Att driva en egen tidning

Igår var det precis ett år sedan Regina och jag publicerade den första artikeln på vårt livsstilsmagasin Livåleva. Känns som om tiden gått sanslöst fort på samma gång som det känns märkligt att det bara gått ett år. Ibland har vi fått frågan varför vi inte bara kallar det för blogg när nu Livåleva ändå finns på nätet i ett bloggliknande format. Vi funderade mycket kring just den frågan innan vi startade upp och efter många diskussioner kände vi att innehållet gör att det är ett livsstilsmagasin snarare än en blogg.

Genom att skriva artiklar inom olika ämnen har jag lärt mig massor under året som gått. Vissa artiklar har krävt omfattande arbete medan andra nästan har skrivit sig själva. Vi hade en artikelserie inför studenten i våras som krävde otroligt mycket arbete. Dels skulle vi fotografera både studentkläder och balkläder och sedan göra efterforskningar kring vad själva studenten kostar med mera. I slutändan blev det några riktigt bra artiklar som lästes av många och var uppskattade och då känns det verkligen som att allt arbete var värt det.

 Jag är oftast den som fotograferar till artiklarna i Livåleva och jag har verkligen lärt mig otroligt mycket under året som har gått. Visserligen har jag fotat till VisaLiza tidigare men i Livåleva kändes det som att jag ville att bilderna skulle ha en högre kvalitet än tidigare. Alltså har jag läst in mig på fotografering, övat och även lärt mig redigera. Det jag kan konstatera är att jag idag är väldigt medveten om hur lite jag egentligen kan. Det i sin tur sporrar mig till att lära mig mer!

Jag är otroligt tacksam över familj och fina vänner som gärna ställer upp som fotomodeller. Ibland har det varit isande kallt när vi fotograferat men de har ändå varit positiva och glada. Utan dem hade det inte blivit några tjusiga modefotograferingar! 

 På bilden ovan ser Magda nöjd ut med tillvaron, klädd i en tunn klänning. Det som inte syns på bilden är att det bara är några få plusgrader ute. Bilden är förvisso tagen i början av maj, men maj i år bjöd ju inte på några normala temperaturer.

 Den här bilden är tagen samma dag och här kan man ana att Anna och Magda faktiskt fryser. Tycker de är så himla fina på den här bilden. Klänningen som Anna har på sig kommer från Magdas mamma och användes på 60-talet. Den gula klänningen som Magda har på sig är faktiskt min klänning och ett av mina bästa loppisfynd. Vi lånade den till en modevisning förra våren och när vi lämnade tillbaka den kunde jag inte sluta tänka på den. Min dröm var att kunna ha den på vår tioåriga bröllopsfest i september 2014. Då innan min operation kändes det som en omöjlighet och jag köpte aldrig klänningen. Så i våras besökte jag samma loppis för att låna kläder till en fotografering och upptäckte att klänningen fanns kvar. Den hade hängts undan året innan och aldrig kommit ut i butiken igen. Den här gången tvekade jag inte, trots att klänningen fortfarande inte passade. Numera sitter klänningen nästan bra och till bröllopsfesten nästa år då kommer den att sitta perfekt, gör den inte det då får vi helt enkelt sy om den lite!

Lätt att komma från ämnet när man börjar tänka på tjusiga klänningar! Att starta en tidning verkade lite galet när vi började tänka på det, men idag undrar vi båda varför vi inte startade tidigare. Så här i efterhand inser vi att vi kunde ha gjort saker annorlunda i början men det är kunskap som vi plockat upp längs vägen och inte hade då. Det jag vet är att Livåleva är ett riktigt roligt projekt som jag är mycket stolt över!