En dag hemma

En helt ledig dag hemma i Hult hör inte riktigt till vanligheterna. En dag då vi inte haft några måsten att förhålla oss till utan kunnat göra precis vad vi haft lust till. Att städa ut julen kändes inte som ett måste, det kändes nästan lite synd eftersom granen ännu inte börjat barra. Hur mycket jag än gillade den här julens gran så känns det skönt att ha fått tillbaka lite yta i vardagsrummet. Resten av alla julsaker packades ner av bara farten och nu är det bara gardinerna kvar. Byta gardiner innebär att tvätta och stryka vilket kändes som en synnerligen tråkig syssla och istället valde vi att baka och att se på film mitt på dagen. Skönt med hemmadagar utan gäster och utan att behöva åka någonstans. Regn och rusk gör att man helst stannar inomhus en dag som denna. Imorgon är vi åter på språng och kalas med goda vänner väntar. En helg som innehåller både lugn och ro och kalas är enligt mig en synnerligen bra helg.

Även Ida tycker om att vara med på kalas. 

Vår i Hult

Vi har en bricka på bordet i matrummet som fram till idag varit juldekorerad. Nu kändes det dock som läge att byta julen mot vår. Kanske är det minusgraderna som smugit på oss idag som gör att jag intensivt längtar efter vår. Även om vintern så här långt har varit mild så är jag trött på mörkret nu.

 På brickan samsas vårblommor, ljus och en liten fågel

Krukan till krokusen är egentligen en ljuslykta men jag tycker att den fungerar riktigt fint till lökar. Den fula plastkrukan har dolts med mossa vilket gör det enkelt när det är dags att byte ut krokusen.

Den söta lilla ljuslyktan har jag fått av ett av barnen. Hennes egen design och tillverkning.

Färgglatt blommande krukväxter gör mig lätt om hjärtat och viskar löften om den annalkande våren.

När krokusen blommat över kommer de i likhet med julens hyacinter att planteras ut i trädgården här i Hult. I höstas satte jag dessutom gott om nya lökar så det skall bli spännande att se vad som tittar upp i våra planteringar framöver.

Ljusstakar i pressglas är något som jag tycker om. Just denna är nytillverkad men stilen är den rätta. Jag har ljusstakar i pressglas i flera olika färger och det blir onekligen vackert att ställa dem alla tillsammans. Det lila ljuset är jag särskilt glad över eftersom jag fått det av min väninna Magda som har stöpt ljuset själv. Har funderat en tid på om jag skall försöka mig på att stöpa egna ljus. Har inte kommit längre än till själva tanken på att pröva det, men har nu i jul börjat att samla alla ljusstumpar för att ha material att utgå ifrån. Skulle jag inte komma längre än tanken så finns det en låda på kommunhuset där man kan lämna sina ljusstumpar så de kommer till användning.

Kreativt återbruk

Många av julklapparna jag fick den här julen var hemtillverkade och mycket kreativa. Det är onekligen roligt att få presenter där mycket tanke ligger bakom. Av min syster fick jag en julklapp som förutom att vara riktig fin dessutom är ett riktigt fiffigt återbruk.

Nu är dessa gröna knappar ett par riktigt fina örhängen, men tidigare satt de på en kofta som vår mamma hade när hon var liten. Koftan gick inte att återanvända men knapparna har fått ett nytt liv.

De passar perfekt till min gröna favoritkofta. Förvisso är det inte samma nyans av grönt men de matchar fint. Jag gillar när saker som är uttjänta kan få nytt liv genom att återbrukas och förvandlas till något nytt. Har man väl slagit in på den vägen ser man plötsligt möjligheter överallt. Enda nackdelen är att man blir lite av en hamster som sparar på allt!

Förvaring för tjusiga kreationer

Ett av mina favoritutrymmen här i huset i Hult är min klädkammare som vi byggde förra våren. Den är liten men noga planerad och rymmer därför riktigt mycket. Däremot visade det sig vara svårt att ta kort inne i ett trångt utrymme som saknar fönster.

