Det är dags att börja nu

Det är alltid med spänd förväntan som jag startar ett nytt odlingsår. När snön täcker hela trädgården är det svårt att föreställa sig hur det snart kommer att grönska där. Precis så här i början är det nya året som ett löfte och fyllt med möjligheter. Det kan bli en sommar fylld med sol och ljumma kvällar. Har insett att jag blivit lite besatt i just ljumma kvällar och möjligheten att kunna sitta ute sent om kvällen. Jag verkligen älskar att sitta ute i trädgården sent om kvällen och känna doften av kaprifol och honungsros.

Sommarpumpa från en tidigare säsong

Än dröjer det dock innan det går att sitta ute om kvällen men idag har jag inventerat mina fröer och gjort en plan för den här odlingssäsongen. Det börjar bli ganska många år jag har odlat nu och jag känner att jag börjar få lite rutin. Konstaterar att mitt fokus ska ligga på att odla mycket av sådant som går åt. Squash är något som jag ständigt odlar för lite av trots att jag odlar mer och mer för varje år. Squash är i min mening en helt fantastisk grönsak. Jag har den till allt under sommaren och känner mig lite rådvill när jag inte längre har någon att skörda. Vad ska jag då ha i min mat?

Något annat som jag skulle kunna odla mycket mer av är gurka. Både gurka som kan ätas direkt och sådan som läggs in. Häromdagen öppnade jag en av burkarna med inlagd gurka och åt gurka till kvällsmackan. Det är verkligen lyxigt att äta gurka som jag odlat själv och sedan lagt in tillsammans med hemodlad dill.

Förra året lät jag helt bli att så blommor. Det hanns helt enkelt inte med och jag har ännu inte bestämt mig för hur jag ska göra i år. Än så länge ligger fokus på att peta ner frön i jorden för att komma igång med sådant som tar längst tid. Så snart de är sådda kan jag bara vänta och drömma om sommaren som snart är här. Som alltid utgår jag från att det kommer att bli en fantastisk sommar och att mina odlingar kommer att ge mig stora skördar.

Trädgårdsdagbok

Inför odlingssäsongen 2015 skaffade jag mig en trädgårdsdagbok. Det var inte något planerat utan mer en stundens ingivelse. Jag fick syn på en bok jag inte kunde motstå och tänkte att en trädgårdsdagbok nog var en bra idé.

I min trädgårdsdagbok skriver jag ner när jag sår olika fröer och när plantorna sedan omskolas. Om något inte har fungerat då skriver jag ner även det. Nu har jag fört dagbok över två säsonger och kan se att förra året sådde jag betydligt senare än för två år sedan vilket påverkade skörden. Stor del av mina paprikor, auberginer, physalis och chili hann inte bli klara innan säsongen var slut. I år tänker jag därför att så vid samma tid som 2015 eftersom det gav betydligt bättre resultat. En bov under förra säsongen var frånvaron av sol och värme. Just den aspekten rår jag inte på men jag kan ju i övrigt skapa så goda förutsättningar som möjligt.

En av de viktigaste funktionerna med trädgårdsdagboken är planeringen för mina odlingslådor. I dagboken har varje låda ett nummer för att jag skall veta vilken låda som är vilken.

Sedan skriver jag ner i dagboken vad jag sår i varje låda. Det är mycket som skall tas hänsyn till när en sår frön. Det är inte alla grödor som trivs med varandra medan andra trivs särskilt bra ihop. Varje år skiftar jag vad som sås i lådorna för att skapa en bättre växtföljd och minska risken för sjukdomar.

För varje år som går kommer dagboken bli en allt viktigare tillgång eftersom den hela tiden fylls på med ny information. Om några veckor är det dags för de första anteckningarna för 2017 och det skall bli spännande att se hur den här odlingssäsongen kommer att bli.

Odlingsplanering, nu börjar årets trädgårdssäsong!

Ett fint lager med snö bäddar in trädgården i Hult idag. Onekligen vackert när världen blir vit. Idag ser jag bortom snön och börjar på allvar planera för årets odlingar. Har haft med mig båda vovvarna ut i trädgården och stegat runt och planerat. Har även tittat igenom min odlingsdagbok för att se vad som fungerade väl under förra säsongen och vad som fungerade mindre bra. Konstaterar att jag sådde på tok mycket sallad förra året. Till och med kaninerna och marsvinen tycktes tröttna på överflödet av sallad. I år skall jag därför begränsa sådden och istället se till att så nytt under hela säsongen.

