En bild som inspirerat

Jag har tusentals bilder sparade från de senaste åren. Sedan jag skaffade min kamera har bilderna blivit fler och fler och motiven kommer ofta från min trädgård. Fast alla bilder är inte från trädgården och det är inte heller alla bilder som är genomtänkta och fotade med min systemkamera. Många av dem är istället ögonblicksbilder fångade med mobilen. Sådant som fångar min blick och som i många fall hamnar i mitt instagramflöde. Fast sen finns det bilder som inte hamnar någon annanstans än i min dator. En del bilder som jag inte ens riktigt vet varför jag valt motivet. En sådan är bilden på rosorna som tittar fram ovanför ett högt staket. Tyckte det var fint med kontrasten mellan det vita staketet och de röda rosorna. Tänkte sen inte så mycket mer på den bilden än i stunden då jag tog den för flera år sedan. Så kom jag märkligt nog att tänka på den för några dagar sedan. Ägnade tid åt att försöka klura ut när jag tagit den så det skulle vara möjligt att hitta den. Någonstans i mitt huvud hade en vision börjat ta form. En vision om att bygga ut rosenträdgården i Hult och låta rosor titta fram längst upp på ett högt staket. Hittade till sist bilden jag sökt och med det formades tanken från vision till plan. Det blir inte ett vitt staket och det blir kanske inte ens röda rosor. Däremot finns det nu en ritning över nästa etapp i rosenträdgården och det jag vet ned säkerhet är att det kommer att bli både fint och inspirerande. 

Tänk att en ögonblicksbild som togs för flera år sedan kan inspirera och bli grunden till en helt ny del i rosenträdgården. När jag väl är klar kommer rosenträdgården men också trädgården i sin helhet upplevas helt annorlunda. Längtar nu efter lite varmare dagar och med det möjligheten att sätta igång projektet.

Vimplar och segel

För några år sedan besökte jag en mysig loppis utmed bohuskusten någonstans. Kunde inte låta bli att ta ett kort på deras fina uteplats. Så fint med segel, vimplar och vita möbler. Precis så skulle jag vilja ha här i trädgården i Hult. Jag har ju redan ett gäng uteplatser i trädgården men det är verkligen inte möjligt att ha för många. Att hitta någonstans att spänna upp ett segel har dock varit helt omöjligt. Där det är plan och bra mark finns det inte några träd och där träden fanns var det väl många träd. Fast en hel del av träden har röjts bort de senaste två säsongerna och helt plötsligt öppnas nya ytor upp. Nu finns det plats som är plan och med lämpliga träd att förankra i. Dessutom i en del av trädgården där jag än så länge inte har gjort så mycket mer än att klippa gräset. Segelduken har jag redan så nu återstår bara att göra vimplar och köpa lämpliga trädgårdsmöbler. Sen har jag ännu en härlig plats att vistas på i trädgården. Gillar det här med att bit för bit erövra trädgården och göra den till min. För några år sedan trodde jag inte alls det skulle vara möjligt att få en vacker trädgård med de förutsättningar som rådde. Nu är trädgården min stora stolthet och jag ser ständigt bara nya möjligheter i den

Inspirationen till mitt kommande projekt

Omöjliga projekt!

Solen skiner i Hult idag och trots de många minusgraderna finns det ett löfte om vår i solskenet. Jag ägnade en stund igår till att inspektera trädgården inför den kommande säsongen. Än så länge ligger den i dvala även om det här och var tittar upp lite grönt. Onekligen ett gott tecken att de lökar jag har satt är på väg upp. Så här vid vinterns slut inser jag hur mycket jag har saknat min trädgård och hur viktig den är för mitt välbefinnande. Bara att vistas i trädgården gör gott för själen. Det allra bästa jag vet när jag har mycket arbete och stress är att gå ut och gräva och arbeta i trädgården. Där får tankarna vila.