Nåväl vi gör ändå ett försök att presentera klädkammaren. Kortet ovan är taget precis i dörröppningen. Till vänster i bild hänger min fina klänning som jag skall ha på mig på vår bröllopsfest i september. Klänningen hänger på kortsidan till garderoben i klädkammaren. Egentligen är det ett tjusigt klädskåp som vi tidigare hade i vår farstu. På grund av en vattenläcka blev skåpet förstört vilket kändes riktigt tråkigt. Det visade sig dock att när sockeln på skåpet var borta så var resten av skåpet intakt. Vi tog därför bort dörrarna och återanvände klädskåpet som garderob i klädkammaren. Det visade sig vara en perfekt lösning då det är för lågt i tak för de flesta andra garderober.

Spegeldörren till skåpet sparades dock och används idag som spegel i klädkammaren. Den gröna hyllan är en tillsvidarelösning. Behöver en smal och hög byrå men har ännu inte hittat någon som är tillräckligt grund. Är den för djup då blir det trångt när man skall komma åt kläderna på klädstången bakom.

En gammal klädbetjänt är alldeles utmärkt att ha i en klädkammare. Dels kan man hänga sina skärp på den. Skärp är annars en sådan där sak som jag aldrig hittar lämplig förvaring för. Sen hänger jag alltid fram nästa dags kläder på klädbetjänten. I klädkammaren har jag valt att ha heltäckningsmatta så det känns mysigt att stå där inne barfota. Lustigt att det kändes omöjligt att ha något annat än heltäckningsmatta där inne, jag som aldrig någonsin skulle vilja ha det någon annanstans i huset! Dessutom har jag valt att tapetsera klädkammaren för att det lilla utrymmet verkligen skall kännas som ett rum. Tjusiga kläder förtjänar ju en tjusig inramning!

En klädstång av armeringsjärn löper från vägg till vägg. Just nu ser där ganska rörigt ut med alla olika galgar. Sedan en tid tillbaka håller jag på att byta ut dem mot svarta sammetsgalgar. Dels för att det blir finare men mest för att kläderna inte lika lätt glider av en sammetsgalge. Bakom klädstånden sitter vita hyllor från vägg till vägg där alla mina underbara skor ryms, alla 53 paren! Trots att jag har en väl genomtänkt förvaring av kläder så är det lätt hänt att där blir rörigt. På en vecka hinner jag använda ganska många olika par skor och då hamnar de nere i farstun. Sedan får jag lite lätt panik över röran i farstun och bär upp alla skor som då bara hamnar rakt in i klädkammaren. Något som däremot är bra är att träningsväskan har fått sin plats i klädkammaren och alltid står färdigpackad. En annan sak som är bra är att jag har kläderna sorterade efter vad det är för kläder. I garderoben hänger bara klänningar och de är dessutom sorterade efter färg. På klädstången hänger sedan kjolar, följt av blusar och tunikor och sedan koftor och kavajer. Byxor och tröjor ligger i hyllorna i backar som är lätta att ta fram. På så vis är alla kläder lätta att överblicka vilket onekligen känns riktigt bra.

En försvunnen läsare

Nästan så länge jag kan minnas har jag varit en läsande och skrivande människa. Jag har nästan alltid läst flera böcker samtidigt. En bok vid sängen, en bok i handväskan, en i handskfacket på bilen och så vidare. Så snart en bok har tagit slut har den ersatts med en ny och så har det varit tills för ett år sedan ungefär. Plötsligt kändes det både svårt och motigt att ens välja en bok. En av mina drömmar innan vi köpte huset i Hult var ett eget bibliotek fyllt med härliga böcker så jag så snart lusten föll på bara kunde plocka en ur hyllan. Trots att jag har det där härliga biblioteket och att det är fyllt med spännande både lästa och olästa böcker så har det känts som en oöverstiglig uppgift att välja någon att läsa. Till slut bara tog jag en ur hyllan, tänkte att de alla har ju lockat mig så pass att jag har tagit hem dem och ställt in dem i biblioteket. Det funkade dock inte alls! En sida sedan hade jag tröttnat. Sedan ett och ett halvt år tillbaka är jag med i en bokcirkel och tur är väl det annars hade nog inte en enda bok blivit läst det senaste året. De första böckerna vi läste i bokcirkeln läste jag slut på bara några dagar. Sedan började det ta veckor att läsa ut böckerna och en av de sista böckerna förmådde jag inte ens att öppna. Hur kunde jag plötsligt ha blivit en människa som inte läser? Har funderat mycket över detta den senaste tiden eftersom det är en märklig känsla att inte vara läsande. Så blev jag sjuk precis efter nyår och tvingades tillbringa mer tid än vanligt i min säng. Plötsligt hade jag läst ut fyra böcker på en vecka och utan att jag tänkte på det så ligger det en bok som jag läser vid sängen, en i väskan, en på skrivbordet och en i köket. Ordningen är således återställd och allt som behövdes var lite lugn och ro för att hitta tillbaka till mitt läsande jag.

Här är mitt älskade bibliotek. Klurar som bäst på hur vi skall få in fler bokhyllor då det ständigt saknas hyllplats i biblioteket. Visserligen behöver inte alla böcker sparas, men att läsa om en bok är ju som att hälsa på en kär gammal vän!

Ledighetens slut

Ledighetens allra sista dag har varit en lugn dag i Hult. Det behövs ofta en lugn dag hemma för att ställa om mellan ledighet och vardag.

Mellan skurarna lyckades Ida och jag gå på en långpromenad i skymningen. Det sägs att det är riktig vinterkyla på gång men idag kändes det som om det var vår i luften. Kanske är det önsketänkande från min sida. Jag hade dock gärna helt hoppat över kyla och snö och istället kunna njuta av fågelkvitter och vårblommor.

Det är inte bara människorna i Hult som tagit det lugnt idag. Katterna har turats om att sova i en skokartong som av någon outgrundlig anledning lämnats på kökssoffan. Fast när nu katterna var så förtjusta i kartongen så fick den ligga kvar tills de tröttnat.

En lugn dag och en riktigt bra dag som avslutas med varma scones och te till kvällsmat. En ny favorit är att äta dem tillsammans med kanelsmör. Skönt när det finns tid att sitta länge tillsammans och äta både middag och kvällsmat. Middag äter vi allt som oftast tillsammans hela familjen men många gånger har vi tider att passa efteråt. Idag har vi dock haft gott om tid både till båda dessa mål och det uppskattar jag verkligen.

Vår vackra julgran står fortfarande kvar och märkligt nog har den varken börjat barra och inte heller har jag tröttnat på den. En del av julpyntet har jag börjat att packa ner och idag städade jag bort alla vissnade hyacinter. Nu ligger de nerklippta och väntar på våren då de skall planteras ut i trädgården här i Hult. Granen den får däremot stå kvar ett tag till, det är onekligen den tjusigaste granen vi haft på många år så kanske får den stå ända till tjugondag Knut i nästa vecka. 

Chokladpudding

Det har varit mycket kalas och social samvaro under jul och nyår. Det har varit riktigt härligt men nu börjar jag så smått att längta efter vardagen igen. Vardagens alla rutiner behövs för att jag skall kunna uppskatta helg och kalas ordentligt. Samtidigt är det ledighet och trevliga kalas som gör vardagens alla måsten lite lättare att bära. Man behöver lite av båda för att må riktigt gott helt enkelt. På ett av alla kalas under jul och nyår serverade vi hemmagjord chokladpudding vilket var en riktig höjdare. Nu kan jag ärligt säga att jag gillar chokladpudding och ser fram emot när vi skall göra den nästa gång.

Chokladpuddingen i sig var ganska mastig och i mitt tycke behövs det goda tillbehör till en så pass dominant chokladsmak. Grädde, hackade hasselnötter och hemmagjorda minimaränger till puddingen skapade en himmelsk smakkombination.

Chokladpudding

4 dl mjölk
1 dl grädde
5 msk maizena
4 msk strösocker
3 msk kakao
1 ägg
1 msk vaniljsocker
50 g mörk choklad

Gör så här:

Blanda mjölk, grädde, maizena, socker och kakao i en kastrull. Vispa upp blandningen och tillsätt ägget. Låt blandningen sjuda tills den tjocknar. Det bränner lätt så var uppmärksam på temperaturen. Hacka chokladen och tillsätt den och vaniljsockret till chokladkrämen. Häll upp i skålar och ställ i kylen i några timmar innan puddingen serveras.

Fördelen med hemmagjorda maränger är att de smälter långsamt i munnen och är dessutom lite sega. Nästa gång vi gör chokladpudding skall jag testa att smaksätta den tänker jag. Kanske med apelsin eller favoriten pepparmint. Kan tänka mig att en lite mer vuxen variant skulle vara intressant med en smaksättning av whisky eller mörk rom.