I väntan på ett växthus

Något som saknas här hemma i det blå huset är ett växthus. En del av mig tänker att ett växthus med självklarhet borde vara den första prioriteten i ett hem. Resten av mig konstaterar att när det finns mycket att göra då förpassas växthus från ett måste till ett önskemål. Även om det har varit mycket som har konkurrerat om min tid den här våren har jag trots allt hunnit med att så fröer och dra upp mina egna plantor. Ett tag hade jag tänkt låta bli, tiden kändes för knapp men samtidigt visste jag att jag skulle ångra mig längre fram under sommaren.

Pumpa och blommor

Så nu befinner vi oss mitt i sommaren och jag är omgiven av mina odlingar. En del ryms på altanen, en del i nya odlingslådor i trädgården och en del i uterummet. På altanen har odlingarna fått bli en del av inredningen medan de fått ta över uterummet helt.

Här är gott att vara!

I väntan på ett växthus har uterummet blivit ett riktigt bra alternativ. Dels så trivs växterna gott i ett rum med ljus från fyra håll. Dessutom är växterna förlåtande mot rummet i sig. När uterummet är fyllt med växter då syns skavankerna inte lika tydligt. Istället för att vara ett uterum med flagande färg blir det till en grönskande oas!

Snart tid för första tomatskörden

I mitt provisoriska växthus ryms tomater, gurka, chilli, paprika, aubergine och physalis. Ett blygsamt antal mot vad jag brukar odla men så mycket mer än vad jag trodde att jag skulle ha tid och rum för.

Chili med mycket hetta

Jag tycker om att ta med mig morgonkaffet ut i uterummet och titta på mina odlingar. När livet snurrar fort känns det som att den platsen får tiden att stanna. I mitt växthus kan jag stanna upp och bara vara. Där kan jag dricka mitt kaffe i stillhet och sitta länge och titta på allt som växer.

Längs uterummet finns en lite märklig avsats som jag tänkt riva men ännu inte tagit tag i. Inte särskilt vacker men den visade sig vara tämligen praktisk trots allt. Här ryms hinkar med squash och med pumpa tillsammans med  lite blommor. Mat och ögonfröjd blandat och döljer skavankerna. Hittills är det bara squashen som gett skörd men jag tror att om någon vecka eller så då finns det mer att skörda och jag ser verkligen fram emot det!

Odling högt och lågt

Odlingssäsongen är i gång för fullt och i mitt bibliotek gror det som så småningom skall bli till skörd. För första gången sedan jag började odla känner jag att jag har full kontroll över processen. Första säsongen sådde jag alldeles för mycket av allt. Alla fönster i huset i Hult var under några månader fyllda med plantor. Till sist var det så pass många att jag fyllde hela köksbordet med plantor och familjen fick äta vid matsalsbordet i stället. Tur att vi hade två bord att använda oss av. Dessutom tur att matsalsbordet inte står i bra ljus. Annars finns risken att även det bordet varit helt fyllt med plantor. Andra året jag odlade hade jag lärt mig lite mer än året innan men då ville jag ha fler sorters grödor i min köksträdgården.

Odling på höjden i biblioteket

Förra året flyttade jag in allt i biblioteket här hemma i Hult eftersom det är rummet i huset med bäst ljus. Där finns två fönster till bredden fyllda av plantor och numera även två små växthus som gör det möjligt att odla på höjden. Jag odlar fler sorter än tidigare år men det märks inte alls. Här råder för första gången inte kaos utan en nästan märklig ordning. Vem vet kanske väntar kaos vid nästa omskolning men då blir det en betydligt kortare tid av oordning än någonsin tidigare.

Målbilden

Tidigare har förarbetet varit en pina. Först när allt varit på plats i växthuset har jag kunnat andas ut och njuta av odlingarna. Just nu kan jag inte låta bli att hela tiden ta en tur in i biblioteket och titta till allt som växer där. Det går faktiskt att se förändring från dag till dag och det dröjer inte länge innan det äntligen är dags att flytta ut allt.

En otålig odlares väntan

I måndags sådde jag äntligen årets första fröer och med det inleddes en otålig väntan. Jag vet att det tar tid för ett frö att gro så pass mycket att det syns ovan jord. Trots det kan jag inte låta bli att titta flera gånger om dagen för att se om det går att se något. Jag är onekligen en otålig odlare som längtar efter konkreta bevis på att odlingssäsongen är i gång.

