Ett blommande museum

En blomma som hör till mina favoriter är pelargon. Min egen samling började med en rosenpelargon jag fick av min farmor för 16 år sedan. Jag har fortfarande den kvar och dessutom har jag genom åren tagit många sticklingar och på så vis kunnat glädja andra. Lite speciellt med pelargonen från farmor är att den är en stickling från en planta hon fick av sin mamma någon gång på 30-talet. Efter den där första blomman har sedan fler smugit sig på och nu har jag en riktigt fin samling blommor här hemma. När Regina i förra veckan föreslog att vi tillsammans med Sophie skulle åka på utflykt till Orust och gå på pelargonmuseum kändes det som en given plan.

Själva museet ligger i handelsträdgården Orust blommor och är värt ett besök även för resten av deras blommor. Dessutom har de en fin restaurang där både dagens och fika serveras i mycket fin miljö.

Själva museet består av ett rum till bredden fyllt av olika sorters pelargoner. Där gick det att tillbringa mycket tid och bara njuta. Variationerna är verkligen oändliga både vad gäller färg och form.

Tycker om kontrasten mellan sten och blommor. Det blir verkligen fint och lyfter fram blommorna än mer.

Med så många olika färgstarka blommor var det lätt att missa många skönheter!

Det här tar jag med som inspiration till mitt uterum. Så enkelt och fint med terrakottakrukor och hyllor med flagad färd. Bedagad skönhet men likväl vackert!

Förutom att det fanns gott om blommor att titta på fanns det givetvis också pelargoner till försäljning. Att välja vilka som skulle följa med hem var allt annat än enkelt. Måste nog planera in ett nytt besök snart eftersom jag ångrade att jag inte köpte denna fantastiska flerfärgade pelargon.

Sophie fångade mig på bild när jag tittade runt på blommorna och försökte att välja vad jag skulle köpa. Verkligen svårt att begränsa sig och inte bli helt köpgalen när utbudet var så stort. Vanligtsvis är ju utbudet av pelargoner tämligen begränsat.

Vi tog oss givetvis en titt på det övriga utbudet och jag tycker verkligen om hur hela handelsträdgården är uppbyggd. Mycket luft och möjligt att se alla olika plantor.

Det här inspirerade mig även om det kanske inte är helt praktiskt! Fast nog är det så att skönhet går före funktion?!

Det blev en härlig men blåsig utflyktsdag på Orust tillsammans med mina bästa vänner i hela världen. Jag är verkligen lyckligt lottad som har dessa båda människor i mitt liv. De har funnits där genom de senaste årens många svårigheter. Aldrig tröttnat när jag behövt deras stöd och hjälp utan ständigt funnits där och varit mina trygga fina vänner.

Höstprojekt

Fortfarande milda temperaturer och mellan skurarna är det riktigt behagligt att vara ute. Äntligen har jag tagit tag i att rädda mina pelargoner. Eftersom de fortfarande blommar har jag inte riktigt velat ta in dem men nu vågar jag inte lita på temperaturen om natten.

Ida och katten Elvis följer alltid med mig ut när det är dags för trädgårdsarbete. Elvis har dock lite svårt att förstå varför jag grejar med annat när jag istället skulle kunna klappa på honom.

Två av pelargonerna får stå kvar ute på trappen ytterligare en tid. De samsas nu med ljung, kål och penséer. Pensé är ju traditionellt en vårblomma men i Hult har den även fått bli en höstblomma. Läste på en blogg i slutet på sommaren om hur bloggaren alltid brukade så penséer även till hösten. Minns dessvärre inte vilken blogg det var men kände mig inspirerad. Det som är en perfekt vårblomma borde ju även fungera väl om hösten. Nu växer det penséer i flera av mina krukor och det skall bli spännande att se hur länge de trivs. Även en av mina odlingslådor är helt översållad med penséer. Så kan det bli när en använder jord från komposten.

