Ska du på maskerad?

Vintage när det gäller väskor, skor, smink, hår och kläder är verkligen något jag tycker om. Gärna möbler och inredning också och med tanke på att mitt hus är byggt 1916 så gäller det väl även hus. Däremot kan jag ibland känna en osäkerhet hur mycket jag än älskar att klä mig i en tjusig femtiotalsklänning med matchande skor och vintagefrisyr. I somras fick jag en fråga som kanske var tänkt som en komplimang men jag är inte helt säker. -Ska du på maskerad eller varför är du annars så femtiotalsfin? Även inför vår bröllopsfest där vintage angetts som tema kom frågan om det var maskerad. Egentligen skall det ju vara en självklarhet att klä sig i det en tycker om men de där tvivlen är som svåra att helt skaka bort ibland. Tänk om folk tror att jag klär ut mig? Snarare så att jag klär upp mig i stort sett varje dag. Jag älskar vackra kläder och speciellt vackra skor och i min mening är livet alldeles för kort för att klä sig i tråkiga kläder. Blir lite irriterad på mig själv för att jag känner mig osäker eftersom jag egentligen tycker om att sticka ut lite. Den där kommentaren har dock hängt med mig och jag undrar varför. Kanske var det just anspelningen på maskerad som skapade osäkerheten. På en maskerad är en förklädd till något annat och spelar en roll men när jag klär på mig mina vintageoutfits då är jag ju inte utklädd då är ju jag jag.

 Om jag istället skulle spara alla vackra kläder och bara använda dem när det är kalas då skulle det inte bli ofta de användes. Hur många dagar på ett år är kalasdagar och hur många dagar är vardagar? Sen är det så att vissa dagar känns jeans och en tröja alldeles rätt också. Särskilt till fest tycker jag det är fint med jeans och klackar. Tufft och fint på samma gång och en stor favorit även om det inte är det minsta vintage!