Nyskördade tomater intill växthuset

 Jag längtar efter allt odlandet innebär, inte bara att kunna skörda utan också att arbeta. Trädgårdsarbetet är konkret och tydligt vilket jag uppskattar i ett liv där mycket är abstrakt. Jag tycker om lugnet i arbetet i trädgården. Att höra fåglarna i skogen samtidigt som jag gräver eller vattnar i mina odlingslådor. Älskar att sitta i växthuset och lyssna på regnet och titta ut över odlingarna. Jag är normalt sett otålig och blir snabbt rastlös, men i växthuset och vid odlingarna gäller andra regler. Där är jag absolut närvarande i nuet.

Solvarma nyskördade tomater

Den del av året då det är möjligt att odla och skörda då känner jag mig rik. Det känns som en fantastisk förmån att äta det jag själv har odlat. Att kunna skörda frukterna av mitt eget arbete och säkert veta hur maten har odlats. Alla mina tomatfröer är ju sådana jag själv tagit vara på år efter år vilket gör att jag även har kontroll över nästa säsong. Jag kommer aldrig bli rik av att odla men det skänker mig en känsla av rikedom och det är något alldeles särskilt.

Första sådden

Sedan länge har jag haft den här dagen markerad i min kalender. Den här måndagen fanns det nämligen några timmar till övers som noga intecknats för att göra årets första sådd. Till skillnad mot tidigare år sådde jag inte allt på en gång. Även om det är mycket som skall förkultiveras behöver inte allt sås samtidigt. Dels behöver olika plantor olika lång tid på sig och dessutom blir det tämligen lätt ett övermäktigt projekt att så allt på en gång.

Rönnspirea i min trädgård

Innan jag tog tag i projektet att så tog jag ett varv i trädgården. Det var en grå februarieftermiddag som dessutom bjöd på lite duggregn. Det var inte särskilt kallt vilket gjorde det behagligt att gå runt bland mina odlingslådor samt att titta till växthuset. När det var dags att åter gå in upptäckte jag att trädgården faktiskt har börjat grönska. Rönnspirean är i år precis som alla andra år det första att åter vakna till liv. Onekligen passande att påbörja årets odlingar samma dag som jag upptäcker att trädgården vaknar upp.

Gurka från en annan säsong

Jag lär mig lite mer från år till år och det gör arbetet lättare för varje säsong. I förra veckan köpte jag ett miniväxthus som nu står i biblioteket. Egentligen är det avsett för en balkong men jag köpte ett redan förra året för att få bättre ordning bland mina plantor. Istället för att fylla upp alla fönster i huset i Hult har jag nu allt samlat på höjden i två växthus i biblioteket. Betydligt enklare att hantera än det kaos det tidigare var.

Årets sådd är inte särskilt spännande än så länge, men snart kommer det att spira likt tidigare säsonger.

Nu återstår bara väntan och förväntan, älskar att se när det första gröna tittar upp. Det är verkligen smått fantastiskt att kunna starta odlingen långt innan det är varmt nog ute. Om våren skulle dröja gör det inte något eftersom det redan gror och grönskar i mitt bibliotek.

Odlingsplanering och inventering

Januari är en månad för planering och förberedelser när det gäller trädgården. Nu finns det tid att drömma, fundera, planera och utforska nya möjligheter. Det rent praktiska arbetet med att så får däremot vänta i några veckor till.

För mig börjar numera odlingssäsongen med tre saker. Den första att ta en titt i min trädgårdsdagbok för att se vad som gått bra och vad som gått mindre bra. Med dessa erfarenheter med i bagaget gör jag en odlingsplanering för den här säsongen. Nästa steg blir att inventera min frölåda och se vad som redan finns och vad som behöver köpas. Min frölåda innehåller sparade skatter och fylls på med nya den närmsta tiden.

För varje år som går har jag mer och mer av mina egna fröer. Jag sparar fröer från tomater, från, paprika, chili, majs och pumpor samt en del blommor. Känns fint att inte bara odla sina egna grönsaker utan också säkra nästa års sådd. Det är nästan lite märkligt att varje frö rymmer växtkraft och möjligheten att bli till nya plantor som i sin tur bär frukt.