Det finns mycket fint i trädgården trots att vi närmar oss slutet av oktober. I rosenträdgården har stefandran blivit alldeles knallgul vilket onekligen ger färg till trädgården. Våra rosor blommar fortsatt och jag kommer att sakna dem när säsongen definitivt är över. Har ju vant mig vid att ständigt ha rosor på bordet i vardagsrummet. Det är onekligen att vara lite bortskämd! Idag har jag förutom att plocka med mig rosor även kunnat plocka gurkört och nepeta. Gurkörten är ju en ätlig blomma men det har inte riktigt blivit av att jag har använt den annat än som snittblomma. Har dock provsmakat den och kan tänka mig att den passar bra i en sallad. Har även sett att det går att göra soppa på gurkört. Onekligen intressant och kanske något som kan hinnas med innan den blommar över.

Vår vackra plymspirea som växer mellan rosenträdgården och det nya uterummet har gjort sitt för ett år. Den är verkligen pampig när den blommar och då är det nästan svårt att förstå att den vissnar ner helt under vintern. Vårt uterum är nästan helt färdigt nu. Det som saknas är färg både invändigt och utvändigt och en dörr. Maken och jag är inte helt eniga om hur dörren skall se ut och därför dröjer det lite. Dessutom är det inte heller någon brådska. Så som det regnar just nu har vi istället valt att arbeta inomhus. Byggprojektet inomhus är ett eget rum till ena tösen. Inte helt enkelt eftersom det är en fröken som onekligen vet hur hon vill ha sitt rum vilket kanske kan vara svårt att uppfylla helt och hållet. Ytan är trots allt begränsad. Högst på hennes önskelista står en egen walk in closet och den byggdes igår. När den är klar kommer den att rymma alla hennes kläder, en liten kristallkrona och dessutom ha tjusiga tapeter och en mjuk heltäckningsmatta. Kriteriet för en walk in closet bör vara att en kan gå in i den, att gå in är också fullt möjligt men inte så mycket mer. Det är dock en tillräckligt stor yta för att lilla fröken skall vara nöjd.

Pelargonprakt

Luften är kallare och björkarna i Hult skiftar i gult. Mina pelargoner blommar dock fortfarande för fullt, helt obrydda om den ändrade årstiden. I år har jag varit duktig på att ta sticklingar så pelargoner har det onekligen varit gott om den här sommaren. Favoriten är rosenpelargonen men utöver den har jag många andra fina sorter. En är en aprikosfärgad pelargon som jag dessvärre inte vet vad den är för sort. Det jag vet om den är att det är en gammal sort som blommar och blommar och blommar. Den kan vanvårdas nästan hur mycket som helst och blommar fortfarande lika vackert.

I sommar har några av pelargonerna av denna sort prytt trappan och andra står i ena köksfönstret. De i köket brukar blomma ända fram till i februari och blir till ett färgglatt inslag här hemma.

Vad gäller rosenpelargonen så har jag hängt upp några av dem i rosenträdgården. Kändes passande även om de inte är rosor.

Rosenpelargon

På våren 2002 fick jag en stickling av en rosenpelargon av min farmor. Idag är det en kraftig och livaktig planta som bor i mitt köksfönster året om. Egentligen borde jag ställa undan den för vintern men jag tycker om att känna att jag har en del av min lilla farmor hos mig hela tiden. Det som är lite speciellt med min rosenpelargon, förutom att jag fått den av farmor är att hennes planta var i sin tur en stickling hon fått från sin mamma, alltså min farmors mor. Farmor fick med sig en stickling när hon flyttade hemifrån på 1930-talet och den plantan kom sedan att följa henne genom livet. När farmor gick bort i oktober 2002 hade hon fortfarande sin rosenpelargon kvar. Jag kan inte annat än förundras över hur gammal en vanlig krukväxt faktiskt kan bli.

Pelargoner är verkligen tacksamma att ha eftersom de trivs i nästan alla lägen. Att döda en pelargon är verkligen inte det enklaste! Det skulle vara om man råkar glömma dem i vinterförvaringen i två år. Då kan jag tala om att de dör! Min första rosenpelargon har genererat en oändlig ström av nya sticklingar genom åren. Jag har även kunnat dela med mig av min farmorspelargon till familj och släktingar. Tänker att farmors mor startade en fin tradition när hon gav en stickling till sitt barn och så länge som min pelargon finns kvar kommer jag att fortsätta traditionen.