Med tanke på att man faktiskt skymtar havet från stugans trapp hade vi givetvis önskat oss strålande sol och möjligheten till att sitta i solen och göra just ingenting. Istället hängde regnet konstant i luften och vi fick sysselsätta oss på annat vis. Barnen spelade spel och byggde koja när det var uppehåll.
Vi vuxna tog flera varv i den härliga trädgården, vilket visade sig vara fruktsamt. Lite rostiga grejer och några plantor har fått följa med till Hult. Raimo tittade skeptiskt på mig när jag kom bärande på en rostig gammal hink, men numera så vet han att jag har en tanke med att samla skrot. Någonstans i trädgården kommer dagens rostiga fynd att få stå.
Det är något alldeles särskilt med lövskogar tycker jag. En bokskog som denna är verkligen enastående vacker!
Magda med spaden i högsta hugg på väg att gräva upp lite plantor. Det märks verkligen att här är hon i sitt rätta element.
Trots att stugan med dagens mått är primitiv så går det inte någon nöd på oss. Trevligt sällskap och en härlig plats, vad mer kan man önska? Det skulle vara den där flädern som vi fick med oss hem för att koka saft av!
2 kommentarer:
Lövskogar är sååå vackra/Kramar Annmi i kvällssolen
Visst är de! Det är nästan så att man förväntar sig att stöta på små tomtar eller älvor i en trolsk miljö som denna. Kramar Liza
Skicka en kommentar