I slutet på säsongen är det ofta rea på fröer och då passar jag på att köpa sådant som jag sår mycket av. Sådant som ruccola, dill, persilja, timjan, basilika och rödbetor behövs alltid i stora volymer och mycket av det sår jag under hela säsongen. Det går alldeles utmärkt att använda förra årets fröer. De kan ha en något lägre grobarhet men i regel är det en god affär. Kan vara bra att hålla lite koll på datumen på fröpåsarna så de inte råkar bli liggandes i flera år. 

Odlingsplanering, nu börjar årets trädgårdssäsong!

Ett fint lager med snö bäddar in trädgården i Hult idag. Onekligen vackert när världen blir vit. Idag ser jag bortom snön och börjar på allvar planera för årets odlingar. Har haft med mig båda vovvarna ut i trädgården och stegat runt och planerat. Har även tittat igenom min odlingsdagbok för att se vad som fungerade väl under förra säsongen och vad som fungerade mindre bra. Konstaterar att jag sådde på tok mycket sallad förra året. Till och med kaninerna och marsvinen tycktes tröttna på överflödet av sallad. I år skall jag därför begränsa sådden och istället se till att så nytt under hela säsongen.

Blommande paprika

Något jag hade önskat ett överflöd av var paprika. Dessvärre var jag alldeles för sent ute med sådden och hann inte skörda allt innan säsongen var slut. Detta löste sig visserligen ganska kreativt genom att jag helt enkelt plockade in alla plantor som bar frukt och ställde dem inne i huset i Hult. Det var dock lite smått kaotiskt att plocka in ett halvt växthus så i år tänker jag vara ute i god tid istället.

Hemodlad aubergine

Jag råkade få ett överflöd av aubergine vilket verkligen gladde mig eftersom det är något jag tycker mycket om. Året innan hade jag otur med sådden och fick bara några få ynka plantor. I våras sådde jag därför rejält och allt jag sådde tog sig. Även om det blev gott om aubergine blev det inte för mycket vilket gör att jag nog sådde precis lagom mycket. Bra lärdom att ta med sig till i år.

Uteplatsen vid växthuset

Uteplatsen vid växthuset stod klar under sommaren 2015 och har utnyttjats flitigt. Det var visserligen inte mycket sol under säsongen som gick men det gjorde inte så mycket. Att ha en plats att vila sig på under arbetets gång är riktigt skönt. Finns det dessutom en kaffetermos och något att fika med när andan faller på är det än bättre.

Mina odlingslådor och växthus

Den här säsongen ska jag inte bygga fler odlingslådor utan känner mig nöjd med de jag har. Däremot skall jag tänkta till och tänka om med vad jag sår. Lite mindre sallad men istället mer spenat och mer mangold. Dessutom vill jag ha mer bönor och ärtor. Att odla potatis är något som många älskar men inte jag. Konstaterar att potatislandet var helt felplacerat eftersom det stundtals under sommaren mer påminde om en risodling. Å andra sidan är det ju fantastiskt gott med hemodlad alldeles nyodlad potatis. I år blir det nog därför en blygsam potatisodling i hinkar och kanske gräver jag till nästa år ett nytt potatisland på en ny plats. Där potatislandet ligger just nu tänker jag att där borde det nog växa äpplen. Har ju inte planterat några äppleträd ännu eftersom jag inte lyckats hitta den perfekta placeringen.

Vissa projekt gick helt åt skogen under säsongen som gick. Skörden av både gurka och squash kan i bästa fall beskrivas som blygsam. Den fuktiga sommaren i kombination med lite okunskap från min sida gjorde mina plantor till rov för sjukdomar. Nu har jag därför läst in mig ordentligt, gjort felsökningar och planerar för att skörden skall bli god även om sommaren även i år blir kall och fuktig.

