Nu är vi nästan i mål!

Det är torsdag kväll och imorgon är det slutspurt inför Livåleva. Känns lite märkligt att redan vara framme vid mål. Det var ju så långt fram när vi började planera. Imorgon skall vi stå på torget i Munkedal och dela ut reklam för mässan och hade jag varit mer religiös hade jag bett om sol istället för regn. Känns mindre roligt med flyers och annat material om regnet öser ner på samma sätt som nu i kväll. Nåväl morgondagen ser vi hur den blir imorgon! Nu skall all rekvisita och andra bra att ha saker läggas fram och packas.

Har egentligen inte tid...

Just nu är mitt huvud fyllt med saker som har med den kommande livsstilsmässan att göra. Tusen och åter tusen saker återstår innan vi kan öppna dörrarna för våra besökare på lördag. Vi har fått fantastiskt bra hjälp av Reginas far som har snickrat skyltar åt oss där vi sedan har kunnat hänga upp affischer och dylikt. Här hemma blundar jag för hur det ser ut och tänker att huset får vänta till efter mässan. Fast jag kunde inte riktigt låta bli att plantera några vårblommor på utsidan. I höstas ställde jag ut en stor kruka som utrustades med reflexer för att få ner hastigheten på de bilar som passerar. För att vara riktigt säker på att krukan skulle stå stadigt lades ett lekablock i krukan innan den fylldes med jord. Stadigt stod den också fram till den dagen snöplogen plogade lite för nära. Att få upp krukan med det fastfrusna lekablocket visade sig snart vara en omöjlighet och den har fått ligga kvar i snön fram tills nu. Tidigare i veckan bärgades krukan, lagades med silvertejp (en fantastisk uppfinning!) och fylldes sedan med vårgrönska!

En riktigt tjusig skylt står numera i Kvistrum

Vårblommor

Då var det både måndag och vinter igen!

Förvisso skiner solen utanför mitt fönster men det räcker inte när det också ligger ett vitt täcke av snö i hela trädgården. Känner mig nästan lite förolämpad över att vintern har vågat sig tillbaka hit. Vad trodde den egentligen? Trodde den att den skulle vara välkommen? Jag tänker i vart fall trotsa vintern och plantera ut både penséer och tete-a-tete (eller hur det nu stavas!) i en av mina stora krukor. Jag har bestämt mig för att nu är det vår och då skall det också vara det! En tröst i allt det vita är att det töar snabbt när det är plusgrader ute.

Betraktelse över våfflans betydelse

Tänk så många dagar som har sitt eget namn och egna lilla tema. Egentligen är de flesta av dessa dagar ganska fåniga och i grunden handlar det oftast om att någon vill få oss att köpa något vi inte vill ha. Genom att ge en dag ett namn så får den den saken vi inte vill ha ett existensberättigande trots allt och vi känner plötsligt att vi måste ha! Några dagar med eget namn och tema är dock mindre fåniga. Internationella kvinnodagen är en given favorit även om jag kan tycka att den 2011 inte skulle behövas! Våffeldagen ligger inte riktigt på samma nivå i viktighet, men det är onekligen gott med våfflor!

Våfflor på plåt. Gillar när de är frasiga men fraset försvinner när de varma våfflorna läggs på varandra

Muffins med smak av kaffe och apelsin

Det är egentligen märkligt hur årstiderna påverkar oss människor. Hela vintern har jag känt mig dåligt motiverad att alls ta tag i saker. Nu när våren och ljuset kommer då finns det plötsligt inte någon hejd på lusten att greja. Önskar mig fler timmar på dygnet för att hinna med allt. Jag skriver, målar, planterar, jobbar i en hastighet som nästan känns märklig. Det är som om min kreativa sida försöker att kompensera för alla månader i ide. Tänkte jag skulle dela med mig av mitt senaste experiment.

Muffins med smak av kaffe och apelsin
2 ägg
3 dl socker
1 tsk vaniljsocker
6 msk kakao
100 g margarin eller smör
2 dl mjöl
Rivet skal av en apelsin och en skvätt pressad apelsin
En skvätt starkt kaffe

Blanda ingredienserna. Klicka i smeten i muffinsformar och grädda sedan i 175 grader tills de är lagom kladdiga. Lite kladdiga ska de vara eftersom grundreceptet är till kladdkaka. Servera och njut!

Mums!

Har det inte kommit i tjyvahänder så...

Min farmor hade alltid massor av goda råd när det gällde det mesta här i livet. Hon var en klippa i tillvaron och en god vän, precis som en farmor skall vara. Till hösten är det nio år sedan hon gick bort och jag saknar henne fortfarande i mitt liv. Det är som i Ronja Rövardotter när Mattis säger: Han fattas mig! Precis så är det, hon fattas i mitt liv. När jag var yngre tyckte jag att många av hennes råd var fåniga men ju äldre jag blir desto mer nytta har jag haft av alla farmors kunskaper. När man hade slarvat bort något brukade hon alltid säga: Har det inte kommit i tjyvahänder så... Att det skulle komma fram om det inte var stulet var underförstått.

Jag hittade en sida på nätet idag som fick mig att tänka på min farmor. Husmorstips har samlat alla klokskaper på en sida. Som att ha en liten farmor eller mormor i datorn.

Smygstart på sommaren

Smygstartar sommaren lite försiktigt med glass och varma jordgubbar. Nu saknas bara solsken och värme.