Trädgården i Hult 2012

Trädgården jag älskar så har dock inte alltid varit den avkopplande oas den är idag. Under många år gav den mig mest ångest eftersom jag inte visste hur det alls skulle vara möjligt att komma i ordning. Vart skulle vi börja? Arbetet kändes oöverstigligt och helt ärligt alldeles omöjligt. Idag fungerar trädgården som en påminnelse om att även det som ter sig omöjligt och är en källa till stress och ångest är helt möjligt att förändra. Tror att det i sig är en anledning till att jag trivs så gott i min trädgård. Min trädgård är min ständiga påminnelse om att allt är möjligt, det handlar bara om vilja och beslutsamhet!

Växthuset 2013

Det allra mesta i trädgården har vi gjort själva men de större arbetena har vi fått leja bort. Att göra två gårdsplaner samt att plana ut den nedre delen av trädgården var inte möjligt på egen hand.

Att det här skulle bli ett funktionellt växthus kändes inte särskilt troligt den dagen vi ställde det på plats. Det tog mycket tid och mycket arbete att bli klara men resultatet överträffade alla mina förväntningar. Just därför är det ibland klokt att titta tillbaka på gamla bilder för att påminna sig om hur långt en har kommit och hur mycket arbete som har krävts. Jag tycker om att arbeta och blir stolt när jag ser resultatet av den tid jag investerar i sådant som är viktigt för mig.

Midsommar 2013

En gång i tiden var här en djungel av två meter hög rönnspirea. Ett antal år senare byggde vi en altan. Under maj 2013 slet Raimo för att den skulle vara klar till vår midsommarfest det året. Altanen blev färdig men när det var dags att sätta sig till bords öppnade sig himlen. Minns när jag tog det här kortet att jag tänkte att vi skulle ha byggt ett uterum istället.

Sommaren 2015

Året därpå började därför bygget av vårt uterum med förhoppningen att bli klara till dotterns student 2014. Då hade taket ännu inte kommit på plats och vädret tvingade oss åter att hålla kalas inomhus. Tur att huset i Hult är stort och med lätthet rymmer många människor.

Förra sommaren bjöd på allt annat än behagligt väder men familjen har nog aldrig tillbringat mer tid i trädgården. Vädret till trots flyttade vi nästan ut i uterummet. I stort sett alla middagar och frukostar åts där under sommarmånaderna. I uterummet befinner en sig mitt ute i trädgården men ändå under tak.

Rosenträdgården 2015

De få dagar vädret var gott nog intogs middagarna och även frukost, lunch och kvällsmat i rosenträdgården. Tänk att det här är precis samma plats som den första bilden!

Växthuset 2015

Det där växthuset som jag var tveksam till är en plats som jag nu längtar efter. Att gå där inne och vattna och pyssla om mina växter är något av det bästa jag vet. Att verkligen se hur mitt arbete bär frukt är en härlig känsla.

Vid växthuset 2015

Hur många uteplatser behövs i en trädgård? Så många som det krävs tänker jag! Ju mer tid jag tillbringade i växthuset och vid odlingarna desto tydligare blev det att det också behövdes en plats där för vila. En plats att dricka kaffe och utrymme att sitta och filosofera över livet och allt dess innehåll. Den allra bästa platsen jag vet för eftertanke och reflektion är i min trädgård. Mitt i själva beviset för att ingenting är omöjligt men att det ibland kan ta lite tid att nå dit en vill!

Min trädgård blommar vidare

Mer än halva september har passerat men i min trädgård blommar det fortsatt som om det vore sommar. Det är mindre arbete med trädgården nu vilket gör det möjligt att njuta desto mer och det är onekligen bra. Förvisso finns det fortfarande gott om sådant som skall skördas men jag tar lite i taget och låter det inte stressa mig alls. Istället passar jag på att verkligen njuta av allt som blommar nu.

Få saker är så härliga som när trädgården sveps in i en doft av kaprifol. Tidigt på sommaren får den sällskap av doften från vår honungsros men nu är den ensam och även det är bra.