Blommande paprika

Något jag hade önskat ett överflöd av var paprika. Dessvärre var jag alldeles för sent ute med sådden och hann inte skörda allt innan säsongen var slut. Detta löste sig visserligen ganska kreativt genom att jag helt enkelt plockade in alla plantor som bar frukt och ställde dem inne i huset i Hult. Det var dock lite smått kaotiskt att plocka in ett halvt växthus så i år tänker jag vara ute i god tid istället.

Hemodlad aubergine

Jag råkade få ett överflöd av aubergine vilket verkligen gladde mig eftersom det är något jag tycker mycket om. Året innan hade jag otur med sådden och fick bara några få ynka plantor. I våras sådde jag därför rejält och allt jag sådde tog sig. Även om det blev gott om aubergine blev det inte för mycket vilket gör att jag nog sådde precis lagom mycket. Bra lärdom att ta med sig till i år.

Uteplatsen vid växthuset

Uteplatsen vid växthuset stod klar under sommaren 2015 och har utnyttjats flitigt. Det var visserligen inte mycket sol under säsongen som gick men det gjorde inte så mycket. Att ha en plats att vila sig på under arbetets gång är riktigt skönt. Finns det dessutom en kaffetermos och något att fika med när andan faller på är det än bättre.

Mina odlingslådor och växthus

Den här säsongen ska jag inte bygga fler odlingslådor utan känner mig nöjd med de jag har. Däremot skall jag tänkta till och tänka om med vad jag sår. Lite mindre sallad men istället mer spenat och mer mangold. Dessutom vill jag ha mer bönor och ärtor. Att odla potatis är något som många älskar men inte jag. Konstaterar att potatislandet var helt felplacerat eftersom det stundtals under sommaren mer påminde om en risodling. Å andra sidan är det ju fantastiskt gott med hemodlad alldeles nyodlad potatis. I år blir det nog därför en blygsam potatisodling i hinkar och kanske gräver jag till nästa år ett nytt potatisland på en ny plats. Där potatislandet ligger just nu tänker jag att där borde det nog växa äpplen. Har ju inte planterat några äppleträd ännu eftersom jag inte lyckats hitta den perfekta placeringen.

Vissa projekt gick helt åt skogen under säsongen som gick. Skörden av både gurka och squash kan i bästa fall beskrivas som blygsam. Den fuktiga sommaren i kombination med lite okunskap från min sida gjorde mina plantor till rov för sjukdomar. Nu har jag därför läst in mig ordentligt, gjort felsökningar och planerar för att skörden skall bli god även om sommaren även i år blir kall och fuktig.

Något av det klokaste jag har gjort är att föra en odlingsdagbok. Nu när den omfattar två säsonger är den verkligen till hjälp och en källa till kunskap. Mina egna kunskaper om odling är dock än så länge ganska begränsade vilket gör att jag tar till experthjälp. En kombination av gammal och ny kunskap har visat sig vara rätt väg att gå för mig. Jag har i flera år följt Sara Bäckmo på Skillnadens trädgård och hon är verkligen en alldeles fantastisk källa till kunskap och inspiration. Hennes blogg har verkligen fått mig att våga testa och att tänka utanför ramarna. Är skeptisk till hennes täckodling även om jag ser att hon får fantastiska resultat. Muttrar om att det inte går här i Hult med alla mina sniglar, men klurar ändå på  om jag kanske skulle testa med lite täckodling trots allt.

Oktoberträdgård

Luften har en ton av kyla i sig men solen värmer fortfarande. Ljuset blir så fint vid den här tiden på året. Det är som lite mjukare med en ton av guld i sig. Omöjligt att motstå helt enkelt.

En trädgård gör sig verkligen från sin bästa sida i höstsol. Tänk så mycket fint som fortfarande blommar. Kärleksörten har växlat färg från ljust rosa till en djupare ton.

Det börjar smyga sig in fler och fler blå inslag i trädgården. Det har inte riktigt varit planerat men det är onekligen fint och jag tänker att mer blått kan ju vara bli ännu finare.

Rosenträdgården blommar vidare även den. Vissa sorter är överblommade för i år medan andra blommar för fult. Rosen Leonardo da Vinci planterades förra året och ser verkligen ut att trivas.

New Dawn brukar vara alldeles översållad med blommor så här års. Så är det dessvärre inte i år eftersom den tog mycket stryk under vintern. Däremot ser den ut att ha växt till sig fint och jag håller tummarna för att den skall klara vintern bättre den här gången.