Något av det klokaste jag har gjort är att föra en odlingsdagbok. Nu när den omfattar två säsonger är den verkligen till hjälp och en källa till kunskap. Mina egna kunskaper om odling är dock än så länge ganska begränsade vilket gör att jag tar till experthjälp. En kombination av gammal och ny kunskap har visat sig vara rätt väg att gå för mig. Jag har i flera år följt Sara Bäckmo på Skillnadens trädgård och hon är verkligen en alldeles fantastisk källa till kunskap och inspiration. Hennes blogg har verkligen fått mig att våga testa och att tänka utanför ramarna. Är skeptisk till hennes täckodling även om jag ser att hon får fantastiska resultat. Muttrar om att det inte går här i Hult med alla mina sniglar, men klurar ändå på  om jag kanske skulle testa med lite täckodling trots allt.

Mitt eget paradis

Tidigare idag gick jag igenom mina bilder i jakten efter julbilder. Tänkte jag skulle inspirera mig själv till lite pyssel här hemma. Istället fastnade jag länge med att titta på bilderna från när jag för några år sedan besökte Läckö slott. Själva slottet var helt klart fint men det som verkligen gjorde intryck på mig var slottsträdgården. Den var alldeles fantastiskt vacker och bestod av ett helt otroligt överflöd av både blommor och ätbart. En synnerligen fin kombination av det vackra och det praktiska. Jag kunde inte se mig mätt på allt det vackra och ville helst fånga varje blomma och varje blad genom linsen på min kamera.

Dessa tjusiga tistlar föll jag särskilt för. Har en plan för vart jag ska plantera likadana i trädgården i Hult

Jag var som förlorad när det gällde all uppfattning av tid. Hade jag varit i trädgården i en timme eller en dag? Det var som att betydelsen av tid upphörde att existera. Det enda som fanns var nuet och allt det vackra. En upplevelse för alla sinnen och inte bara för ögat eftersom luften var mättad av dofter från trädgården och själva luften sjöd av liv och rörelse.

Minns hur jag där och då tänkte att precis så här är det jag önskar att min trädgård skall vara. En plats där växtligheten talar högre än ord och där en förlorar sig helt inför deras skönhet.

Trädgårdsland i slottsträdgården

Insåg att just kombinationen av nytta och skönhet i sig är vacker. Maten som odlas är inte bara praktisk odling även den är vacker.

Vackert blommande squash i trädgården i Hult

Så när jag bläddrade genom de senaste två åren av trädgårdsbilder från min egen trädgård här i Hult insåg jag att jag faktiskt har lyckats. Förvisso är min trädgård inte fullständig ännu men den trädgård som finns skänker mig samma glädje och känsla som slottsträdgården på Läckö slott. Jag har en kombination av det praktiska som skall ätas och konstaterar att det onekligen skapar vackra blickfång i trädgården.

Hemodlad gurka

Det ligger också en extra glädje i att odla grönsaker och se hur ens framtida middag växer framför en ögon. De där sommarmiddagarna på egenodlade grödor smakar bättre än allt annat. Särskilt som jag vet vad som har krävts längs vägen från sådd till skörd.

Alla de där blommorna som bara är vackra men inte kan ätas kan även de ses som föda. De är näring för själen helt enkelt, det där som gör att en känner sig lätt om både hjärta och sinne.

Numera kan jag förlora mig även i min egen trädgård. Särskilt när jag har kameran med mig på jakt efter fjärilar Då kan minuter bli till timmar utan att en ens har reflekterat över att det är så.

Här är då mitt eget lilla paradis i somras. Det är inte många veckor sedan jag stängde dörren till växthuset för i år och ställde undan mina spadar och verktyg men jag längtar redan. Har storslagna planer för fler planteringar samt att utöka odlingarna än mer. Behöver ta ner en gran till våren och sedan får jag plats med ett tunnelväxthus om jag så skulle önska. Dessutom har jag fyllt på önskelistan med rosor som är absolut nödvändiga att plantera i rosenträdgården. Nu skall jag fylla på med doftande rosor och på så vis skapa en trädgård för alla sinnen.

Oktoberträdgård

Luften har en ton av kyla i sig men solen värmer fortfarande. Ljuset blir så fint vid den här tiden på året. Det är som lite mjukare med en ton av guld i sig. Omöjligt att motstå helt enkelt.

En trädgård gör sig verkligen från sin bästa sida i höstsol. Tänk så mycket fint som fortfarande blommar. Kärleksörten har växlat färg från ljust rosa till en djupare ton.

Det börjar smyga sig in fler och fler blå inslag i trädgården. Det har inte riktigt varit planerat men det är onekligen fint och jag tänker att mer blått kan ju vara bli ännu finare.

