High heels, min motivation!

-Hur kan du gå i de där skorna? Det där är en tämligen återkommande fråga och jag har egentligen inte funderat så mycket på den förrän helt nyligen. Inser nämligen att det finns en koppling mellan hur väl jag balanserar på höga klackar och löpning. Ju starkare löpare jag har blivit desto bättre hanterar jag mina klackar. Det innebär att höjden på dem har ökat i takt med distanserna jag springer. Tänker att för någon som i likhet med mig verkligen älskar skor så kan det nog inte finnas någon bättre motivation. Ägnar mig ju dessutom åt framfotslöpning vilket onekligen är passande när en också vill kunna trippa runt på höga klackar.

Fast just i stunden när jag skall springa då är nog musiken den främsta motivationen. Särskilt en sådan där dag då jag verkligen undrar om det alls skall vara möjligt att springa en endaste meter. Då gäller det att ha rätt musik i lurarna, börja med att gå och efter en stund brukar jag springa utan att jag ens har tänkt på att jag springer. Musiken är verkligen viktig och som jag ser det fyller den olika funktioner beroende på när i löpturen den spelas. När jag är igång och fortfarande inte är trött då funkar i stort sett vad som helst. Däremot för att få den där motivationen att komma igång då behöver jag tänka till. Samma sak gäller när jag sprungit länge och är så trött att jag inte tror att det går att spring en endaste meter till. Märkligt nog gör rätt låt att det är möjligt att springa inte bara en meter till utan många meter.

Mina absolut bästa låtar att springa till är följande:

Fuck you, Maria Mena

Cuz I can, Pink

Just a girl, No Doubt

So what, Pink

Bara få va mig själv, Laleh

Konstaterar att temat för musiken är starka kvinnor med starka texter. Klart att sådan musik motiverar att springa både längre och fortare!