I midsommartid

Midsommarhelgen är till ända och imorgon väntar en ny vecka. Det har verkligen varit en riktigt fin midsommar. En lugn midsommarafton inledningsvis och sedan middag och prat med fina vänner. Så härligt med människor en inte har träffat på länge men där en ändå har massor att prata om.

Jag hade tänkt göra midsommarkransar i år men ångrade mig i samma stund som jag klev ut genom farstudörren och regnet började vräka ner sekunderna senare. Klassiskt midsommarväder helt enkelt! Istället letade jag upp ett diadem med blommor och kompletterade med pincurls som nästan ser ut som blommor även de. Mitt fokus för dagen blev istället att baka en midsommartårta. Länge sedan jag bakade något lite mer krävande som en tårta och jag hade glömt hur roligt jag tycker att det är. Kvällen tillbringades sedan som sagt i fint sällskap på en synnerligen vacker gård. Förutom att jag träffade goda vänner träffade jag också världens sötaste åsna Yvonne. Hade ingen aning om hur charmiga åsnor är.

Midsommarafton är förvisso en trevlig dag men för mig är det riktiga firandet först på midsommardagen. Varje år arrangeras Wiknerspelen på bygdegården på Kaserna och där bjuds på allt som hör ett midsommarfirande till. Folkdans, dans runt midsommarstången, fika i det gröna, fiskedam och givetvis också nygräddade lefsor. Det har blivit lite av en tradition för Regina och mig att åka till Kaserna på midsommardagen och det är en tradition jag verkligen tycker om. 

Midsommardagen avslutades med grillat och ännu mera tårta. Bättre än så blir nog inte en dag tänker jag. Idag var det då söndag, vilodagen sägs det men inte här hemma i Hult. Det här har varit en dag då all den där otvättade tvätten äntligen tvättats, när stryktvätten strukits och allt annat som tvättats vikts och lagts in i lådor och skåp. Ogräs har rensats och huset har städats medan vilostunderna varit få. Lönen är en stund i soffan med en härlig känsla av att vara ikapp med allt och dessutom haft en fantastiskt fin långhelg.

Midsommar på Kaserna

Det sägs ju att om en har gjort något två gånger är det en vana. Kanske kan det då också vara en tradition? Det känns nämligen som att fira midsommardagen på Kaserna är en fin tradition trots att förra året var första gången vi var där. Kaserna är en otroligt vacker plats att besöka vilket gör att det går inte att bli besviken. Bara platsen i sig gör det värt att åka dit. Firandet på midsommardagen är dock välordnat och riktigt trevligt. Lägg dessutom till strålande vackert väder och då finns inget mer att önska!

Dagen fylls med olika aktiviteter där gammeldansen är en av de riktigt fina. De där kläderna är inte bara vackra de representerar ett fantastiskt hantverk. Hundratals timmar krävs för alla de där detaljerna, för att lära sig hantverket. Det är onekligen en motsats till fast fashion!

Dessutom ser det ju riktigt roligt ut att dansa!

Fika, dans och goda vänner är en riktigt fin kombination och Kaserna bjöd på allt detta. Fördelen med att bo på en liten ort är att en alltid träffar någon en känner. Lätt att ondgöra sig över det som saknas i det lilla samhället och på landsbygden och att bli bitter genom det. Bättre då att glädjas över alla de där små detaljerna som gör livet riktigt fint och innehållsrikt. Som en solig midsommardag på en vacker plats. Enkelt och alldeles ljuvligt!

Det fanns givetvis möjlighet för både stora och små att även de dansa runt midsommarstången. Olika åldrar men alla på gott humör och till levande musik. Tre fioler, en bas, en gitarr, en sångerska och ett dragspel samt fin insats från alla som dansade givetvis.

På Kaserna har gamla vägmärken samlats ihop. Det ser lite ut som en kyrkogård med alla stenar tillsammans. Däremot är det fint att de har tagits tillvara istället för att förstöras. Även där ligger det mycket arbete och hantverkskunskap.

En ljuvlig midsommardag tillsammans med barn och vänner och innan dess en lika fin midsommarafton. Sådana där dagar som en sparar i minnet för regniga dagar eller när saker ter sig lite svåra.

Midsommar i dagarna två

I år har vi firat midsommar i två dagar i rad vilket har varit riktigt trevligt. Igår hade maken en spelning på Koön nära Marstrand vilket gav oss en trevlig tur till havet. Dagen avslutades med middag tillsammans med goda vänner. Det var en dag fylld med så många upplevelser att jag märkligt nog inte plockade fram kameran en enda gång. Tur då att vi firade midsommar en gång till idag!

På Kaserna där vi hade vår bröllopsfest i höstas firas midsommar alltid på midsommardagen och kallas för Wiknerspelen. Vi har i många år tänkt att vi skulle åka dit men det har som aldrig blivit av innan idag.

Det finns knappast en vackrare omgivning för ett midsommarfirande än Kaserna. Dessutom finns det fika, dans runt midsommarstången, uppvisning av folkdans, musik och konsthantverk.

Här har ni hela mitt gäng dansandes runt midsommarstången. Själv fick jag nöja mig med att vara fotograf och titta på. Har fortfarande inte blivit frisk och har begränsat med energi. Onekligen tröttsamt! Fast bara att vara med är riktigt trevligt och då gör det inte så mycket att missa dansen.