Jag delade upp och flyttade på en lite av praktlysingen i en av våra rabatter tidigare i sommar. Den är ju så otroligt vacker och skapar onekligen prakt i rabatten precis som namnet säger. Nu växer det praktlysing på två nya platser i trädgården vilket gör att vi i år kan njuta av en sen blomning

Vår rosenhallon blommar fortsatt vackert. Vi flyttade den för några år sedan och nu har den växt till sig ordentligt på sin nya plats. Det är en tålig och vacker blomma som är lätt att flytta. Alltså kommer den nu att delvis få flytta till en ny växtplats. En del får vara kvar och frodas där den är medan en annan del skall få pryda en ny del av trädgården.

Det är egentligen inte meningen att det skall blomma i våra odlingslådor. Så kan det dock bli ibland och nu växer mangold och penséer tillsammans så fint.

Flox har blivit till en riktig favorit!

Så även indisk fingerört. En enda blomma finns kvar nu och jag börjar redan sakna den.

Vår lavendel blommar på ordentligt så till helgen planerar jag att åter göra lavendelkyckling. Har köpt fler lavendelplantor för att skapa en plantering för bara lavendel. Nu när jag har insett vilket fantastisk smaksättning den är vill jag ha gott om den till nästa år.

Ulleterellen planterade jag för några veckor sedan. Den ser onekligen lite lustig ut men jag tror att den kommer att passa bra i vår trädgård. Såg en bild på ulleternell tillsammans med rosor och tänkte att så vill jag ha det i rosenträdgården. Två plantor är satta så får vi se hur de trivs.

Såpnejlikan blommar också riktigt bra just nu. Flyttade den från en plantering till en annan för två år sedan och konstaterar att den nog trivs lite väl bra. Den är förvisso fin men får inte lov att ta över hela rabatten. Å andra sidan trivs den som sagt gott där den är så kanske får de andra blommorna maka på sig och flytta till en annan plantering istället.

Vi har också planterat en Hyndrangea Limelight för några veckor sedan. Den är översållad med blommor och ett vackert tillskott i trädgården. Där den står just nu ser den lite lustig ut. Vi ska skapa en helt ny plantering med både buskar och rabatter men än så länge finns där bara en enda buske. Tanken är att använda stora stenar som kom fram när trädgården grävdes om för två år sedan. De är rejält stora och vi behöver därför lite assistans av en traktor för att flytta dem dit de ska vara. Ser verkligen fram emot att blanda sten, blommor och buskar och skapa ett nytt hörn i trädgården.

Trädgårdprojekt i Hult

Fördelen med en sommar som varit lite småkylig är att det varit perfekt projektväder. Under de där riktigt varma härliga sommardagarna vill en inte gräva och bygga i trädgården då vill en istället ligga på stranden eller bada i havet. Således har den här sommaren varit alldeles perfekt när en tänker på det.

Förra året planterade jag nepeta lite här och var i våra planteringar. I år har den verkligen tagit fart och breder ut sig ordentligt. Nepeta i kombination med lavendel har blivit en riktig favorit.

Ett av de första projekten i år var den nya planteringen i den övre delen av trädgården.  Ditt flyttades blommor som inte riktigt fick plats i andra planteringar. Den tjusiga grenen som pryder planteringen har yngsta barnet hittat på stranden och tagit med hem. Gillar hur den har slipats och formats av vattnet.

De senaste dagarna har planteringen även kompletterats med lite nya växter. Några med ordentlig höjd för att verkligen utgöra ett blickfång i trädgården.

Ett annat av sommarens projekt är växthuset. Först har växthuset renoverats efter vinterns stormar. Sedan har vi byggt två altaner runt växthuset samt två ordentliga odlingslådor. I den vänstra odlingslådan växer massor av gurka och i den andra får pumpor och squash samsas om utrymmet.

Huset i Hult i bakgrunden och framför syns vårt fina uterum som var förra årets stora projekt. Nedanför uterummet ligger vår älskade rosenträdgård som var det stora projektet sommaren innan. Odlingslådorna har vi fyllt på med några fler för varje säsong. Nästa år blir det som jag tidigare skrivit en odlingstunnel som skall utöka odlingarna. Den skall ligga precis där jag stod när bilden togs. Om odlingarna slår väl ut är det kanske dags att börja planera för en jordkällare.

