Lite guldkant på en dag

Den sista tiden har varit kantad av många svårigheter. Jag har flera gånger haft anledning att fundera över hur många och tunga bördor det är möjligt att bära. Det har varit svåra saker och många av dem kommer att påverka framtiden stort. Fast märkligt nog händer det nästan alltid något som gör att bördorna känns mindre tunga och faktiskt alldeles möjliga att hantera. Idag ringde vårt lilla barnbarn Amanda för att prata med mormor. Hon ringde till och med två gånger för att berätta viktiga saker som att hon skulle äta glass, hade varit i skogen och att hon ville titta på film. Så härligt att lyssna på en fyraåring som fullkomligt bubblar av saker att berätta. Så säger hon det där som får mig att känna mig varm ända in i själen: Mormor, jag saknar dig! När kommer du? Tänk så fantastiskt att få vara saknad av alldeles underbara lilla Manda

Manda och jag fikar och fotar. Det är på barnen som en märker hur tiden går. Nästan ett år har gått sedan bilden togs. För mig är ju ett år inte särskilt mycket medan det är stor skillnad mellan att vara tre eller fyra år.