Tycker om att ta med mig kameran ut i trädgården eftersom jag då bättre hittar detaljerna i helheten. Genom linsen blir även det som är smått och annars lätt att missa till viktiga detaljer. Det är ju trots allt så att helheten består av alla de små delarna.

Även om säsongen närmar sig sitt slut finns det fortfarande mycket arbete kvar i odlingarna.Mycket som skall skördas och sedan än mer som skall städas undan. Det har varit en fin säsong även om resultatet inte blev riktigt som jag hade tänkt mig. Känner att jag har lärt mig mycket på den här säsongen som är värdefullt inför nästa. Till nästa planering kommer jag att tänka om och lägga ambitionsnivån lite annorlunda. Inte lägre utan just annorlunda. Jag ska fokusera på det jag tycker är roligt att odla, det jag tycker om att äta och som inte kräver extremt mycket tid. Ett annat år kanske jag ägnar mig åt lite svårare projekt igen men just nu vill jag mest bara ha bra utdelning på mitt arbete.

En tanke om våren

Jag börjar så smått att planera för våren. Snart är det ju dags att plantera lökar så jag får gott om blommor att njuta av när trädgården åter vaknar till liv. Märkligt det där att när jag förra året satte hundratalet lökar svor jag att aldrig göra om det. De där lökarna var ju tvungna att komma ner i jorden, jag hade inte någon tid alls att ta tag i det och fick plantera på alla möjliga lediga stunder. Tio lediga minuter betydde under några veckor att jag hade just tio minuter till att plantera lökar. Var så irriterad på mig själv över att jag köpt så attans många lökar. Jag kunde ju ha köpt lite färre sorter och kanske färre av varje. Till slut var dock varenda en av lökarna planterade och det var bara att invänta våren. När våren så kom blev jag väl lönad för mitt arbete och tänkte att jag borde ha satt ännu fler lökar. Nu är det snart höst igen och jag skriver listor över lökar som jag absolut måste ha i mina planteringar. Troligen kommer jag att köpa alldeles för många, svära när de ska planteras och sedan glömma allt besvär till våren då de blommar.

En av många vårblommor i Hult som blommade fint i våras

Allt färre träd

Ibland när en håller på och grejar är det lätt att glömma bort hur mycket som egentligen har gjorts. En vänjer sig så fort vid hur det ser ut efter en förändring är gjord. Idag när trädgården i Hult är mitt eget lilla paradis kan det vara bra att påminna sig själv om hur det har sett ut och hur mycket arbete som har krävts för att nå dagens resultat. Trädgården i Hult har verkligen genomgått en förändring, men den har skett i flera omgångar. Till en början handlade det om att röja, röja och åter röja. Huset hade ju stått somt i femton år vilket gjorde att det krävdes ett omfattande arbete att frigöra ytan. För ungefär fyra år sedan påbörjades arbetet att skapa en trädgård. Jag trodde verkligen inte att det skulle vara möjligt att skapa en vacker trädgård i Hult men det var det. När så trädgården växte fram steg för steg blev det tydligt att det var alldeles för mycket skog i trädgården. Känns ju lite onödigt med skog i trädgården när hela skogen är just skog.

För tre år sedan såg det ut så här. Då hade jag lagt mycket arbete på att rensa fram de gamla planteringarna samt skapa nya. Det kändes smått fantastiskt att ha så mycket gräsmatta men också att den ramades in av planerade planteringar.

Tre år senare har planteringarna växt till sig och jag minns nästan inte hur här såg ut tidigare. Träden har tagits ner i flera omgångar och och nu känns ytan betydligt större och ljusare. Allt efter att träden försvunnit har marsvinen och kaninernas stora utebur blivit allt mer malplacerad. Förr låg den dold bland trädgårdens grönska. Nu står den plötsligt mitt på gräsmattan och ser smått gräslig ut. Den byggdes för många år sedan av en blandad kompott av återbruksmaterial och kostade knapp någonting. Den är mycket uppskattad av gnagisarna men vacker är den verkligen inte! För två år sedan slog en trädfällning lite fel och ett träd landade rakt över buren. Nu när träden är borta finns det dock gott om yta för en ny, lite mer planerad och snyggare bur om en så skulle vilja.

Fast nu när rosen som växer vid buren blommar så ser den nästan lite fin ut. Rosor får det mesta att bli vackert bara genom att finnas där.