Rosenträdgården blommar vidare även den. Vissa sorter är överblommade för i år medan andra blommar för fult. Rosen Leonardo da Vinci planterades förra året och ser verkligen ut att trivas.

New Dawn brukar vara alldeles översållad med blommor så här års. Så är det dessvärre inte i år eftersom den tog mycket stryk under vintern. Däremot ser den ut att ha växt till sig fint och jag håller tummarna för att den skall klara vintern bättre den här gången.

Tycker om att ta med mig kameran ut i trädgården eftersom jag då bättre hittar detaljerna i helheten. Genom linsen blir även det som är smått och annars lätt att missa till viktiga detaljer. Det är ju trots allt så att helheten består av alla de små delarna.

Även om säsongen närmar sig sitt slut finns det fortfarande mycket arbete kvar i odlingarna.Mycket som skall skördas och sedan än mer som skall städas undan. Det har varit en fin säsong även om resultatet inte blev riktigt som jag hade tänkt mig. Känner att jag har lärt mig mycket på den här säsongen som är värdefullt inför nästa. Till nästa planering kommer jag att tänka om och lägga ambitionsnivån lite annorlunda. Inte lägre utan just annorlunda. Jag ska fokusera på det jag tycker är roligt att odla, det jag tycker om att äta och som inte kräver extremt mycket tid. Ett annat år kanske jag ägnar mig åt lite svårare projekt igen men just nu vill jag mest bara ha bra utdelning på mitt arbete.

Kyligt trädgårdsarbete

Vid kvällens vattning i växthus och odlingslådor önskade jag faktiskt att jag tagit på mig både vantar och mössa. Det var nämligen bara 6 plusgrader sent om kvällen. Det känns mer som slutet av september än i början på augusti. Det är ju egentligen ingen idé att gnälla om vädret, en av få saker som vi inte alls har förmåga att påverka. Däremot hoppas jag verkligen att sommaren väljer att komma åter. Mina odlingar och växthuset skulle må gott av lite sol och värme. Märker att gurkorna inte alls trivs när det här så pass kallt som det är nu. Har dock haft gott om skörd så här långt och är tacksam över detta. Förra året skördade jag totalt två växthusgurkor vilket gör det trettiotal gurkor som jag skördat i år till en fantastisk framgång. Håller tummarna för mer skörd eftersom de hemodlade gurkorna är så attans goda.

Mina paprikor blommar för fullt och här och var är det också paprikor på gång. Jag var sen med att skola om paprikorna i år och därför är de lite senare mot vanligt. Tänker att om det är fortsatt kallt får jag helt enkelt flytta in alla plantorna och ställa i mina fönster istället. Kanske är en bra idé oavsett, det skulle ju förlänga skördesäsongen lite om det slår väl ut.

Jag skördar gott om pumpor och squash och konstaterar att det verkligen är enkelt och bra att odla. Det ger rikligt med skörd, behöver inte så mycket omvårdnad och är dessutom vackert att titta på. Har lärt mig att äta både pumpa och squash sedan jag själv började att odla dem. Innan var det något jag åt någon gång ibland men inte på regelbunden basis. Nu kan jag knappt tänka mig att vara utan dem. Spagettipumpan är en ny favorit för i år men min absoluta favorit är butternut.

Compact Living i mitt växthus

En ständig  utmaning är att få plats med allt i växthuset. Det är ju trots allt en begränsad yta jag har att använda mig av. Eller är det så? Började årets odlingssäsong med att möblera om och ställa bordet i växthuset längs ena kortsidan istället för mitt i växthuset. Tidigare blev det smala gångar på var sida om bordet och det var inte helt enkelt att vattna eller att arbeta i växthuset. Nu är det gott om plats i mitten och på så vis enklare att komma åt allt som skall vattnas och tas om hand. Har ett överflöd av plantor som skall rymmas på den begränsade ytan vilket har fått mig att börja tänka kreativt. Har en hög hylla i ena hörnet och allra längst upp vid taket har jag placerat två krukor med gurkor. Har sedan satt fast spillbitar av armeringsmatta i taket som gurkan kan klättra i. Förhoppningen nu är att gurkan skall trivas på hög höjd och slingra sig längs hela taket.