Vi trodde att dagen skulle förstöras av regn med tanke på hur himlen såg ut. Det var dock först när allt var slut för dagen som himlen öppnade sig. Som tur var hade vi då hunnit fram till bilen och hann bara få några droppar regn på oss.

För drygt ett år sedan hade jag aldrig varit på Kaserna och nu hör platsen till en av mina favoriter. Märkligt hur jag i många år helt kunnat missa en plats som denna.

Midsommar är således till ända och det har varit två riktigt fina dagar. Nu väntar en vecka till med jobb innan vi är sommarlediga. Vad sommaren skall innehålla vet vi ännu inte riktigt men jag hoppas att vi snart får lite sol så vi kan tillbringa mycket tid i vår trädgård.

Till sist behöver jag ju säga några ord om att vi har två födelsedagsbarn i Hult idag. Katten Selmer (på bilden) fyller femton år idag och katten Cleo tretton år. De är lite äldre och lite mer bekväma än för några år sedan men annars bär de sina år väl. Tänk att en gång i tiden var det bara jag och mina två katter i en liten etta. Sedan dess har det hunnit bli en make, fyra barn, fler katter, marsvin, kaniner, hundar ett hus och till och med ett barnbarn. Selmer och Cleo är helt klart bra på att hantera förändringar vilket är tur när de bor med mig.

Den sista sommardagen?

Igår var det strålande sol och en perfekt sensommardag när vi firade vårt tennbröllop med bröllopsfest. Idag var det höst med regn och kyla när vi städade upp efter festen. Vi kunde verkligen inte haft mer tur med vädret än vad vi hade. Kaserna är alltid en fantastiskt vacker plats men i solsken är den trots detta något alldeles särskilt. Vi är fortfarande lite överväldigade över hela dagen igår. Allt var verkligen så bra som vi kunde önska oss. Vädret var vackert, gästerna tjusiga, maten god och vi otroligt glada över att alla ville fira vår dag tillsammans med oss. Festen var dessutom helt klart väl värd att vänta tio år på.

Min klänning var verkligen äkta vintage då den är från 1932 medan makens kläder var alldeles nya men i rätt stil. Regina och hennes familj var verkligen tjusiga och hon gjorde ett fantastiskt jobb som toastmaster. Det blev sen kväll innan vi var hemma i Hult igen och då var vi trötta men glada. Vaknade i morse med feber, ont i halsen och ordentligt förkyld. Det var som att kroppen sa att nu är valrörelsen och festen över så nu ska du vila! Tur att vi fick bra med hjälp att städa upp idag eftersom jag går lite på halvfart. Bäst att lyssna på kroppen och göra absolut ingenting i några dagar nu!

Dags för fest

Efter mycket planering och många förberedelser är det nu dags för vår bröllopsfest. I tio år har vi väntat på att ha bröllopsfesten och nu är det äntligen dags. Det är nästan så att det känns lite märkligt att dagen nu är här. Förberedelserna är i stort sett klara här hemma och i lokalen på Kaserna är det dukat och pyntat. Nu dags för frukost och sedan bär det av till Kaserna för de sista förberedelserna.

Kaserna

Har ägnat dagen åt att sitta på ett mycket långt möte med väldigt mycket information. Mycket klokt och matnyttigt men det snurrar lite lätt i huvudet efter en sådan dag. Tur att jag ständigt antecknar mycket så jag kan gå igenom och smälta all info. Allt en får höra under en lång dag ryms ju dessvärre inte i huvudet. Kände hur jag längtade ut i skog och mark när jag körde hemåt. Hade klockan inte varit middagstid hade jag allra helst tagit med mig hela familjen på utflykt. När våren har kommit åter påminns jag ständigt av allt det fina som gör att jag gillar att bo på landet.

I flera år har vi tänkt att vi skall bege oss ut och paddla från Kaserna i Munkedal. Det ligger inte särskilt långt bort, är otroligt vackert och egentligen borde vi skämmas över att paddlandet inte har blivit av!

Fast nu är vi ett steg närmare att det faktiskt skall bli av i år. Vi har varit där tillsammans med barnen och tittat och lovat att vi skall åka dit och paddla när det har blivit lite varmare. Sådant en har lovat barn kan aldrig glömmas bort eftersom de kommer att påminna dig ofta!

Kanoterna ligger på rad och väntar på att få användas.

 Kanotleden som utgår från Kaserna är tydligen fyra mil lång och är en gammal transportled för timmer. Kanske paddlar vi inte riktigt så långt, men jag längtar verkligen efter att få komma iväg. När jag var yngre var jag engagerad inom scoutrörelsen och var ofta ute och paddlade kanot. Något av det bästa jag visste var att ta ut kanoten sedan det blivit mörkt och bara glida fram på vattnet under tystnad. Det var nästan lite magiskt. Det kunde vara tjugo kanoter på vattnet men det enda som hördes var vattnet.

I nästan tio år har vi pratat om att vi skall ut och paddla kanot och i år skall det bli av. Nu har vi ingen möjlighet att backa eftersom vi sagt det till barnen och jag dessutom har skrivit det här!