Våren tycks dröja

Våren låter visst vänta på sig i år och Hult är fortsatt inbäddat i snö. För precis ett år sedan hade jag en arbetsdag i trädgården då jag för första gången tyckte det var varmt nog att ha bara armar. Idag har jag istället svurit över att jag åkte till Göteborg över helgen och missade att ta med mig vantar. Det har varit synnerligen kallt och tråkigt väder och nu har nog mitt tålamod tagit slut tror jag. Säger som så ofta förr att tålamod är inte en dygd jag besitter och då är det ju tur att jag ges många tillfällen att öva upp den egenskapen. Vill våren inte komma till Hult får jag därför skapa vår på egen hand. Att så mina första fröer är onekligen en vårsyssla. Har försökt få tiden att räcka till för sådd de senaste veckorna men inte lyckats med detta. Imorgon väntar dock en ledig dag, vilken tur att jag då kan spendera den med mina fröer. Har flera spännande nya sorter för i år och ser verkligen fram emot att säsongen skall ta ordentlig fart. Om några dagar kommer det att börja grönska och spira i mina fönster och då spelar det ingen roll om det är snö ute eftersom jag har vår inne.

Bild från förra året då våren kommit lite längre än i år

Omöjliga projekt!

Solen skiner i Hult idag och trots de många minusgraderna finns det ett löfte om vår i solskenet. Jag ägnade en stund igår till att inspektera trädgården inför den kommande säsongen. Än så länge ligger den i dvala även om det här och var tittar upp lite grönt. Onekligen ett gott tecken att de lökar jag har satt är på väg upp. Så här vid vinterns slut inser jag hur mycket jag har saknat min trädgård och hur viktig den är för mitt välbefinnande. Bara att vistas i trädgården gör gott för själen. Det allra bästa jag vet när jag har mycket arbete och stress är att gå ut och gräva och arbeta i trädgården. Där får tankarna vila.

Trädgården i Hult 2012

Trädgården jag älskar så har dock inte alltid varit den avkopplande oas den är idag. Under många år gav den mig mest ångest eftersom jag inte visste hur det alls skulle vara möjligt att komma i ordning. Vart skulle vi börja? Arbetet kändes oöverstigligt och helt ärligt alldeles omöjligt. Idag fungerar trädgården som en påminnelse om att även det som ter sig omöjligt och är en källa till stress och ångest är helt möjligt att förändra. Tror att det i sig är en anledning till att jag trivs så gott i min trädgård. Min trädgård är min ständiga påminnelse om att allt är möjligt, det handlar bara om vilja och beslutsamhet!

Växthuset 2013

Det allra mesta i trädgården har vi gjort själva men de större arbetena har vi fått leja bort. Att göra två gårdsplaner samt att plana ut den nedre delen av trädgården var inte möjligt på egen hand.

Att det här skulle bli ett funktionellt växthus kändes inte särskilt troligt den dagen vi ställde det på plats. Det tog mycket tid och mycket arbete att bli klara men resultatet överträffade alla mina förväntningar. Just därför är det ibland klokt att titta tillbaka på gamla bilder för att påminna sig om hur långt en har kommit och hur mycket arbete som har krävts. Jag tycker om att arbeta och blir stolt när jag ser resultatet av den tid jag investerar i sådant som är viktigt för mig.

Midsommar 2013

En gång i tiden var här en djungel av två meter hög rönnspirea. Ett antal år senare byggde vi en altan. Under maj 2013 slet Raimo för att den skulle vara klar till vår midsommarfest det året. Altanen blev färdig men när det var dags att sätta sig till bords öppnade sig himlen. Minns när jag tog det här kortet att jag tänkte att vi skulle ha byggt ett uterum istället.

Sommaren 2015

Året därpå började därför bygget av vårt uterum med förhoppningen att bli klara till dotterns student 2014. Då hade taket ännu inte kommit på plats och vädret tvingade oss åter att hålla kalas inomhus. Tur att huset i Hult är stort och med lätthet rymmer många människor.

Förra sommaren bjöd på allt annat än behagligt väder men familjen har nog aldrig tillbringat mer tid i trädgården. Vädret till trots flyttade vi nästan ut i uterummet. I stort sett alla middagar och frukostar åts där under sommarmånaderna. I uterummet befinner en sig mitt ute i trädgården men ändå under tak.

Rosenträdgården 2015

De få dagar vädret var gott nog intogs middagarna och även frukost, lunch och kvällsmat i rosenträdgården. Tänk att det här är precis samma plats som den första bilden!

