April, april

Ofta blir jag förvånad över hur lång en månad är men så är inte fallet med april 2018. Det kändes lite som att jag blinkade och sen var månaden slut. Möjligen säger det mer om mitt tempo än själva månaden men, men.

När mars inte ville vara en vårmånad i år fick april ta över dess roll. Förvisso med den äran men allt för sent.. Jag vet att jag tidigare har skrivit om min längtan efter våren och efter ljusets återkomst men i år blev det särskilt tydligt. Tror att min intensiva längtan efter våren hänger ihop med min längtan efter trädgårdssäsongen.

Sol och politik

April inleddes med en sol som lite tveksamt tittade fram, som om den inte var riktigt säker på att den vågade. Konstaterar att en har många olika roller här i livet och att ena stunden är en mamma och ordnar våffelfika på altanen och i nästa stund är en fotograf och har som uppgift att fotografera alla kandidater till kommunfullmäktige. Dessutom fick jag möjligheten att pröva en helt ny roll, den som kommunalrådskandidat. Första uppdraget blev ett samtal med P4 Väst som handlade om landsbygdens utmaningar. Viktig fråga att diskutera! Särskilt när en bor i en landsbygdskommun som Munkedal.

Vårhelg i vacker miljö

Första helgen i april tillbringades på vackra Bjertorps slott och det var den helgen våren kom på riktigt. Att äntligen få till en löprunda utomhus var helt underbart och gav pepp och energi som räckte i flera dagar efteråt.

Vemod och sorg men ändå lugn och framåtblickande

Även om det på så många sätt varit en fin månad har den också varit riktigt svår att ta sig igenom. Min älskade katt Selmer blev allvarligt sjuk och med tanke på att han var nästan 18 år var min oro stor. Det såg först ut att gå bra och jag pustade ut och kände mig tacksam över att få ha honom kvar i mitt liv. En vecka senare blev han åter dålig och veterinären konstaterade att det inte fanns något de kunde göra för honom. Alltså ställdes jag inför det värsta med att vara djurägare, att ta beslutet om att nu skulle hans liv ta slut. Trots att det gått några veckor nu så har jag svårt att vänja mig vid att han inte finns mer. Han har ju funnits med mig i hela mitt vuxna liv och varit en viktig del av livet.

Inspirerande tal från SSUs förbundssekreterare Andra och en helt magisk solnedgång!

En torsdagseftermiddag åkte Johanna, Johanna och jag till Stockholm. Det blev en härlig roadtrip med samtalsämnen som aldrig sinade trots timmarna det tog att åka. Så fint med vänner där det aldrig blir tyst eftersom en har så mycket att säga varandra. Först tillbringade jag en dag med i Stockholm medan Johannorna for vidare till Bommersvik. På lördagen anslöt jag till Bommersvik och till årets avslutning av Bommersviksakademin. Alltid lika fint att få komma till platsen som är en så viktig del av min historia. Dessutom härligt att få träffa alla de där människorna från hela landet som är engagerade och aktiva men som en sällan träffar.  Det var en inspirerande helg med fina samtal, massor av pepp och otroligt vacker miljö. Jag fick möjlighet att använda min fina nya klänning som jag var tvungen att köpa trots att den är nytillverkad. Det var också en helg som går till historien som helgen när jag dödade mina favoritskor! Jag har aldrig tidigare lyckats verkligen döda ett par skor men det lyckades jag med nu. Redan på lördagen lyckades jag fastna i en skoskrapa och skala av klacken. På söndagsmorgonen skulle jag dricka kaffe och lyckades hälla kaffet över hela mig och över skorna som stod intill. Mina stackars skor!

Gott med tid hemma med hundarna och vid älven.

Efter några dagar på resa är det så skönt att komma hem igen. Jag trivs så otroligt gott vid älven och känner mig tacksam över den vackra miljön jag har precis utanför dörren. Att börja eller avsluta dagen med en promenad längs Örekilsälven gör gott i själen. Härligt dessutom att Ebba och Ida är lika nöjda som jag över att gå vår vanliga promenad. Vi går under tystnad och i en samstämd glädje och det är onekligen riktigt fint.

