Sommarlovshelg

Måndag idag och vi pustar ut efter en mycket hektisk helg. Märkligt egentligen hur mycket som kan hinnas med under en enda helg. Fredagen inleddes med strålande solsken vilket kändes mycket passande eftersom det var barnens skolavslutning. Hoppas verkligen att sommarlovet kommer att fortsätta lika soligt som det började.

När trevligheterna var avslutade på skolan såg vi till att ha sommarlovsfika hemma i Hult. Rabarberkaka och jordgubbssmoothie var beställt. Det är onekligen så att sol, sommarlov, jordgubbar och rabarber hör ihop. 

När vi firat ordentligt att barnen fått sommarlov då for Raimo och jag in till Uddevalla för att vara på musikfestivalen Uddevalla Solid Sound. Vi var dock inte där som besökare i första hand utan som volontärer för att hjälpa till med arrangemanget. Det kom att innebära att vi tillbringade en stor del av helgen med att laga och servera hamburgare samt att stå i kassan när dessa skulle säljas. Den stora fördelen var att vi arbetade till livemusik vilket onekligen är en förmån. Jag är riktigt glad över möjligheten att få se både Anna Ternheim och Veronica Maggio. Har aldrig varit särskilt intresserad av Thåströms musik men det var faktiskt en upplevelse att höra även honom på riktigt. Vi hade två intensiva festivaldagar med långa arbetspass men det var också riktigt roligt. Till och med övernattning var fiffigt ordnad för oss i och med att det fanns ett inhyrt sovtåg på stationen i Uddevalla.

Under den tidiga söndagsmorgonen for vi sedan hem till Hult igen för några timmars sömn innan det var dags att ge sig av igen. Den här gången var målet för resan Grundsund. Ena barnet skall nämligen tillbringa veckan på popkollo där. När vi ändå var på plats i det lilla kustsamhället passade vi på att ta en promenad. Det är verkligen något alldeles speciellt med de Bohuslänska kustsamhällena. Vackra hus och vackra vyer är en fantastisk kombination.

Att tillbringa en stund vid havet är något jag mår riktigt gott av. Önskar ibland att vi bodde lite närmare havet så som när jag var barn. Då räckte det med fem minuters promenad för att komma till strand och klippor och med en utsikt mot havet. Å andra sidan är det ju bra att ha något att längta efter också. Om jag hade bott vid havet nu då kanske jag inte hade uppskattat det lika mycket som jag gör när jag är på besök.

Från ord till handling

Jag har under en tid känt att en av våra gräsytor i trädgården är riktigt tråkig och skulle behöva göras lite mer intressant. Som det är nu möts den som kommer till Hult av en alldeles platt och jättetråkig gräsmatta. Visst är det fint med gräs men det finns ju sådant som är mer spännande. Alltså har jag gått och klurat på hur den skulle kunna förändras. Av en händelse har vi massor av tegelsten liggandes i trädgården. De var tänkta till ett projekt som inte blev av och har sedan dess mest tagit upp plats. Maken påpekade att han skulle bli riktigt glad om vi kunde frigöra ytan som idag rymmer travad tegelsten. Alltså fick det bli en plantering med en avgränsning av tegel.

Redan från början ville jag ha en lekfull form på planteringen och började lägga stenen efter den tanken. Spannen och skroten fungerar som en visualisering av att där skall det vara en spaljé och något som klättrar i den.

Hela projektet tog drygt en timme att genomföra när maken och jag hjälptes åt att bära sten, lägga sten och sedan fylla planteringen med jord. I botten har vi dessutom lagt en markduk för att slippa ägna tid åt att rensa gräs som annars skulle riskera att ta över hela planteringen. Nu har vi således en helt ny plantering som bara väntar på att fyllas med växter. Vi skall även ordna lite armeringsmatta som något kan klättra i. Exakt vad detta något är vet jag inte riktigt ännu men klurar på lite olika förslag. Vad gäller växterna som skall fylla planteringen är planen att inte behöva köpa något alls. I flera av våra andra planteringar växer det lite väl bra och sväller över på alla bredder. Min plan är därför att dela och flytta växter och på så vis frigöra yta i den gamla planteringarna och fylla på med grönska i den nya.