Egentligen skulle vi inte starta några fler projekt i år. Tanken är ju att vi ska renovera köket. Å andra sidan behövde vi verkligen en trappa i vår slänt. Där trappan nu är brukade vi tidigare gå mellan de olika nivåerna. Inte helt säkert och verkligen inte bekvämt. Nu har vi istället en ordentlig trappa att gå i och dessutom råkade vi av bara farten bygga ett litet soldäck framför uterummet.

Med den nya trappan och altanen fick vi en naturlig utökning av rosenträdgården. Till nästa år skall det även planteras rosor på andra sidan trappen. Härligt att vi nu har plats för många fler sorter, vi har ju bara tjugosex sorters rosor och kan då verkligen behöva fler. Den fina trappan har maken för övrigt byggt helt på egen hand vilket jag är riktigt imponerad över.

Genom våra olika projekt har trädgården verkligen blivit en härlig trädgård. Verkligen fantastiskt hur hela trädgården har förvandlats på bara några få år. Idag är det omöjligt att förstå hur den en gång var helt igenväxt och lämnad åt sitt öde.

Runt vårt växthus

Förra året började vi göra i ordning vårt växthus men hann inte riktigt klart. Vi valde att låta plantorna flytta in istället för att bli klara eftersom vi ville utnyttja sommaren och få bättre skörd. För att kunna använda växthuset hela säsongen i år såg vi till att sätta igång tidigt för att kunna utnyttja säsongen ordentligt. Vi blev inte riktigt klara att flytta in så pass tidigt som vi hade tänkt oss. Med tanke på hur kallt det var i maj gjorde det inte så mycket.

När själva växthuset var klart och alla plantor hade flyttat in var det dags att bygga ett trädäck runt. Dels för att kunna sitta och dricka kaffe men också för att få mer utrymme för plantor och plats att arbeta. Under våren när det regnat rejält blev det dessutom ordentligt blött runt växthuset. Med en altan runt slipper vi klafsa runt i lera så snart det regnar.

Framför växthuset har vi anlagt ett potatisland och i odlingslådan till vänster växer jordgubbar, sockerärtor och bondbönor. Till höger i bild syns vår rosenträdgård. Vi har många sorter som växer där men det krävs ytterligare några år för att den skall växa till sig ordentligt.

Altanen runt växthuset är klar och har kompletterats med en odlingslåda. Ytterligare en låda skall löpa längs andra sidan på altanen och dessutom kommer det att bli en spaljé vid lådorna. Tanken är att det som odlas i lådorna sedan skall kunna klättra fint.

Idag har jag äntligen kunnat plantera alla frilandsgurkorna. Hittills har de fått bo i växthuset men där har de inte riktigt trivts sedan det blev varmare. Nu är de på plats där de skall vara och jag hoppas på ordentlig skörd av gurka. En växthusgurka finns kvar i växthuset. Från början hade jag betydligt fler men dessvärre fick vi angrepp av sorgmyggor och bara en enda planta överlevde. Den kvarvarande plantan växer och frodas dock fint och bär redan på fina gurkor.

Här kan vi nu sitta och dricka kaffe och se på trädgården som växer och frodas.

Från ord till handling

Jag har under en tid känt att en av våra gräsytor i trädgården är riktigt tråkig och skulle behöva göras lite mer intressant. Som det är nu möts den som kommer till Hult av en alldeles platt och jättetråkig gräsmatta. Visst är det fint med gräs men det finns ju sådant som är mer spännande. Alltså har jag gått och klurat på hur den skulle kunna förändras. Av en händelse har vi massor av tegelsten liggandes i trädgården. De var tänkta till ett projekt som inte blev av och har sedan dess mest tagit upp plats. Maken påpekade att han skulle bli riktigt glad om vi kunde frigöra ytan som idag rymmer travad tegelsten. Alltså fick det bli en plantering med en avgränsning av tegel.

