Visar inlägg med etikett Rosenpelargon. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Rosenpelargon. Visa alla inlägg

tisdag 17 september 2013

Pelargonprakt

Luften är kallare och björkarna i Hult skiftar i gult. Mina pelargoner blommar dock fortfarande för fullt, helt obrydda om den ändrade årstiden. I år har jag varit duktig på att ta sticklingar så pelargoner har det onekligen varit gott om den här sommaren. Favoriten är rosenpelargonen men utöver den har jag många andra fina sorter. En är en aprikosfärgad pelargon som jag dessvärre inte vet vad den är för sort. Det jag vet om den är att det är en gammal sort som blommar och blommar och blommar. Den kan vanvårdas nästan hur mycket som helst och blommar fortfarande lika vackert.



I sommar har några av pelargonerna av denna sort prytt trappan och andra står i ena köksfönstret. De i köket brukar blomma ända fram till i februari och blir till ett färgglatt inslag här hemma.



Vad gäller rosenpelargonen så har jag hängt upp några av dem i rosenträdgården. Kändes passande även om de inte är rosor.

tisdag 23 juli 2013

Rosenpelargon

På våren 2002 fick jag en stickling av en rosenpelargon av min farmor. Idag är det en kraftig och livaktig planta som bor i mitt köksfönster året om. Egentligen borde jag ställa undan den för vintern men jag tycker om att känna att jag har en del av min lilla farmor hos mig hela tiden. Det som är lite speciellt med min rosenpelargon, förutom att jag fått den av farmor är att hennes planta var i sin tur en stickling hon fått från sin mamma, alltså min farmors mor. Farmor fick med sig en stickling när hon flyttade hemifrån på 1930-talet och den plantan kom sedan att följa henne genom livet. När farmor gick bort i oktober 2002 hade hon fortfarande sin rosenpelargon kvar. Jag kan inte annat än förundras över hur gammal en vanlig krukväxt faktiskt kan bli.


Pelargoner är verkligen tacksamma att ha eftersom de trivs i nästan alla lägen. Att döda en pelargon är verkligen inte det enklaste! Det skulle vara om man råkar glömma dem i vinterförvaringen i två år. Då kan jag tala om att de dör! Min första rosenpelargon har genererat en oändlig ström av nya sticklingar genom åren. Jag har även kunnat dela med mig av min farmorspelargon till familj och släktingar. Tänker att farmors mor startade en fin tradition när hon gav en stickling till sitt barn och så länge som min pelargon finns kvar kommer jag att fortsätta traditionen.


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...