Ett liv med kalas

Jag har genom åren insett att en del människor tycker att jag är lite underlig. Det kan säkert finnas många anledningar till detta men en av de främsta är att jag fullkomligt älskar att ha kalas. Jag menar att vi generellt sett har alldeles för få kalas i vardagen. Varför spara på något så trevligt som att äta gott och umgås med trevliga människor? Något sådant bör ju ske ofta och inte bara när någon fyller år eller än värre spara på det tills någon fyller jämt. Själv fyller jag jämt år, alltså inte varje dag men varje år. Ett tag tänkte jag att det kanske var dags att sluta med födelsedagskalasen och spara till de jämna födelsedagarna. De flesta andra vuxna gör ju så. Fast varför vara som alla andra och varför spara på det som sätter guldkant på tillvaron. I min värld behöver det inte ens vara födelsedag för att ställa till med kalas. Det finns massor av trevliga anledningar till kalas så som vackert väder, en ny årstid, olika teman. Kort sagt fungerar vad som helst som en anledning till att ha ett kalas.

Barnbarnet Manda och jag bakar tårta till makens kalas för två år sedan. 

I vintras när min pappa precis hade dött bestämde jag att vi skulle ha ett semlekalas i Hult med massor av olika sorters semlor. Flera av frågade mig hur jag tänkt när jag valde att ha kalas mitt i sorgen och mitt i allt arbete efter pappas bortgång. För mig blev det istället ett sätt att alls överleva den svåra tiden.  Kalas får mig att må bra och då passade det att få baka och välkomna hem vänner och familj när jag mådde som sämst.

Fransk jordgubbstårta kändes givet när damerna från bokcirkeln kom på besök

Det är inte bara kalaset som jag gillar utan allt som hör kalaset till är något jag tycker om. Att planera, skriva gästlista, sätta ihop en meny och skapa en tillställning som gästerna kommer att uppskatta. Genomom alla fantastiska bloggar som finns har jag dessutom hittat otroligt många spännande recept att pröva. Dessutom inspireras jag av alla vackra presentationer av mat och fika. Kan tyckas onödigt att lägga tid på att arrangera sådant som ändå skall ätas kort efter men jag tror att om ögat får sitt blir hela upplevelsen mer komplett.

Har aldrig serverat smoothie på kalas men ofta tänkt att det vore lyckat

Det där med gäster och vem en skall bjuda är ett spännande kapitel. Egentligen finns det många föreställningar om till vilka tillfällen olika personer kan bjudas. Jag har förstått att till barnens födelsedagar är det många som uppfattar att en bara skall bjuda släkt. Att någon som en inte känner så väl kan bli förvånad när den får en inbjudan till glöggmys eller semlekalas. Allt sådant där har vi valt att helt strunta i. Vi har en regel för våra kalas och det är att vi bjuder bara trevliga människor. Sen har det ingen betydelse alls om de har något släktskap med oss eller ej. Kalas skall vara trevliga och glada och helst bli till minnen som en gärna plockar fram under mörka dagar för att göra dem lite ljusare.

Smaskiga bakverk på marknad i Howt på Irland

Kalas är ju även en anledning till att få klä upp sig lite mer än annars. Bra när även de tjusiga kläderna i klädkammaren får luftas lite. För egen del är det dock inten risk att de fina kläderna blir oanvända. Som jag ser det är vardagen en tillräcklig anledning för att klä sig tjusigt och piffigt. 

Sommaren är kanske den bästa tiden för kalas. Allt blir som lite bättre när solen skiner och världen grönskar. Vi är nog aldrig så sociala som under de ljusa sommarmånaderna. Kanske är det därför som mitt favoritkalas varje år är vårt glöggmys hemma i Hult. Att välja ut favoriter är dock svårt när det finns så många härliga kalas att välja mellan. Afternoon tea party är alldeles ljuvligt med alla små saker som finns att äta. Dessutom har allt lite roliga namn som clotted cream och det gör det hela än bättre. När vi hade bröllopsfest i höstas var det tänkt som ett vintageparty vilket det blev i vår egen tolkning. Jag gillar även överraskningskalas, fast bara om det är jag som planerar dem. Är alldeles för mycket kontrollfreak för att vara helt bekväm i att överraskas. Å andra sidan är det bra att utmana sig själv ibland. Dessutom är det något riktigt fint med överraskningar eftersom någon då verkligen ansträngt sig för att planera i hemlighet. I sommar väntar en hel rad kalas eftersom vi har tre sommarfödelsedagar i familjen. Sen får vi se vilka fler anledningar den här sommaren kan bjuda på.