Växthuset 2015

Det där växthuset som jag var tveksam till är en plats som jag nu längtar efter. Att gå där inne och vattna och pyssla om mina växter är något av det bästa jag vet. Att verkligen se hur mitt arbete bär frukt är en härlig känsla.

Vid växthuset 2015

Hur många uteplatser behövs i en trädgård? Så många som det krävs tänker jag! Ju mer tid jag tillbringade i växthuset och vid odlingarna desto tydligare blev det att det också behövdes en plats där för vila. En plats att dricka kaffe och utrymme att sitta och filosofera över livet och allt dess innehåll. Den allra bästa platsen jag vet för eftertanke och reflektion är i min trädgård. Mitt i själva beviset för att ingenting är omöjligt men att det ibland kan ta lite tid att nå dit en vill!

Inventering och planering

Det är februari och med det har årets odlingssäsong inletts. I helgen var jag iväg och köpte de fröer som behövdes för årets odlingar och till denna helgen tänkte jag börja så det första. En del av det jag skall odla behöver tämligen gott om tid på sig för att gro, växa och sedan ge skörd. Förra året skaffade jag mig en odlingsdagbok samt ett trädgårdshäfte i min Evernoteapp. Dessa båda verktyg har visat sig vara helt ovärderliga i planeringen för årets säsong. Konstaterar att det var en tuff säsong som varit och där mycket inte alls blev så som jag hade tänkt mig. Å andra sidan har det gett mig otroligt värdefull kunskap när jag nu planerar för nästa säsong.

Förra året skapade jag en lista i Evernote över allt jag odlade. I år var det således bara att kopiera den och använda som inköpslista. En hel del fröer hade jag redan eftersom jag sparat fröer från senaste skörden. Tomater, paprika, physalis, bönor och ett gäng olika sorters pumpor hör till det som fanns utöver fröer till ettåriga blommor. Innan jag handlade stämde jag av listan mot mina anteckningar i trädgårdsdagboken. Vissa grödor kommer jag inte att odla igen. Rättika var förvisso lätt att odla men den uppskattades inte av någon här hemma. Inte ens kaninerna och marsvinen uppskattade den. Majrovan var inte heller något som uppskattades av människorna i Hult. Gnagarna gillade den däremot men jag tänker att jag odlar nog i första hand mat till människorna. Gnagarna får ändå gott om mat från det som rensas och gallras bort och bör även de bli nöjda. Viktigt att hålla dem glada eftersom de är en viktig del i vårt kretslopp här hemma. Allt som blir över i grönsaksväg får de att äta och när burarna sedan städas hamnar allt på komposten. Komposten hamnar i odlingslådorna och blir där till raketbränsle för mina odlingar. Ett vinnande koncept för alla helt enkelt!

Årets odlingar blir i ungefär samma omfattning som förra året, men känns betydligt lättare. Nu är alla odlingslådor på plats, växthuset är i ordning och potatislandet grävt. Potatislandet kommer förvisso behöva grävas om inför sådden men det är betydligt enklare än att gräva ett helt nytt land. I år kan jag alltså fokusera helt på att så och plantera samt drömma om den där odlingstunneln jag skulle vilja ha. Jag har hittat den perfekta platsen för en tunnel men det blir ett stort projekt att få den på plats eftersom det innebär att ta ner en stor gran. Så när allt är sått och planterat behöver jag helt enkelt inte oroa mig för att vara sysslolös!

Min frölåda är än så länge välfylld men på söndag börjar sådden och med det vårbruket!

Säsongens slut

Det har varit ett riktigt härligt höstväder idag. En sådan där solig höstdag som jag kan komma på mig själv att längta efter under resten av året. Helst hade jag velat spendera hela dagen i trädgården hemma i Hult men hade annat som var tvungen att göras och fick därför tid för trädgården först när dagen var sen.

Det är ljuvligt att sitta på den nya trappen i trädgården när solen skiner. Lätt att fastna där och bara njuta av utsikten och solen istället för att jobba. Även om säsongen närmar sig sitt slut finns det fortfarande mycket arbete som skall göras. Märker att vissa uppgifter är lätta att ta tag i medan jag drar mig för att ta tag i andra. Att plantera lökar är en sådan uppgift som jag gärna hittar på ursäkter för att kunna slippa. Det måste göras men är ju så attans tråkigt. Undrar varje år hur jag tänkt när jag köpt så otroligt många lökar. Hur tråkigt det än är att plantera dem så kommer jag att vara mycket nöjd med ansträngningen nästa år när alla nya blommor tittar upp. Tre hundra lökar skall ner i backen den kommande tiden och det skall verkligen bli roligt att se resultatet till våren.

