Föräldrar och barn

Det tar lite tid att finna sina roller när ens barn har blivit vuxna. Två av våra döttrar har hittills lämna barndomen bakom sig och klivit ut i vuxenlivet. Vår äldsta dotter är dessutom själv mamma sedan fyra år tillbaka. Trots det är det så enkelt att falla tillbaka in i gamla mönster och åter vara föräldern som påminner om mössa och vantar. Detta trots att jag vet att de är gamla nog att själva avgöra om det behövs en mössa eller ej. Fast jag tänker att det där med att vara välmenande förälder går nog aldrig över helt. När jag träffar min egen mamma händer detta då med. Jag himlar med ögonen och tycker att mamma borde förstå att jag faktiskt är vuxen, jag är ju 35 år och borde få bestämma själv! Att lära känna sina barn som vuxna individer är en förmån. De blir till nära vänner som en alltid delar ett förflutet med och det är onekligen något fint. Under två dagar har vi haft besök av äldsta dottern och vårt barnbarn. Vi har ägnat oss åt att fika i solen, äta god mat, hoppa studsmatta och verkligen njuta av livet. Vi tog en liten tur med bilen på eftermiddagen för att se hur det ser ut efter att en skog avverkas i närheten. Fyraåriga Manda blev alldeles förtvivlad över att alla träden var borta -Mormor varför gör de så här? Varför har någon tagit alla träd? Vi måste ringa polisen mormor! Helt underbar reaktion som även speglar min egen känsla. Ett älskat promenadstråk finns inte mer och varför någon skulle avverka just den skogen känns märkligt. Sen förstår jag att förr eller senare avverkas skog men det kommer att ta tid att vänja sig vid att "vår" skog inte finns mer. Å andra sidan innebär det att vi måste upptäcka nya stigar och det är ju inte så dumt det heller.

Våren är verkligen här och jag hoppas på att även helgen kommer att bestå av fler sköna dagar. Tänk vilken skillnad lite sol och värme gör för viljan att vara utomhus. Nu finns det onekligen inte någon bättre plats att bo på!