En bok som är så mycket mer...

Jag har i många år läst UndebaraClaras blogg och tycker mycket om den. Jag tycker inte alltid som hon gör men hennes blogg får mig alltid att tycka saker och det tycker jag om. När Claras första bok kom för tre år sedan förhandsbeställde jag den för att få den med en gång. När hennes bok UnderbaraClaras garderob kom då blev det aldrig av att jag köpte den. Detta trots att jag verkligen tyckte om hennes första bok. Så tidigare i veckan strosade jag runt bland böckerna på en affär och såg boken som jag så många gånger tänkt köpa men inte köpt. Måste säga att jag är riktigt förvånad över boken nu när jag har läst den. Boken är nämligen inte vad den utger sig för att vara. Jag väntade mig en bok som rakt igenom skulle handla om tips och trix på hur jag kunde fixa och sy kläder. Den biten finns där och är mycket inspirerande. Det som istället sticker ut är de starkt feministiska texter som handlar om hur Clara hittat sin egen identitet, hur hon vågade säga ifrån på högstadiet och klarade av att gå sin egen väg. Helt fantastiska texter som gör att jag önskar jag haft dem att läsa under min egen högstadietid. Texter som jag tror kan komma att stötta min tioåring och min tolvåring inför deras stundande tonårstid. Det här är en bok som är så mycket mer än en vanlig bok för den som vill fixa och greja. Här sätter Clara in hela tanken om identitet, värdegrund, återbruk och hållbarhet i ett sammanhang. Att ägna sig åt loppis, återbruk och redesign är inte bara ett intresse för att pyssla, det är en del av en livsstil!

Att välja annorlunda

I år är det tio år sedan vi valde att köpa huset i Hult. Ett val som vi sedan dess har fått försvara fler gånger än jag minns. Dels från människor i vår omgivning som inte förstod varför vi valde att köpa oss ett hus långt borta från där vi bodde och även från människor i husets närhet som inte förstod vad vi skulle där och göra. Vad har stadsfolk på landet att göra? Visst var det så att vi inte fullt ut förstod omfattningen av renoveringsbehovet på huset här i Hult. Det vi dock med säkerhet visste var att vi ville ha ut något annat i livet än att bo i en liten lägenhet där det kändes som att varken vi eller barnen fick plats. Vi drömde om ett hus fyllt med liv och rörelse och helst på landet med en lummig trädgård. På den tiden bodde vi i Stenungsund och jag ville helst att vi skulle hitta det där huset i min hemkommun Kungälv. Det vi ganska snart insåg var att om vi valde att köpa ett hus där då behövde vi arbeta mer och med det ha betydligt mindre tid att njuta av det där huset. Olika händelser ledde fram till att vi hittade huset i Hult som var till salu till ett mycket lågt pris. Även när renoveringarna är klara kommer vi ha gjort en bra affär på så vis att våra huslån fortfarande är låga och gör det möjligt för oss att leva billigt om vi vill. Förvisso har vi spenderat åtskilliga timmar i både hus och trädgård. Skulle de timmarna räknas om till pengar då har vi onekligen gjort en riktigt dålig affär. Fast allt det där jobbet var ju en av anledningarna till att vi köpte huset här i Hult.

Vitsippor som växer i vår egen trädgård precis nu

Tänk så mycket vi har lärt oss under de tio år som har gått. Vi är fortfarande inte några snickare, men våra kunskaper inom renovering och återbruk börjar bli ganska stora. För tio år sedan visste jag inte någon annan som gjort samma val som vi. Att välja bort storstadsområdet till förmån för landsbygden. Gröna vågen hade jag visserligen koll på men det var ju en annan generation än vi. Idag är det inte ett särskilt märkligt val eftersom fler och fler väljer precis så. Underbara Clara som jag ofta inspireras av valde att flytta ut på landet. Hon och hennes man valde ett boende vars kostnader var så pass låga att de kan välja att arbeta mindre. I programmet De obekväma berättar hon om sitt livsval. För mig innehåller programmet en stor dos igenkänning och jag känner mig onekligen stärkt i mitt eget val när jag hör Clara berätta.

Valet vi har gjort är inte alltid lätt. Jag misströstar många gånger under vintern och till skillnad från Clara bor jag inte i Norrland utan istället i norra Bohuslän. Egentligen bor vi ganska nära det mesta eftersom vi bara har en och en halv mil ner till Munkedal och där finns det mesta som kan behövas. Fast när det är mörkt och kallt om vintern och pannan inte alltid vill fungera eftersom den börjar bli till åren kommen då tänker jag att valet vi gjort är ganska galet trots allt.

Nu är trädgården i Hult åter grön

Fast så snart ljuset kommer åter då försvinner de där tankarna igen. Konstaterar att från början av mars till början av november ungefär då känner jag att jag lever mitt liv på en alldeles ljuvlig plats. Tiden från novembers början till någon vecka i januari går det att stå ut med utan något större problem med tanke på julen som jag onekligen älskar. Då var det egentligen bara från mitten av januari till i början av mars som jag känner mig smått galen som valt att flytta ut på landet!

Lite nyfiken det är jag allt!

Sedan jag började blogga läser jag också fler bloggar. Många har sura kommentarer över att det är många inne och läser men som aldrig ger sig tillkänna. Det känns ju lite tråkigt att läsa och de bloggar som uttrycker detta brukar jag sällan återkomma till. Jag vill läsa positiva bloggar som får mig på gott humör! Tänkte därför att jag skulle tipsa om några av mina favoriter.

Underbara Clara En tjej i norrland som skriver mycket om inredning och just har fått sitt första barn. En del klagar på att hon står för ett förlegat husmorsideal, men jag håller inte med. Underbara Clara är helt enkelt underbar!

Rebeccas En tjej i som bor i närheten av Stockholm som skriver lite blandat. Många gånger har hon helt fantastiska tips på saker att göra. Känns inte som pekpinnar utan jag blir glatt överraskad och tänker att varför har inte jag tänkt på det!

Lantlif Ännu en norrlandstjej! Anette skriver om olika projekt i sitt hus (ett helt fantastiskt hus skall tilläggas!). Hon står för mycket av min inspiration och hennes blogg var den som fick mig att vilja börja skriva.

Kan inte annat säga än mycket nöje i läsningen av dessa bloggar. De är positiva, roliga, engagerade och inspirerande!

Sen när det gäller frågan om vem som läser min egen blogg så är jag allt lite nyfiken. De flesta har jag nog koll på tror jag, men om någon vill presentera sig eller kommentera så varmt välkommen!