Redan från början ville jag ha en lekfull form på planteringen och började lägga stenen efter den tanken. Spannen och skroten fungerar som en visualisering av att där skall det vara en spaljé och något som klättrar i den.

Hela projektet tog drygt en timme att genomföra när maken och jag hjälptes åt att bära sten, lägga sten och sedan fylla planteringen med jord. I botten har vi dessutom lagt en markduk för att slippa ägna tid åt att rensa gräs som annars skulle riskera att ta över hela planteringen. Nu har vi således en helt ny plantering som bara väntar på att fyllas med växter. Vi skall även ordna lite armeringsmatta som något kan klättra i. Exakt vad detta något är vet jag inte riktigt ännu men klurar på lite olika förslag. Vad gäller växterna som skall fylla planteringen är planen att inte behöva köpa något alls. I flera av våra andra planteringar växer det lite väl bra och sväller över på alla bredder. Min plan är därför att dela och flytta växter och på så vis frigöra yta i den gamla planteringarna och fylla på med grönska i den nya.

Att anlägga en trädgård

Att bygga upp en trädgård är tidskrävande, tålamodsprövande och kostsamt. Belöningen är en plats att kunna njuta av och dessutom se ens egna arbete växa och frodas. När vi köpte huset i Hult för drygt tio år sedan då var trädgården helt igenväxt eftersom huset varit övergivet i femton år. Att börja röja var tidskrävande och tog flera år. När vi väl var hade röjt klart var det svårt att ta tag i nästa steg. Att skapa en ny trädgård.

Att anlägga en trädgård kan bli mycket kostsamt. Vi fokuserade på att spara på allt som fanns i trädgården som var bra. Här fanns en fantastiskt vacker pion men på en plats där den inte alls kom till sin rätt. Alltså flyttades pionen för att kunna pryda sin plats och vara ett tillskott i den nya trädgården.

Något som också fanns i trädgården var ett buskage med rosenhallon. Även de på fel plats och i behov av en flytt. Nu har de växt till sig så pass mycket på sin nya plats att jag kan gräva upp en del av plantan och sätta på en ny plats. Många plantor är ju möjliga att dela på vilket är riktigt bra då en slipper köpa nya plantor.

 Spirea fanns det gott om i trädgården i Hult, lite väl gott om den. Plymspirean som denna är enkel att hantera och blir stor och fin. Svårare är det att hantera rönnspirean som täckte större delen av trädgården. Uppenbarligen trivs spirea i Hult vilket gör att vi har satsat på att plantera flera sorters spirea vilket har blivit riktigt lyckat. Vi har även delat på flera av plymspireorna och på så vis kunnat sätta dem på fler platser i trädgården. Vi har till och med låtit rönnspirea växa på en plats i trädgården. Den är noga bevakad och tillåts inte under några omständigheter att dra iväg mer än vad vi har tänkt oss.

Det är först nu som vårt arbete börjar ge resultat i trädgården. Nu är det inte längre nyplanterat utan börjar växa upp och ta sin plats i anspråk. Rosen Flammentanz blommade vackert förra året och nu har rosens grenar täckt hela armeringsmattan och vi förväntar oss ordentlig prakt i år.

Just rosor har blivit en passion för oss och till en början tycktes det vara en enkel växt att odla. De tycktes sköta sig själva och bara frodas och må bra. Så var det givetvis inte vilket innebär att vi i år fått se till att läsa in oss ordentligt och sedan pyssla om våra rosor. Nu är de på bättringsvägen och vi har lärt oss lite mer om att odla rosor.