Att anlägga en trädgård

Att bygga upp en trädgård är tidskrävande, tålamodsprövande och kostsamt. Belöningen är en plats att kunna njuta av och dessutom se ens egna arbete växa och frodas. När vi köpte huset i Hult för drygt tio år sedan då var trädgården helt igenväxt eftersom huset varit övergivet i femton år. Att börja röja var tidskrävande och tog flera år. När vi väl var hade röjt klart var det svårt att ta tag i nästa steg. Att skapa en ny trädgård.

Att anlägga en trädgård kan bli mycket kostsamt. Vi fokuserade på att spara på allt som fanns i trädgården som var bra. Här fanns en fantastiskt vacker pion men på en plats där den inte alls kom till sin rätt. Alltså flyttades pionen för att kunna pryda sin plats och vara ett tillskott i den nya trädgården.

Något som också fanns i trädgården var ett buskage med rosenhallon. Även de på fel plats och i behov av en flytt. Nu har de växt till sig så pass mycket på sin nya plats att jag kan gräva upp en del av plantan och sätta på en ny plats. Många plantor är ju möjliga att dela på vilket är riktigt bra då en slipper köpa nya plantor.

 Spirea fanns det gott om i trädgården i Hult, lite väl gott om den. Plymspirean som denna är enkel att hantera och blir stor och fin. Svårare är det att hantera rönnspirean som täckte större delen av trädgården. Uppenbarligen trivs spirea i Hult vilket gör att vi har satsat på att plantera flera sorters spirea vilket har blivit riktigt lyckat. Vi har även delat på flera av plymspireorna och på så vis kunnat sätta dem på fler platser i trädgården. Vi har till och med låtit rönnspirea växa på en plats i trädgården. Den är noga bevakad och tillåts inte under några omständigheter att dra iväg mer än vad vi har tänkt oss.

Det är först nu som vårt arbete börjar ge resultat i trädgården. Nu är det inte längre nyplanterat utan börjar växa upp och ta sin plats i anspråk. Rosen Flammentanz blommade vackert förra året och nu har rosens grenar täckt hela armeringsmattan och vi förväntar oss ordentlig prakt i år.

Just rosor har blivit en passion för oss och till en början tycktes det vara en enkel växt att odla. De tycktes sköta sig själva och bara frodas och må bra. Så var det givetvis inte vilket innebär att vi i år fått se till att läsa in oss ordentligt och sedan pyssla om våra rosor. Nu är de på bättringsvägen och vi har lärt oss lite mer om att odla rosor.

Arbetet som varit absolut tråkigast har varit att sätta alla lökar. Första våren i Hult tittade det upp några pärlhyacinter men det var inte mer än så. Jag ville ju ha mängder med pärlhyacinter, scilla, tulpaner, krokus och alla möjliga lökar som jag inte ens kunde namnet på. Nu börjar blomsterprakten äntligen likna det jag drömt om. För att det skulle vara möjligt har jag ägnat åtskilliga timmar till att plantera flera hundra lökar. Förvisso fördelade på några år men arbetet har likväl gjorts. När en så ser alla blommorna titta upp om våren då är det trista jobbet helt glömt. Då går det bara att njuta och känna att det är något alldeles fantastiskt. Det är i den känslan som jag sedan ser till att noga anteckna vart jag skall plantera fler lökar och vad jag önskar mig. När hösten kommer finns det ju risk att jag minns hur tråkigt det är och låter bli att planera.

Det som har förvånat mig mest i arbetet med vår trädgård är hur roligt jag tycker att det är med trädgårdsarbetet. Även om vissa resultat tar lång tid att se så finns det de som syns med en gång. En rensad rabatt är en stor skillnad mot en som är fylld med ogräs. Då är det lätt att känna att en har gjort nytta.

