Grinchen på Liseberg

Normalt sett älskar jag julen. Älskar att pyssla, greja och baka och börjar med detta så snart halloween har passerat. När november är slut är jag normalt sett klar med att slå in klappar, pyssla och ha förberett allt som hör julen till. I min mening skall december sedan bara ägnas åt att gå på mysiga julmarknader, fika med vänner och helt enkelt bara njuta av julen. I normala fall brukar det vara så men i år har jag märkligt nog förvandlats till Grinchen! Kanske beror det på att de normala rutinerna har rubbats i och med att jag var bortrest hela november eller kanske är det vädret. Många i min närhet hävdar att det milda vädret gör att känslan av jul helt uteblir. Jag har dock svårt att se att frånvaron av minusgrader skulle påverka. Det känns som att det snarare är en regel än ett undantag att det är milt och regnigt i Hult så här års. Nej jag kan nog inte skylla på vädret vad gäller min förvandling till Grinchen. Snarare är det förändrade livsperspektiv och ett högt arbetstempo som har bidragit. Fast inte ens Grinchen kan motstå jul på Liseberg. Det är något särskilt med alla juleljusen, men dofterna av kanderade nötter och julmusiken som verkligen inte går att motstå! Om en dessutom har med sig både barn och barnbarn då är det helt omöjligt att fortsätta vara Grinchen, julkänslan kommer att fullkomligt övermanna en och jag säger ÄNTLIGEN!

Juleljus och älskade barnbarnet Manda