Arbetet som varit absolut tråkigast har varit att sätta alla lökar. Första våren i Hult tittade det upp några pärlhyacinter men det var inte mer än så. Jag ville ju ha mängder med pärlhyacinter, scilla, tulpaner, krokus och alla möjliga lökar som jag inte ens kunde namnet på. Nu börjar blomsterprakten äntligen likna det jag drömt om. För att det skulle vara möjligt har jag ägnat åtskilliga timmar till att plantera flera hundra lökar. Förvisso fördelade på några år men arbetet har likväl gjorts. När en så ser alla blommorna titta upp om våren då är det trista jobbet helt glömt. Då går det bara att njuta och känna att det är något alldeles fantastiskt. Det är i den känslan som jag sedan ser till att noga anteckna vart jag skall plantera fler lökar och vad jag önskar mig. När hösten kommer finns det ju risk att jag minns hur tråkigt det är och låter bli att planera.

Det som har förvånat mig mest i arbetet med vår trädgård är hur roligt jag tycker att det är med trädgårdsarbetet. Även om vissa resultat tar lång tid att se så finns det de som syns med en gång. En rensad rabatt är en stor skillnad mot en som är fylld med ogräs. Då är det lätt att känna att en har gjort nytta.

Jag har upptäckt många favoriter sedan vi började med att skapa en ny trädgård. Kärleksörten är en sådan. Den är bland det första som tittar upp om våren med löfte om sommaren. Sen är den i stort sett sist ut att blomma när hösten kommer

Lila bollar i min trädgård

Förra våren skrev jag ett inlägg här på bloggen där jag önskade mig lila bollar till trädgården. Hade sett så tjusiga bollblommor när vi var i Malahide för två år sedan och tänkte att de skulle passa väl i trädgården i Hult. Dessvärre hade jag ingen aning om vad de kunde tänkas heta. Tack vare mina fantastiska bloggvänner fick jag besked om att de lila bollarna heter allium och finns i olika sorter. I höstas satte jag ett gäng lökar och nu äntligen har jag vackra lila blommor i trädgården här hemma.

Det är onekligen en vacker lila färg och jag tänker att jag skulle ha planterat dubbelt så många lökar för att få en extra fin effekt. Sätter upp det på listan med vad som skall planteras till hösten.

Det är verkligen spännande att plantera om hösten och sedan se vad som kommer upp. Jag har sett åtskilliga lökar de senaste åren vilket verkligen märks i år då vi har haft en fantastisk blomsterprakt. Några av tulpanerna jag har satt har dessvärre inte tittat upp vilket känns lite ledsamt. Nåväl det blir till att plantera fler till hösten och hoppas på bättre tur till nästa vår.

Ett projekt som däremot går enligt plan är vår altan runt växthuset. Det är verkligen galet roligt att se hur bygget växer fram. Jag har ritat och suddat och ritat igen och nu finns det på riktigt och blir precis så bra som jag tänkt mig. Nu saknar jag bara sommarvärme och några stolar för att kunna sitta och dricka kaffe i lugn och ro. I övrigt får trädgårdsarbetet rent praktiskt vänta lite till eftersom jag fortsatt är sjuk. Längtar efter att komma igång och arbeta igen men får hålla till godo med trädgårdsböcker och planera sommarens olika projekt istället.

Drömmer om rosor

När jag igår tittade på vårblommor från förra året kunde jag inte låta bli att hoppa lite längre fram i tiden och även titta på bilder på våra vackra rosor. Nu under vintern har det blivit få inlägg om vår älskade rosenträdgård men i somras och under hösten var de desto fler. Tror att det jag längtar efter allra mest när jag längtar efter vår och sommar är att äta frukost i rosenträdgården. Så snart vädret tillåter skall vi ta tag i planerna med en ny rosenplantering här i Hult. Kanske får det vänta tills dess växthuset och uterummet är ordentligt reparerade efter stormen Egon men sen väntar fler rosor! Vi får nog egentligen plats med fler sorter i rosenträdgården vi har men jag tänker att det kan vara klokt att vänta lite och låta de som finns där växa till sig lite innan vi planterar fler. Är ju så lätt hänt att en är lite väl ivrig och har planterat alldeles för tätt. Råkar ut för just det när jag sår i våra odlingslådor och får därför ägna mycket tid åt att gallra. Fast å andra sidan kan det mesta som gallras användas till sallad eller varför inte till pesto så det är inte något större bekymmer, Just när det gäller rosor är det dock troligen svårt att göra pesto på dem och därför avvaktar vi med fler sorter just i rosenträdgården.

