Lat hallonälskare

Något som jag mycket sällan plockar är hallon. Inte för att jag inte tycker om hallon eller för att jag inte tycker om att plocka bär. Faktiskt är det så att jag fullkomligt älskar hallon och dessutom tycker mycket om att ge mig ut i skog och mark för att plocka både bär och svamp. Att det sällan blir just hallon beror istället på att jag är lat. Jag har ju en hel skog precis runt husknuten där jag kan plocka blåbär och kantareller vilket jag också gör tämligen mycket varje säsong. Däremot har jag under alla åren i Hult inte hittat något lämpligt hallonsnår. Någon enstaka buske här och där, men aldrig tillräckligt för att kunna plocka ordentligt. Eftersom jag är lat och inte vill att det skall bli till ett stort projekt att plocka bär har jag helt enkelt fått klara mig utan hallon. Så under en promenad med hundarna för någon dag sedan märker jag att det helt plötsligt finns ett överflöd av hallonsnår alldeles i närheten av huset. Dessutom snår som är alldeles fyllda med röda hallon, vilken lycka! Tänk nu kan till och med en lat hallonälskare få plockat tillräckligt för att fylla frysen och dessutom koka sylt. Hurra!

Att bli en svampletare

Här hemma i Hult har vi skog vart vi än vänder oss. Onekligen en förmån så här i tider då skogen är fylld med både svamp och bär. Att plocka bär är något jag trivs med och kan göra i timmar utan att tröttna. Enkla att hitta och inte särskilt svåra att plocka. Det där med svamp är betydligt svårare och inte en konst jag behärskar. Vågar mig bara på att plocka kantareller men tycker helt ärligt att även de kan vara svåra att hitta. Fast jag älskar ju kantareller och skulle hemskt gärna vara en sådan person som plockar i mängder och kan frysa in. Har jag tur räcker det jag plockar till en macka eller två. Tur då att en har vänner som kan sådant som jag inte kan. Idag fick jag därför sällskap ut i skogen av en kamrat som är en riktig svampexpert.

Alltså gav vi oss av ut i skogen för att plocka svamp. Tre hundar, två barn och två vuxna gjorde att det blev ordentligt livat ute i skogen. Kunde ganska snabbt konstatera att min kamrat är betydligt tuffare svampletare än vad jag är. Jag behöver våga mig ut mer på okända stigar och dessutom vara lite mer uthållig. Dagens tur gjorde att jag förutom svamp dessutom hittade några nya bärställen som jag inte hade koll på. Vi har gott om blåbär i skogen och nu är dessutom lingonen nästan helt mogna. Plockade lite bär även idag även om målet för dagens tur var att hitta svamp.

 

Lustigt nog hittade vi en stig som jag hade glömt bort att jag kände till. Där låg flera stora träd på marken och några av dem knäckta långt upp. Onekligen en påminnelse om de kraftiga stormvindar som passerade förbi Hult i vintras. Älskar verkligen att trampa runt i skogen här hemma i Hult. Det är då jag fyller på med energi och känner att stressen fullkomligt försvinner. Att leta svamp är en bra ursäkt att komma ut mer i skogen så jag måste nog träna på att bli en riktig svampletare.

Doften av lingon och socker

Mitt kök doftar av lingon och socker som kokar för att bli sylt. Att plocka svamp och bär och sedan ta hand om dessa känns verkligen skönt. Det är som om urmänniskan inom mig laddar för vintern genom att samla i förråden. Vi pratar mycket här hemma om att det är viktigt att göra saker själv, att odla om man har möjlighet, att baka eget bröd och att laga mat från grunden. Sen vet man ju inte hur mycket av det man säger som barnen verkligen lyssnar till. För några dagar sedan när vi var ute och åkte bil fick sexåringen här hemma syn på svamp som växte vid vägen och ropar att vi måste stanna. Varför undrar jag och får till svar att det växte svamp vid vägen. Vi var på väg hem och jag svarar att vi kan inte stanna nu för att plocka svamp, vi måste ju komma hem. Den lilla blir mycket fundersam och säger sedan: Svamp är ju mat för vintern, nyttig mat för vintern! Även om det inte alltid verkar som de lyssnar så fastnar nog mer än man tror.

Lingon i väntan på syltkok