Barnkalas är något speciellt. Det är så mycket förväntan innan, så mycket som måste vara helt rätt. Vem kommer? Vilka lekar ska lekas? Kommer alla ha roligt? vad får jag för paket? Sen pågår kalaset under några intensiva timmar och till sist när dörren stängs efter de sista gästerna är både barn och vuxna helt slut. Fast de där kalasen (i alla fall de egna) är något man kommer att bära med sig och minnas även som vuxen. Fast då minns man inte paketen, maten eller vilka som egentligen kom dit. Det man minns är själva känslan av kalaset, hur roligt och spännande det var. Idag har vi haft barnkalas här i Hult och nu är vi helt slut. Inte ens Ida orkar busa här hemma idag. Fast roligt var det och nöjda var barnen.
|
Att släppa lös Martiina i köket kan ge spännande resultat |
|
En pyramid av cupcakes |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar