Balkongen i Hult

Balkongen i Hult har alltid varit en försummad plats. Den har ofta fått rymma renoveringsmaterial medan vi har renoverat eller skräp som väntar på att forslas bort. Med tanke på att huset är stort så har vi inte riktigt haft något behov av vår balkong heller. Medan vi bygger om övervåning bor barnen i lekrummet precis innanför balkongen. Deras yta är liten och så snart vädret tillät flyttade de ut lek och pyssel på balkongen. Det kändes lite tråkigt att låta barnen sitta på balkongens golv och i helgen har balkongen fått nytt liv. Dessutom har gnagarna i Hult fått flytta ut även de.

Här kan barnen pyssla med vacker utsikt

Gnagisarna får vara ute och har dessutom fått ett solskydd för varma dagar

För att skapa ytterligare mysighet har två armeringsmattor satts upp

Lite belysning till kvällen

Nya balkonglådor med lite grönska

Nästa projekt! Ett uterum i trädgården!

Ett år idag!

Idag är det precis ett år sedan jag skrevs in på NÄL inför min gastric bypass operation. Även om själva operationen gjordes i september förra året så ser jag dagens datum som dagen då min resa började på riktigt. Inskrivningen innebar att jag fick träffa kirurgen som skulle göra operationen, det togs massor av prover och jag fick lyssna på information som var lite svår att ta till sig. Innan operationen skulle jag gå ner 10 kilo genom att dricka pulver under fyra veckor. Jag kände mig mycket stressad av det där med viktnedgången och började ganska omgående med pulverdieten för att verkligen lyckas gå ner i vikt. Viktnedgången innan operationen upptog märkligt nog mycket mer av min tankekraft än själva operationen.

Här är jag på midsommar förra året. Jag är längst till höger i bild och väger 110 kilo. Då trodde jag att den största skillnaden före och efter operationen skulle vara siffran på vågen. Att den stora grejen skulle vara att väga mindre. Visst är det så men det som verkligen är den stora skillnaden är att jag har en kropp som orkar. Jag har idag en kropp som orkar att springa tre kilometer på löpbandet eller som klarar att dansa ett helt zumbapass. Jag har en kropp som längtar efter att röra på sig och som inte längre gör ont på samma sätt. Förut hade jag ofta ont i mina knän och vrister och det är helt borta idag.

Här har vi mig idag då jag väger 71 kilo och har gått ner 39 kilo på ett år. Jag känner mig som samma Liza på insidan som för ett år sedan fast ändå inte. Jag är en gladare Liza idag och orkar så fantastiskt mycket mer. Hade jag idag för ett år sedan kunnat se in i framtiden så hade jag varit mycket nöjd med det jag såg. Jag tvekade länge innan jag valde att göra en gastric bypass, men det var verkligen det rätta valet för mig!

Läs gärna artikeln En kropp som hänger med i tempot i Livåleva

Skolavslutning

Det är några dagar in i juni och dags för avslutning på mitt masterprogram i Kulturarv och modernitet. För några av oss är det inte det definitiva slutet eftersom vi är flera som går upp med våra uppsatser i september. De här två åren har gått märkligt fort och har varit både roligt och lärorikt.

När det är skolavslutning är det sommarklänning och klackar som gäller. Skorna har hissnande 15 centimeter klack och jag känner mig som världens längsta kvinna idag!

Ida & Dixie

Igår var vi och hälsade på några goda vänner som precis har skaffat en liten valp. Om en vuxen cocker spaniel är gudomligt söt så är det bara förnamnet på hur söt en cockervalp är. Vi hade egentligen bestämt oss för att skaffa en kompis till Ida nu i sommar, men valde att avstå trots allt. Med tanke på att vår Elvis har kort tid kvar så kändes det inte rätt att ta in en ny familjemedlem. Tänk vilken tur att våra vänner valde att skaffa valp precis nu så Ida fick en lekkamrat i alla fall.

Normalt sett tycker jag att Ida är en liten hund men nu blev hon plötsligt gigantiskt stor i jämförelse med lilla Dixie. Ida var jätteduktig med att träffa en liten valp men hon var lite fundersam på om det verkligen var roligt att leka med en sådan liten. Hon hade ju aldrig träffat en valp förut och mycket sällan träffat hundar som är mindre än hon själv.

Vår längtan efter en hund till har inte dämpats av att träffa lilla Dixie, men kanske har den lindrats lite. När läget är annorlunda då kommer det att flytta hit en liten krabat lika söt som denna.

Varken Raimo eller jag hade någon erfarenhet av cocker spaniel innan vi köpte Ida. Eftersom vi tidigare hade haft en stor hund som dessutom var en omplaceringshund så kände vi att vi var ute efter något annorlunda. Vi ville ha en lätt hund som fungerade väl i familjen. En robust hund som orkar mycket men som inte kräver timmar i träning varje dag. Vår tidigare hund blev dessutom svårt sjuk och fick tas bort innan han ens var fyra år vilket gjorde att vi ville ha en så frisk ras som möjligt. Alla vill så klart ha en frisk hund men vissa raser är ju mer kända för problem än andra. 

Resultatet av våra krav och efterforskningar blev en cocker spaniel. I höst har vi haft Ida hos oss i tre år och vi kan nog inte vara mer nöjda med vår hund. Hon är alltid glad och mycket sällan till något besvär alls. Sedan hon lyckades skrämma iväg en älg för någon vecka sedan har hon blivit lite kaxig och skäller på alla, men det skall vi nog få ordning på igen. Nu skall hon ju vara en förebild för lilla Dixie och då måste hon ju uppföra sig riktigt bra!

Bröllopsfotografering

Det här är en dag som jag nog kommer att minnas resten av mitt liv. Jag har sällan skrattat så mycket som idag, tror nästan att jag kommer att ha träningsvärk i magen imorgon. Dagen börjades tidigt hemma hos Regina för smink, hår och påklädning. Sedan gav vi oss av ut till Borgmästarebruket i Munkedal som är en mycket vacker gammal bruksmiljö.

Inga var onekligen dagens hjälte! Tänk vilken lyx att ha en egen florist med sig på en bröllopsfotografering. Hon hade tillverkat helt fantastiska blomsterkreationer och jag är djupt imponerad. Vore jag inte redan gift så skulle jag anlita henne på mitt bröllop.

Fullkomligt älskar blommorna och tycker så mycket om att buketterna helt består av sådant som växer nu. Inte en enda blomma är inköpt utan allt är plockat idag. Färgsprakande och helt underbart känns som en bra beskrivning!

Alexandra var med som assistent och såg till att rätt saker fanns på rätt plats under dagen. Resten av bilderna låter dock vänta på sig. De kommer att användas till Livålevas bröllopsspecial framöver då vi kommer att skriva om allt som hör bröllopet till. För egen del är det så länge sedan jag gifte mig att jag knappt kommer ihåg alla förberedelserna. Fast vi hade ju inte riktigt ett traditionellt bröllop utan valde att bjuda in till mitt 25-års kalas och två timmar in i kalaset så gifte vi oss. En del gäster har nog fortfarande inte hämtat sig från chocken!

Tyll i kvadrat

En sak är säker och det är att det kommer att dröja innan jag vill se tyll igen! Har ägnat en stor del av den här dagen till att klippa tyll, stryka tyll och sedan tillverka saker i tyll.

Det är nog lite svårt att se på bilderna vad det föreställer men det här är mycket tjusiga hårkreationer i tyll. När jag väl kom på hur man gör så gick det riktigt fort. Resultatet blev riktigt fint och när min aversion mot tyll har släppt så kommer jag garanterat att tillverka några tyllblommor i andra färger att ha i håret i sommar.

Till höger syns kvällens stora projekt som jag tror att det kan ha gett mig gråa hår! Hur kom jag på tanken att jag skulle tillverka en brudslöja av tyll alldeles själv? Jag varken kan eller gillar att sy! Fast till slut blev det något som liknar en brudslöja och jag säger att det är good enough och får duga. Alla mina tyllkreationer får nu vila över natten och imorgon skall vi ha bröllopsfotografering för Livåleva. Jag har kollat väderprognosen minst tjugofem gånger idag och som det ser ut har vi bra väder imorgon. Packningslistan för morgonen är kollad nästan lika många gånger och det är mycket som skall med. Skor, smycken, klänningar ja det är mycket som skall till när ett brudpar skall fotograferas.

Med doft och smak av syren

Jag tycker om dagar då jag slipper att lämna Hult och idag har varit en sådan dag. Tycker att det är lyx att sitta hemma hos mig och ändå vara på styrelsemöte för vårt nystartade kulturkooperativ Aldir. Istället för att lägga en halv dag på att resa till och från Göteborg behövde jag bara leta upp en bra plats i huset att ställa min dator på. Kaffe hade jag med mig från köket och sedan kunde mötet börja. Fem minuter efter att mötet var slut hängde jag tvätt i trädgården och fortsatte med sådant som behövde göras här hemma.

Kvällen avslutades på bästa sätt i goda vänners lag. För några år sedan var jag säljare för klädföretaget House of Lola. Det var en spännande upplevelse men inte riktigt min grej. Kläderna är dock helt fantastiska. Barnen har använt sina kläder i två års tid och de håller fortfarande vilket är ett fantastiskt betyg för barnkläder tycker jag. Mina egna kläder håller förvisso fortfarande men jag är ju inte riktigt i samma storlek längre. Jag gillar möjligheten att handla hemma i lugn och ro och kunna pröva och framför allt diskutera fram och tillbaka med mina vänner. Tänk egentligen vilken lyx att få hem en säljare som har med sig massor av fina kläder.

När vi hade provat, pratat och shoppat fortsatte kvällen med kaffe och kaka. Så skall det ju vara när vänner träffas och har trevligt ihop. Jag passade på att baka en kaka som jag hittat på Söta saker och velat pröva en tid. Den är vackert garnerad med syren vilket passar bra nu när syrenerna i Hult blommar.

Receptet var lite snålt med glasyren så jag valde att göra dubbel sats. Den syrliga glasyren och den söta honungskakan passar  mycket bra ihop och balanserar det söta och det syrliga.

Måste ju också visa upp ett av mina inköp från kvällen. Känns bra att handla när kläderna tillverkats på ett sätt som är schysst mot både arbetare och miljön.