Det finns fortfarande mycket att skörda även om mycket också är slut för den här säsongen. Det finns några få tomater kvar ute i växthuset men ganska gott om paprika och aubergine. Pumpor, gurka och squash har jag skördat det sista av. Nja kanske inte växthusgurkan som helt plötsligt har fått för sig att bli helt översållad av små gurkor. Kanske hinner de växa sig stora nog att skördas. I år har jag för första gången odlat physalis. Idag kunde vi äntligen provsmaka dem och vilken lön för mödan vi fick. Tidigare har jag bara ätit physalis som jag köpt i affären. De är goda men kanske inte någon sensation. Som så ofta när en odlar själv är det hemodlade något helt annat när det gäller smaken. Våra hemodlade physalis är så otroligt goda att jag redan planerar för en mycket större odling nästa år. Nu vet jag dessutom att fröna tar lång tid på sig att gro och kan planera efter det.

I odlingslådorna växer det fortfarande ordentligt och vi skördar lite varje dag. Igår plockade vi in det mesta av persiljan och frös ner för vintern. Sedan vi började odla persilja har det blivit en av mina absoluta favoritkryddor. Förra året ville sig inte persiljeodlingen ordentligt men i år har vi tagit igen det ordentligt. Förra året hade vi mycket gott om dill men i år har vi nästan inte fått någon dill alls. Märkligt hur stor skillnad det kan vara från ett år till ett annat. Förra året trivdes det mesta mycket gott i trädgården men som sagt märkligt nog inte persiljan. I år har vi dock tillräckligt för att kunna klara oss genom vintern vilket är mycket positivt.

Kvällens projekt var att anlägga en lavendelodling i anslutning till våra odlingar. Förhoppningsvis kommer lavendeln att växa och frodas så pass ordentligt att vi får gott om skörd att använda i både matlagning och bakning. Märker hur jag mer och mer fokuserar på nästa säsong nu. Samtidigt som jag skördar planerar jag för hur jag ska göra nästa gång. Nu har vi så många odlingslådor som vi tänkt oss, växthuset är på plats och det kommer göra nästa säsong betydligt enklare. Förvisso har vi planerat att komplettera med en odlingstunnel men i sammanhanget är det ett mindre projekt. Innan vi anlade våra odlingar och på allvar började arbeta med vår trädgård hade jag ingen aning om vilken glädje trädgården skulle ge mig. Det gör gott för både kropp och själ att spendera tid i trädgården oavsett om syftet är arbete eller vila.

Att anlägga en trädgård

Att bygga upp en trädgård är tidskrävande, tålamodsprövande och kostsamt. Belöningen är en plats att kunna njuta av och dessutom se ens egna arbete växa och frodas. När vi köpte huset i Hult för drygt tio år sedan då var trädgården helt igenväxt eftersom huset varit övergivet i femton år. Att börja röja var tidskrävande och tog flera år. När vi väl var hade röjt klart var det svårt att ta tag i nästa steg. Att skapa en ny trädgård.

Att anlägga en trädgård kan bli mycket kostsamt. Vi fokuserade på att spara på allt som fanns i trädgården som var bra. Här fanns en fantastiskt vacker pion men på en plats där den inte alls kom till sin rätt. Alltså flyttades pionen för att kunna pryda sin plats och vara ett tillskott i den nya trädgården.

Något som också fanns i trädgården var ett buskage med rosenhallon. Även de på fel plats och i behov av en flytt. Nu har de växt till sig så pass mycket på sin nya plats att jag kan gräva upp en del av plantan och sätta på en ny plats. Många plantor är ju möjliga att dela på vilket är riktigt bra då en slipper köpa nya plantor.

 Spirea fanns det gott om i trädgården i Hult, lite väl gott om den. Plymspirean som denna är enkel att hantera och blir stor och fin. Svårare är det att hantera rönnspirean som täckte större delen av trädgården. Uppenbarligen trivs spirea i Hult vilket gör att vi har satsat på att plantera flera sorters spirea vilket har blivit riktigt lyckat. Vi har även delat på flera av plymspireorna och på så vis kunnat sätta dem på fler platser i trädgården. Vi har till och med låtit rönnspirea växa på en plats i trädgården. Den är noga bevakad och tillåts inte under några omständigheter att dra iväg mer än vad vi har tänkt oss.