Även om jag löst ett utrymmesproblem genom att förpassa gurkan till taket så får fortfarande inte allt plats. Alltså blev lösningen att helt enkelt bygga ut växthuset. Några reglar, lite plast och ett tak av plast. Ena kortsidan är öppen men det blir ett alldeles utmärkt utrymme för tomaterna. Eftersom sniglarna inte gillar dem gör det inte så mycket att ytan delvis är öppen. Däremot kommer det att bli tillräckligt varmt och gott för att de skall trivas där. Det gör att jag kan utöka min tomatodling tämligen ordentligt vilket jag verkligen gillar. Hoppas nu på en riktigt bra säsong och ordentligt med skörd. Mitt växthus är verkligen min alldeles egna oas, den plats där jag trivs som allra bäst. Tänker att nu när jag löst utrymmesproblemet skall jag ställa in en bekväm stol och kanske ett litet avlastningsbord också. Det måste ju också finnas lite utrymme att bara njuta av all grönska.

Här är då växthuset med sin nya utbyggnad och med den härliga altanen. Det är verkligen en härlig plats att sitta på och kunna njuta av trädgården och av odlingarna. Det blir dessutom riktigt fint när gurkan slingrar sig på spaljén. Då är det verkligen som att befinna sig i ett grönt rum.

Här är inte riktigt klart ännu men tomaterna har trots allt fått börja flytta in eftersom de inte ryms i själva växthuset längre. Det som skall till är grus till golvet men det går ju att ordna även efter att tomaterna är på plats.

Då återstår det bara att vänta på att tomaterna skall gå från att blomma till att bli tomater. Ser att många andra redan har små tomater på gång och tänker att det kan inte dröja länge innan det är på gång även här i Hult.

Sporadisk närvaro

Det blir just nu tämligen sporadiska uppdateringar här på bloggen. Det är mycket som skall hinnas med i livet just nu och dessvärre har bloggen inte riktigt hunnits med. Men var lugna den finns kvar bland mina prioriteringar och snart kommer uppdateringarna åter att bli fler. För den som ändå är nyfiken på vad som sker när jag inte uppdaterar så finns jag på Instagram och där är uppdateringarna betydligt fler. Så snart jag har en ledig stund väljer jag just nu att vara i trädgården. Gräver i mitt potatisland och mina odlingslådor för att kunna så till helgen. Jag har ägnat mig åt att skola om mina plantor och sedan ställa in dem i växthuset. Blir smått lycklig över att se växthuset åter fyllas med grönska. Min trädgård är den plats på jorden som jag älskar allra mest. Den är min stora stolthet och min plats för återhämtning och vila. En anledning till att jag inte tycker om vintern är att jag då inte har samma tillgång till min trädgård som under resten av året. Den tiden som är nu älskar jag däremot. Nu när det gröna är så där alldeles nytt och när en blir fånigt glad över att det åter är varmt ute och över att hela skogen i Hult är fylld med kvittrande fåglar. Då gör hjärtat små glädjesprång och det går som inte att motstå lyckan helt enkelt!

Mitt liv genom Instagram den senaste tiden

Trädgården lockar...

Egentligen skall jag just nu lägga all ledig tid på att arbeta med min mastersuppsats, men våren distraherar mig. Även om ämnet för min uppsats är spännande så är det svårt att inte lockas av trädgården just nu. Det börjar ju åter grönska och vakna till liv där ute. Helt fantastiskt egentligen hur trädgården vaknar till liv år efter år oavsett hur tuff en vinter har varit.

Lite snö finns det fortfarande kvar, men jag skulle tro att den är borta om någon dag. Bilden är tagen från trappan i den nya delen av rosenträdgården. Än så länge ser där tämligen tråkigt ut, men snart kommer mina rosor åter att blomma. Genom att utöka rosenträdgården kommer jag i år att kunna plantera nästan dubbelt så många rosor som redan växer i Hult. Ser det som en fantastisk möjlighet att verkligen kunna frossa i rosor. Ju mer jag lär mig desto fler rosor känner jag att jag absolut måste ha. Det är ju i stort sett omöjligt att välja när det finns en oändlig mängd att välja mellan.