Jag har upptäckt många favoriter sedan vi började med att skapa en ny trädgård. Kärleksörten är en sådan. Den är bland det första som tittar upp om våren med löfte om sommaren. Sen är den i stort sett sist ut att blomma när hösten kommer

En dag av sommar

Så underbart att det idag faktiskt har varit lite sommar här i Hult. Det har varit märkligt varmt i växthuset hela dagen och det har nästan varit möjligt att se hur plantorna där inne växer. Jag har fått nöja mig med att titta på trädgården snarare än att arbeta i den eftersom jag fortsatt är sjuk. Har en envis bacill som inte vill ge med sig och jag tror att det kanske är brist på sommar som gör mig sjuk. Hade det bara varit ordentligt sommar då hade jag säkerligen varit frisk. Att kunna sitta en stund i trädgården och njuta av solen är dock alldeles ljuvligt oavsett hur en mår. Satte mig i rosenträdgården med solen i ansiktet och med slutna ögon och lät tankarna fara vart som helst. Av någon anledning kom jag att tänka på en junidag för ganska precis två år sedan då vi besökte en strand i Bray på Irland. Det var inte något fantastiskt väder den där dagen, hela vår vistelse var faktiskt ganska kall och blåsig men den där stranden var något alldeles särskilt. Den där utflyktsdagen var en sådan där dag som jag redan då tänkte att den var en sådan dag som skulle dröja sig kvar länge. Så idag när jag satt i solen i Hult var det som om jag åter besökte stranden i Bray. Tänk vilken kraft tanken besitter när den får lite lugn och ro samt lite solsken.

Stranden i Bray

Lila bollar i min trädgård

Förra våren skrev jag ett inlägg här på bloggen där jag önskade mig lila bollar till trädgården. Hade sett så tjusiga bollblommor när vi var i Malahide för två år sedan och tänkte att de skulle passa väl i trädgården i Hult. Dessvärre hade jag ingen aning om vad de kunde tänkas heta. Tack vare mina fantastiska bloggvänner fick jag besked om att de lila bollarna heter allium och finns i olika sorter. I höstas satte jag ett gäng lökar och nu äntligen har jag vackra lila blommor i trädgården här hemma.

Det är onekligen en vacker lila färg och jag tänker att jag skulle ha planterat dubbelt så många lökar för att få en extra fin effekt. Sätter upp det på listan med vad som skall planteras till hösten.

Det är verkligen spännande att plantera om hösten och sedan se vad som kommer upp. Jag har sett åtskilliga lökar de senaste åren vilket verkligen märks i år då vi har haft en fantastisk blomsterprakt. Några av tulpanerna jag har satt har dessvärre inte tittat upp vilket känns lite ledsamt. Nåväl det blir till att plantera fler till hösten och hoppas på bättre tur till nästa vår.

Ett projekt som däremot går enligt plan är vår altan runt växthuset. Det är verkligen galet roligt att se hur bygget växer fram. Jag har ritat och suddat och ritat igen och nu finns det på riktigt och blir precis så bra som jag tänkt mig. Nu saknar jag bara sommarvärme och några stolar för att kunna sitta och dricka kaffe i lugn och ro. I övrigt får trädgårdsarbetet rent praktiskt vänta lite till eftersom jag fortsatt är sjuk. Längtar efter att komma igång och arbeta igen men får hålla till godo med trädgårdsböcker och planera sommarens olika projekt istället.

Inte enligt plan

Efter en intensiv helg sitter jag i min fåtölj hemma i Hult. Dricker te och är invirad i varma filtar och försöker att hålla värmen. Märkligt hur jag helt plötsligt när jag kom hem från Västerås igår fick hög feber och började hosta. Tänker att det är kanske kroppen som försöker säga åt mig att jag måste ta det lite lugnare. Problemet när en har så mycket roligt omkring sig är att det är svårt att välja bort. Helgen som har passerat har bestått av spännande möten, intressanta diskussioner, en fantastiskt rolig fest och har varit otroligt bra. Bäst av allt var dock att jag fick möjligheten att umgås med två fina vänner som jag bodde hemma hos. För första gången träffade jag också deras son som föddes i februari. Märkligt hur en så ny människa kan kännas alldeles självklar. Nu går det inte att föreställa sig mina vänner som något annat än föräldrar.

Att köra bil tur och retur till Västerås i helgen var lite av en utmaning eftersom jag tycker att det är så vansinnigt tråkigt. Förvisso är det trevligt att se ett föränderligt landskap som susar förbi men mest blir jag frustrerad över att behöva ägna tid åt att transportera mig själv från punkt A till punkt B. Att resa med tåg ser jag däremot som ren lyx och jag njuter verkligen av resan. Då kan jag läsa, se på film, titta på landskapet utanför fönstret.

Min plan för veckan var att börja beta av en lång lista med saker som behöver göras. Istället kapitulerar jag för feber och hosta och konstaterar att allt i livet går inte att styra eller planeras.