Det är först nu som vårt arbete börjar ge resultat i trädgården. Nu är det inte längre nyplanterat utan börjar växa upp och ta sin plats i anspråk. Rosen Flammentanz blommade vackert förra året och nu har rosens grenar täckt hela armeringsmattan och vi förväntar oss ordentlig prakt i år.

Just rosor har blivit en passion för oss och till en början tycktes det vara en enkel växt att odla. De tycktes sköta sig själva och bara frodas och må bra. Så var det givetvis inte vilket innebär att vi i år fått se till att läsa in oss ordentligt och sedan pyssla om våra rosor. Nu är de på bättringsvägen och vi har lärt oss lite mer om att odla rosor.

Arbetet som varit absolut tråkigast har varit att sätta alla lökar. Första våren i Hult tittade det upp några pärlhyacinter men det var inte mer än så. Jag ville ju ha mängder med pärlhyacinter, scilla, tulpaner, krokus och alla möjliga lökar som jag inte ens kunde namnet på. Nu börjar blomsterprakten äntligen likna det jag drömt om. För att det skulle vara möjligt har jag ägnat åtskilliga timmar till att plantera flera hundra lökar. Förvisso fördelade på några år men arbetet har likväl gjorts. När en så ser alla blommorna titta upp om våren då är det trista jobbet helt glömt. Då går det bara att njuta och känna att det är något alldeles fantastiskt. Det är i den känslan som jag sedan ser till att noga anteckna vart jag skall plantera fler lökar och vad jag önskar mig. När hösten kommer finns det ju risk att jag minns hur tråkigt det är och låter bli att planera.

Det som har förvånat mig mest i arbetet med vår trädgård är hur roligt jag tycker att det är med trädgårdsarbetet. Även om vissa resultat tar lång tid att se så finns det de som syns med en gång. En rensad rabatt är en stor skillnad mot en som är fylld med ogräs. Då är det lätt att känna att en har gjort nytta.

Jag har upptäckt många favoriter sedan vi började med att skapa en ny trädgård. Kärleksörten är en sådan. Den är bland det första som tittar upp om våren med löfte om sommaren. Sen är den i stort sett sist ut att blomma när hösten kommer

Årets första trädgårdsdag

Den här dagen har spenderats i trädgården vilket onekligen har varit trevligt. Dagen började förvisso med minusgrader men så snart solen kom fram blev det snart varmt och skönt. Vi kunde äta lunch i trädgården för första gången i år. Så här års ligger rosenträdgården i skugga vid lunchtid och då fick vi vara lite kreativa och hitta en lämplig plats i trädgården för att äta. Vi har funderat mycket kring det här med sittplatser i trädgården. Hur många kan egentligen behövas? Både maken och jag konstaterar att det faktiskt behövs flera sittplatser i trädgården eftersom behoven växlar mellan årstiderna och tiden på dygnet. I sommar har vi tänkt bygga ett trädäck till vårt växthus. Min tanke är att kunna sitta där och dricka kaffe när jag pausar i arbetet med växthus och odlingslådor. Idag hade det där trädäcket varit helt perfekt eftersom där var sol. Mitt i sommaren uppskattar jag att vi numera har vårt uterum och kan komma bort från den gassande solen när det är dags att äta.

Det är verkligen härligt att åter kunna vistas ute i trädgården. Som jag har saknat vår härliga trädgård! Det är också spännande att se trädgården vakna upp efter sin vinterdvala. I flera av rabatterna tittar vårlökar upp och gräsmattan börjar åter skifta i grönt. Temperaturen har varit så pass varm att kaninerna kunde vistas ute i uteburen under dagen. Marsvinen är lite mer känsliga och får vänta ett litet tag till innan de får komma ut. Härligt att se att även djuren påverkas av att det åter är vår i Hult.

Drömmer om rosor

När jag igår tittade på vårblommor från förra året kunde jag inte låta bli att hoppa lite längre fram i tiden och även titta på bilder på våra vackra rosor. Nu under vintern har det blivit få inlägg om vår älskade rosenträdgård men i somras och under hösten var de desto fler. Tror att det jag längtar efter allra mest när jag längtar efter vår och sommar är att äta frukost i rosenträdgården. Så snart vädret tillåter skall vi ta tag i planerna med en ny rosenplantering här i Hult. Kanske får det vänta tills dess växthuset och uterummet är ordentligt reparerade efter stormen Egon men sen väntar fler rosor! Vi får nog egentligen plats med fler sorter i rosenträdgården vi har men jag tänker att det kan vara klokt att vänta lite och låta de som finns där växa till sig lite innan vi planterar fler. Är ju så lätt hänt att en är lite väl ivrig och har planterat alldeles för tätt. Råkar ut för just det när jag sår i våra odlingslådor och får därför ägna mycket tid åt att gallra. Fast å andra sidan kan det mesta som gallras användas till sallad eller varför inte till pesto så det är inte något större bekymmer, Just när det gäller rosor är det dock troligen svårt att göra pesto på dem och därför avvaktar vi med fler sorter just i rosenträdgården.