Fina och inspirerande dagar på Viskadalens folkhögskola

En helg tillbringade jag på Viskadalens folkhögskola och höll kurs för studieorganisatörer. Det är verkligen förmånligt att få möjligheten att tillbringa tid i ännu ett vackert landskap. April har verkligen varit en månad då jag fått möjlighet att vistas på några av de vackraste platserna jag vet. Att dessutom få prata om folkbildning är även det synnerligen förmånligt. Två saker gjorde ordentligt intryck på mig under helgen. Dels när Kim Petersson pratade om sin resa från att vara sd-sympatisör till att bli fackligt engagerad och sedan socialdemokrat. Otroligt starkt och bra! Nästa sak som gjorde intryck var när kursdeltagarna redovisade vad de gjort under kurshelgen. Två grupper valde att redovisa med teater och det var verkligen fantastiskt fint. Härligt att få möjlighet att vara med och inspirera människor i deras engagemang.

Klädbytardag och tid för familjen

Sista helgen i april arrangerade Regina, Erika och jag en klädbytardag i Munkedal. Det var verkligen en lyckad dag och vi är redan peppade på att arrangera en ny. Dagen efter klädbytardagen var jag på konsert i Foss kyrka och lyssnade på Diana som sjöng. Konserten arrangerades till förmån för unga med psykisk ohälsa. Så stolt över Diana både för hennes sång och för hennes engagemang i viktiga frågor.

April inleddes med en längtan efter vår och avslutades med att våren kommit för att stanna. Så många fina stunder men också svårt, som livet i sin helhet alltså!

De dagar som gått

Äntligen, äntligen råder sol och värme. Maj har inletts på bästa sätt och ger löfte om den sommar som väntar. April däremot bjöd på mer ombytlighet och visade verkligen att det finns fog för begreppet aprilväder. Å andra sidan är jag nästan lite tacksam över det kyliga vädret eftersom jag inte haft tid att ägna mig åt trädgården under månaden som gått. 

April inleddes med partidistriktskongress som gästades av statsministern. Jag tycker så mycket om den känslan som uppstår när en befinner sig i sällskap med kamrater och på riktigt känner att en är en del av en folkrörelse. Dagen efte byttes politik mot skriverier och manusarbete med Aldir kulturkonservativ. Arbetet med vår bok Tradition i förändring känns både viktig och intressant. Har ju alltid vetat om att traditioner ständigt förändras men inte riktigt förstått hur stora förändringar som sker på kort tid. Vad är egentligen en tradition? Hur gammalt ska något vara för att räknas och hur många utövare bör det finnas? Helt omöjligt att svara på egentligen men onekligen en spännande diskussion.

Precis i början av april fyllda min mamma 60 år vilket firades helgen efter. Det blev ett sådant där kalas som jag tror att alla gästerna kommer att prata om i många år efteråt. Det var otroligt trevligt, mysigt och rakt igenom riktigt trevligt. Helgen efter kalaset valde jag att skola från uppsatsarbetet och istället göra viktiga saker som att gå på loppis, umgås med barn och barnbarn samt att fika bland vitsipporna. Just det där att fika bland vitsippor hör nog faktiskt till livets riktigt viktiga saker att prioritera.

Under några dagars tid for jag kors och tvärs över landet och hann besöka Stockholm, Viskadalens folkhögskola, Stockholm igen och några platser till. Den första turen till Stockholm passade jag på att besöka Feministsmeden. Jag har en längre tid önskat mig ett par feministörhängen från henne och nu hade jag möjligheten att köpa dem på plats. Har sällan känt mig så nöjd med ett par örhängen. Viktigast under resan var dock själva syftet, nämligen att vara ombud på ABFs förbundsstämma. Känner mig verkligen stolt över att vara en del av en organisation som så tydligt arbetar med ett värdigt flyktingmottagande. Precis det var också orsaken till andra resan till Stockholm då ABF ordnade en dag med namnet Välkommen hit som handlade just om flyktingmottagande. Otroligt inspirerande och hoppfullt att ha möjligheten att vara med och lyssna och få del av andras erfarenheter och klokskaper. Däremellan hann jag med en tur till Viskadalen för att hålla kurs. Känns verkligen som en förmån att få rå om en grupp en hel helg. Att människor avsätter sin tid för att lära sig mer, för att utvecklas som ledare och att nätverka. Dessutom ligger Viskadalen otroligt vackert, nästan overkligt vackert! Trots att det var någon minusgrad både på lördags- och söndagsmorgonen var det härliga löpturer. Kallt men vackert. Nästan så att jag glömde bort att frysa just för det vackra landskapet jag sprang genom.

