Mycket vår här på bloggen just nu. Den är efterlängtad kan jag säga! Känns som att jag äntligen kan andas lite lättare nu när våren äntligen har gjort sitt intåg i Hult. För drygt en månad sedan kände jag att jag inte längre stod ut med att bo ute i skogen. Kände mig trött på att alltid behöva köra några mil för att komma dit jag ska. Kände mig trött på att det alltid var mörkt, kallt och jävligt helt enkelt. Kände att jag faktiskt inte stod ut längre utan hellre ville bo någon annanstans. En plats som ligger närmare alla andra platser helt enkelt. Sen kom ljuset åter och världen i Hult började så smått att skifta i grönt igen och plötsligt var tanken på att flytta som bortblåst.
Förra sommaren grävde vi om trädgården ganska så rejält. Det innebär att i år tittar det upp lökar på platser där det inte växt några lökar förut. En del av jorden som var där vi idag har gårdsplan användes till att fylla ut håligheter på andra platser i trädgården. Riktigt spännande att vad som tittar upp och var.
Förra sommaren grävdes även ett rejält dike för att få till en bra avrinning i den nedre delen av trädgården. Där har alltid varit väldigt sankt och vi hoppas att detta skall rätta till sig med diket. Diket har nu fyllts med solgula tussilagos vilket var en bonus vi inte hade räknat med.
Gräslöken växer och frodas. Än så länge får vi nöja oss med att använda gräslöken från förra året som fortfarande finns i frysen, men snart kan vi skörda igen.
Rönnspirean har även den börjat att slå ut. I några veckor till tycker jag att den är ljuvligt vacker och sedan börjar vi att rensa bort den igen. Den är i stort sett utrotad ur trädgården, men det gäller att hålla efter eftersom den har långa rötter och dessutom växer det fortfarande en hel del precis utanför vår trädgård.
3 kommentarer:
Själv är jag glad att vi flyttade från landet till stan, vi bor ändå i utkanten och naturnära. I vår har vi en ny trädgård att upptäcka. Så spännande och underbart med all vårblomster som sticker upp här och var :) Stor fredagskram.
Ja ibland kan landet kännas långt borta, men jag tror nog att jag alltid kommer förbli en lantis;)
Härligt med tussilago så nära, här hade vi massvis med tussilago förra året (dock mycket senare) men i år lyser det med sin frånvaro. Var tvungen att gå till närmsta dike ut med vägen för att hitta några.
Tussilago är min absoluta favoritblomma;)
Kram
Annie
Oj vad det växer, härligt!
Hur långt har ni in till samhället/stan? Vi har bara 4 km till samhället och en mil in till staden och det känns ganska lagom tycker jag.
Ha en skön helg!
Skicka en kommentar