Det är verkligen lustigt hur jag har blivit en människa som fullkomligt älskar rosor och dessutom tycker att det är fasligt intressant att lära mig mer om dem. Till den nya planteringen har jag en lång lista på rosor jag önskar mig. I vår första plantering har rosorna planterats en efter en utan någon särskild tanke förutom ifall det var klättrade rosor eller sådana som passar bättre i rabatten. I den nya planteringen blir det mer tanke från början eftersom jag vill ha så lång blomning som möjligt. Alltså skall tidiga och sena sorter kombineras och dessutom skall de stämma överens när det gäller färg och form. Har skaffat mig en bok om rosor och söker på nätet och skapar den perfekta kombinationen i tanken. Nästa steg blir lite mer praktiskt då allt skall grävas och byggas och sedan får vi hålla tummarna för att vår lokala plantskola har just de rosor jag drömmer om.

Några av alla de vackra rosor som finns i vår rosenträdgård

Jag har skrivit åtskilliga inlägg om vår rosenträdgård men blir märkligt nog aldrig trött på ämnet. Den där platsen i vår trädgård representerar glädje och energi för mig. Det är en plats som vi har skapat och förvandlat från att ha varit ett stycke jord där bara nässlor trivdes. Det krävdes en annan blick än vår egen på vår trädgård för att se att platsen var som gjord för en rosenträdgård. När vi väl hade lärt oss att se vår trädgård för vad den kunde vara istället för vad den var då fanns det plötsligt inte några begränsningar för vad som kunde skapas.

När träden faller

Idag har vi röjt ordentligt här i Hult vilket har varit fantastiskt roligt. När vi köpte huset i Hult för tio år sedan var hela trädgården igenväxt. Vi ägnade många månader åt att röja trädgården från sly, granar och den förhatliga rönnspirean. När vi röjt så mycket som vi orkade tänkte vi inte så mycket på det faktum att det fortfarande var gott om träd på tomten. Lite väl gott om träd kan en konstatera efter att ha promenerat runt längs tomtgränsen. En bekant påpekade att det verkade onödigt att ha skogen på tomten när hela skogen är full av skog. Onekligen sant och just därför har vi röjt idag.

Till vår hjälp hade vi goda vänner med lite mer vana och erfarenhet av att fälla träd än vad Raimo och jag har. Mitt jobb förutom att dokumentera det som skedde var att bära stockar och lägga dem på hög.

Efter några timmars arbete hade vi avverkat ungefär en tredjedel av allt som skall bort. Katten Elvis som inte är så förtjust i regn låg inne och sov hela tiden som vi jobbade. Han såg onekligen förvånad ut när han kom ut och inspekterade noga allt vi hade gjort. Huruvida han var nöjd eller inte framgick däremot inte.

Gran och sälg har röjts bort medan vi har sparat björk och asp. Några träd är ju fint att ha kvar tänker jag. Nu ser det plötsligt ut som om björkarna är många fler än tidigare. Genom att röja runt dem framträder de mycket tydligare än innan. Nu återstår bara att få bort allt ris från gräsmattan innan det är dags för nästa omgång. Nästa gång blir det dock lite svårare eftersom det då är riktigt stora granar som skall tas ner. Vi har planerat lite idag och klurar på hur de bäst skall hanteras. Vore ju synd om de landade i rosenträdgården eller på växthuset.

Precis vid vägen har vi sparat ett par stora granar eftersom de fungerar som insynsskydd. Inte för att vi är så hemliga men det är ändå skönt att inte ha full insyn i trädgården från alla håll. Vår tomt ligger precis i en korsning så två utmed två sidor av trädgården löper vägar. Längs den ena finns sommartid en praktfull häck av plymspirea och även några granar. Den andra sidan är dock helt öppen och vi funderar på att plantera en häck med tuija där. Jag tycker det är fint med något som är grönt året om så länge som det inte är gigantiska granar.