Växthuset och odlingslådorna runt om är än så länge tomt. Fast inte så länge till! I mitt bibliotek växer det så det knakar i mitt lilla innomhusväxthus för plantor. Tomater, paprika, chili, physalis, gurka och pumpor är snart redo för en första omskolning.

I väntan på mina älskade rosor finns det annat att glädjas åt. Kärleksörten är bland det första som tittar upp i planteringarna trots att den är bland det sista att blomma. Den är med hela säsongen och säger sedan farväl genom att blomma i sprakande färg. Har sett att det börjar titta upp grönt i den nya planteringen där jag satte en stor mängd lökar i höstas. Skall bli så spännande att se om resultatet blir var jag föreställt mig.

Inspekterar mina odlingslådor och tänker att det är dags att gräva i dem och fylla på med jord och kompost. Hårt jobb tänker jag och plötsligt känns uppsatsarbetet åter lockande. Bra att spara på uppgifterna och ha lite trädgårdsarbete att göra under en ledig dag. Eller kanske snarare bra att ha trädgården som pausarbete när en jobbar med annat. Även om det är arbete även att arbeta i trädgården så är det en annan typ av arbete. Jag är nog aldrig så tillfreds med livet som när jag är i min trädgård. De oavsett om jag sitter med en kopp kaffe eller om jag gräver i jorden. Min trädgård är onekligen en lisa för själen.

Jag är sällan ensam i trädgården eftersom katten Elvis gärna gör mig sällskap. Alltid nyfiken på vad jag gör och vill vara med och titta. Fotograferar jag närbilder på blommor vill han också vara med och titta. Just därför har jag oräkneliga bilder som innehåller en kattass, nos eller morrhår fast det egentligen inte var tänkt så.

Även mobilen är spännande enligt Elvis! Varför ger matte den där grejen så mycket uppmärksamhet när hon skulle kunna klappa mig? Han har ett fantastiskt tålamod Elvis som är med i trädgården även om jag är ute i timmar. Så länge som han får vara med är han nöjd och jag trivs med sällskapet. Hade aldrig kunnat föreställa mig att vi fortfarande skulle ha honom hos oss. Nu har det gått nästan tre år sedan vi fick besked om att han är svårt sjuk och inte hade långt kvar att leva. Tre år senare är han fortsatt lika sjuk, men verkar inte alls vara medveten om det. Veterinären menar att det borde inte vara möjligt varken att han lever eller att han mår bra. Jag konstaterar att han är fortsatt är här och är tacksam över det.

Trädgårdslängtan

Idag har det känts som vår i luften. Flera plusgrader och strålande sol gör att en känner sig lätt om hjärtat. Kände hur jag ville strunta i alla måsten och istället städa ur mitt växthus och att gräva i komposten. Just det där med att städa ur växthuset skulle jag egentligen ha gjort i höstas men då var jag ju inte hemma och alltså blev det inte gjort. Å andra sidan är det inte så mycket som kan göras i trädgården så här tidigt på säsongen och då passar det egentligen bra att ha uppgifter kvar att göra. Jag älskar verkligen att arbeta i trädgården, det ger tydliga resultat och tar den tid det tar. När jag har grävt igenom en odlingslåda då är det gjort och uppgiften avslutad. Enkelt och rationellt helt enkelt vilket tilltalar mig. Sen är det förvisso så att ogräset är något som måste rensas hela tiden. Märkligt nog stör det mig inte alls utan jag tycker faktiskt om att just rensa ogräs. Även när en rensar ogräs blir det ett tydligt resultat och jag ser vad min arbetsinsats betyder.

Sen är det märkligt nog så att trädgårdsarbete inbjuder till att bara vara. Att ställa ifrån sig spaden, hämta en kopp kaffe och slå sig ner bland odlingarna och bara titta på allt. Oavsett tid på året kan jag helt förlora mig i att bara vara i min trädgård. Att titta på det som växer, att fundera över vad som skulle kunna planteras eller förändras. Kanske skulle jag ha ett träd intill den där busken eller borde busken i själva verket flyttas till en annan plats. Ibland leder de där funderingarna till omedelbar handling men ofta stannar de just vid att vara tankeexperiment. Det skulle vara möjligt men inte nödvändigt och särskilt inte om jag istället kan dricka kaffe.

Växthuset i oktober precis innan jag for iväg.