Det är verkligen lustigt hur jag har blivit en människa som fullkomligt älskar rosor och dessutom tycker att det är fasligt intressant att lära mig mer om dem. Till den nya planteringen har jag en lång lista på rosor jag önskar mig. I vår första plantering har rosorna planterats en efter en utan någon särskild tanke förutom ifall det var klättrade rosor eller sådana som passar bättre i rabatten. I den nya planteringen blir det mer tanke från början eftersom jag vill ha så lång blomning som möjligt. Alltså skall tidiga och sena sorter kombineras och dessutom skall de stämma överens när det gäller färg och form. Har skaffat mig en bok om rosor och söker på nätet och skapar den perfekta kombinationen i tanken. Nästa steg blir lite mer praktiskt då allt skall grävas och byggas och sedan får vi hålla tummarna för att vår lokala plantskola har just de rosor jag drömmer om.

Några av alla de vackra rosor som finns i vår rosenträdgård

Jag har skrivit åtskilliga inlägg om vår rosenträdgård men blir märkligt nog aldrig trött på ämnet. Den där platsen i vår trädgård representerar glädje och energi för mig. Det är en plats som vi har skapat och förvandlat från att ha varit ett stycke jord där bara nässlor trivdes. Det krävdes en annan blick än vår egen på vår trädgård för att se att platsen var som gjord för en rosenträdgård. När vi väl hade lärt oss att se vår trädgård för vad den kunde vara istället för vad den var då fanns det plötsligt inte några begränsningar för vad som kunde skapas.

När träden faller

Idag har vi röjt ordentligt här i Hult vilket har varit fantastiskt roligt. När vi köpte huset i Hult för tio år sedan var hela trädgården igenväxt. Vi ägnade många månader åt att röja trädgården från sly, granar och den förhatliga rönnspirean. När vi röjt så mycket som vi orkade tänkte vi inte så mycket på det faktum att det fortfarande var gott om träd på tomten. Lite väl gott om träd kan en konstatera efter att ha promenerat runt längs tomtgränsen. En bekant påpekade att det verkade onödigt att ha skogen på tomten när hela skogen är full av skog. Onekligen sant och just därför har vi röjt idag.

Till vår hjälp hade vi goda vänner med lite mer vana och erfarenhet av att fälla träd än vad Raimo och jag har. Mitt jobb förutom att dokumentera det som skedde var att bära stockar och lägga dem på hög.

Efter några timmars arbete hade vi avverkat ungefär en tredjedel av allt som skall bort. Katten Elvis som inte är så förtjust i regn låg inne och sov hela tiden som vi jobbade. Han såg onekligen förvånad ut när han kom ut och inspekterade noga allt vi hade gjort. Huruvida han var nöjd eller inte framgick däremot inte.

Gran och sälg har röjts bort medan vi har sparat björk och asp. Några träd är ju fint att ha kvar tänker jag. Nu ser det plötsligt ut som om björkarna är många fler än tidigare. Genom att röja runt dem framträder de mycket tydligare än innan. Nu återstår bara att få bort allt ris från gräsmattan innan det är dags för nästa omgång. Nästa gång blir det dock lite svårare eftersom det då är riktigt stora granar som skall tas ner. Vi har planerat lite idag och klurar på hur de bäst skall hanteras. Vore ju synd om de landade i rosenträdgården eller på växthuset.

Precis vid vägen har vi sparat ett par stora granar eftersom de fungerar som insynsskydd. Inte för att vi är så hemliga men det är ändå skönt att inte ha full insyn i trädgården från alla håll. Vår tomt ligger precis i en korsning så två utmed två sidor av trädgården löper vägar. Längs den ena finns sommartid en praktfull häck av plymspirea och även några granar. Den andra sidan är dock helt öppen och vi funderar på att plantera en häck med tuija där. Jag tycker det är fint med något som är grönt året om så länge som det inte är gigantiska granar.