Måndagen har präglats av mycket politik och folkbildning varvat med uppsatsskrivandet. Därför var det skönt att under helgen som gick äntligen ha utrymme för trädgården. Barnbarnet Amanda hjälpte till att köpa blommor och att bära dem. Hon var lite fundersam över hur allt skulle rymmas i mormors lilla bil men konstaterade att bilen är stor fast den är liten! 

April, april...

April kom med strålande sol och härligt väder. Hult är verkligen som bäst i solsken, särskilt nu när min trädgård vaknar till liv igen.

I en av mina rabatter tittar krokusen äntligen upp. Under många år ville krokus inte trivas i trädgården i Hult men sedan något år tillbaka har jag ganska gott om dem. I den nya planteringen har bara en enda krokus tittat upp än så länge men jag hoppas på många fler.

Rabarbern är även den på gång och jag längtar verkligen efter första skörden. Plockade upp den sista flaskan med rabarbersaft ur frysen tidigare idag så det passar onekligen bra att det snart är möjligt att koka ny saft.

Gräslöken är även den på väg upp vilket är bra eftersom den varit helt slut i frysen en längre tid. Jag slarvade med att skörda förra året vilket gjort att den tog slut betydligt tidigare än annars. Alltså note to self: slarva inte med att skörda! Det lönar sig helt enkelt inte att vara lat. Å andra sidan är det mycket som skall hinnas med i vardagen och då kanske det viktigaste inte blir att just skörda gräslök.

I höstas testade jag att så palsternacka. De senaste två åren har jag nämligen missat små palsternackor som växt i odlingslådan under den tidiga våren. Funderade därför i höstas på hur det skulle bli att så nya frön när jag ändå höll på och skörda. Idag såg jag två fina rader med palsternackor och flera var redan klar för skörd.

Dagens skörd!

I en av odlingslådorna tittar det upp persilja och snart finns det möjlighet att skörda även den.

Rönnspirean är bland det första i trädgården att få blad. När den är tuktad och i rimlig mängd är det egentligen en ganska fin buske. Den uppskattas dessutom av fjärilar vilket onekligen är trevligt.

I den nya planteringen är det som sagt bara en enda krokus som har tittat upp så här långt. Med tanke på mängden lökar som jag har planterat där i bör det komma mycket mer de kommande veckorna.

Även om det är få lökar som kommit upp i den nya planteringen så tittar annat upp. Ska verkligen bli roligt att se hur den kommer se ut i år när allt fått växa till sig lite. Förra året var det lite glest mellan blommorna med då valde jag att fylla ut med krasse. Krasse är verkligen en tacksam växt att använda även om den är ettårig. Det blir mycket av den på kort tid och den blommar fantastiskt vackert.

Som alltid när jag är ute i min trädgård gör katten Elvis mig sällskap. Vi har vår lilla rutin han och jag och trivs gott tillsammans. Han är verkligen speciell den där katten och är ibland mer människa än katt. Ett synnerligen gott sällskap att ha vid sin sida de där dagarna som inte är helt enkla.

Skillnad från dag till dag

Lite kyla i vinden men det kan en förlåta när solen trots allt skiner på lediga dagar. Tänk vilken skillnad lite sol kan göra så här om våren. Varje dag är det något nytt som blommar i trädgården vilket känns smått fantastiskt. Jag satte gott om nya lökar i höstas men än så länge är det bara en ny sort som har tittat upp. Försöker komma ihåg vad det egentlige var jag satte och tror att det mesta var tulpaner. Alltså återstår några veckors väntan innan vi får se årets nykomlingar. Försöker att förutom att njuta av alla vackra blommor också dokumentera dem. Vad som växer var är inte en viktig fråga just nu. Däremot kommer det bli en viktig fråga till hösten när det är dags att sätta nya lökar. Jag har skaffat mig en trädgårdsdagbok och gjort några anteckningar inför hösten för att inte glömma bort vad jag tänker nu. En tanke är att satsa på mer krokus. Krokusen är en enkel blomma men oj så vacker och färgsprakande. Till nästa år skulle jag vilja ha mängder med krokus som breder ut sig i ett överflöd. Det tog flera år innan just krokusen alls ville trivas hos oss men nu verkar den vara här för att stanna.

Blommar just nu i Hult