I rosornas tid

Nu blommar rosenträdgården här hemma i Hult och då finns det ingen plats där jag hellre vill vara. Kan sitta i timmar och bara njuta av allt det vackra som finns där just nu. Det gäller ju att passa på att njuta i stunden eftersom rosorna snart blommat över.

New Dawn

För fem år sedan gjordes det första spadtaget till rosenträdgården vilket nästan är lite svårt att tro med tanke på hur den har vuxit upp. Nu täcker rosorna snart både tak och väggar och vill vi sitta i solen och fika kommer vi få söka oss en annan plats om något år eller så.

Rosenträdgården sett från balkongen

 De gula blommorna hör till honungsrosen och de röda är rosen Flammentanz. Det är två sorter som tar för sig och breder ut sig helt fantastiskt. När de blommar är de helt spektakulära. Däremot blommar de bara under en period vilket är lite synd då väggar och tak inte blommar hela säsongen.

Flammentanz

 Jag har planterat två andra röda rosor i rosenträdgården med förhoppningen om att de skall breda ut sig och ta plats när Flammentanzen blommat över. Dessvärre verkar ingen av dem trivas så kanske får jag tänka om.

Rosa Helenae

 Visst är det fint att se hur rosen har täckt både tak och väggar. Det är bara fyra år sedan denna rosen planterades men den trivs onekligen bra där den är!

Om sommaren brukar vi äta dagens måltider i rosenträdgården men den här sommaren har hittills bjudit på få möjligheter. När det i förra veckan var ljuvligt väder såg vi därför till att duka upp en ordentlig sommarbrunch för att verkligen kunna sitta länge och bara njuta av solen och av rosorna. Brunchen var inte så tokig den heller även om den kom på andra plats i förhållande till sol och rosor.

Några av de rosor som hittills blommat och fortfarande blommar

Min rosenträdgård är verkligen en fantastisk plats på jorden. Det är i stort sett omöjligt att inte må gott när en sitter där i trädgården omgiven av allt det vackra!

Den första sommarmånaden

Sommardagarna passerar en efter en och det slog mig idag att vi nu är flera dagar in i juli. Det är ju trots allt sommar även om vädret bitvis har lite svårt att förstå att det är så. Jag brukar ju samla ihop månaden som har gått och skriva lite om de dagar som har passerat. Tycker så mycket om att göra den där avstämningen varje månad. Fint att se hur mycket som kan rymmas i en månad och hur mycket glädje det finns i vardagen. Det är ju de glada stunderna som förevigas på bild och då blir det tydligt att varje dag finns det något som varit så fint att det måste fotas. Härligt att se all den samlade glädjen helt enkelt.

Juni har varit en trädgårdsmånad, det trots att jag inte riktigt hunnit med trädgården. Jag ser det dock som en övning i att acceptera att allt inte måste vara perfekt. Jag kan välja att se ogräset eller så kan jag välja att njuta av alla de fantastiska blommor som jag planterat genom åren. Nu har trädgården verkligen växt upp och blivit den färgsprakande oas jag alltid önskat mig.

Juni betyder sommar och det är ju också en månad som betyder skolavslutning. Tänk när hösten kommer då går båda de yngsta tjejerna på högstadiet. Alldeles nyss var alla fyra flickorna just småflickor medan två av dem nu är vuxna och utflugna och de andra två på god väg.

När lusten fallit på har jag rensat ogräs i trädgården, men helt ärligt har jag hellre fikat i rosenträdgården. Fick dessutom besök en dag av en väninna med en tjusig Pontiac från 1959. Medan vi satt där i rosenträdgården och drack kaffe hörde vi bilarna som körde förbi att sakta in och titta på hennes fina bil. En stannade till och med för att titta ordentligt. 

Sommaren bjuder verkligen in till både fika och utflykter och jag har sett till att hinna med båda. Har sett nya platser och fikat med kära vänner på favoritplatser med bekant utsikt. Onekligen svårslaget! Mellan varven har jag dessutom äntligen ro att läsa igen. Alla de där böckerna som jag köpt det senaste året har bara samlat damm i bokhyllan fram till nu. En efter en blir nu lästa och det är verkligen härligt att kunna förlora sig i främmande världar och berättelser.

Midsommar firades med traditionellt väder och med goda vänner. Fint och ganska stillsamt och alldeles, alldeles perfekt helt enkelt!

Tillsammans med Sophie och Regina for jag iväg till ett pelargonmuseum på Orust och längtar redan tillbaka. Blommorna var verkligen smått fantastiska. Det är något särskilt med pelargoner... eller snarare något särskilt med blommor över lag. Nu blommar rosorna i rosenträdgården och dessutom den vackra doftpionen. Varje blomma som blommar blir till min absoluta favorit! Kanske är det så att jag helt enkelt älskar blommor utan att behöva välja någon särskild favorit

Sommaren skall enligt mig innehålla jordgubbar, utflykter, tid med kidsen, trädgård och mycket fika. Hittills har sommaren precis det innehållet. Dessutom har jag hunnit med att fira gammelkatten Selmers födelsedag. Nu är han 17 år och en gammal och ibland lite vresig gubbe. Fast vi står allt ut med varandra katten och jag och nu väntar resten av sommaren på oss.

En bild som inspirerat

Jag har tusentals bilder sparade från de senaste åren. Sedan jag skaffade min kamera har bilderna blivit fler och fler och motiven kommer ofta från min trädgård. Fast alla bilder är inte från trädgården och det är inte heller alla bilder som är genomtänkta och fotade med min systemkamera. Många av dem är istället ögonblicksbilder fångade med mobilen. Sådant som fångar min blick och som i många fall hamnar i mitt instagramflöde. Fast sen finns det bilder som inte hamnar någon annanstans än i min dator. En del bilder som jag inte ens riktigt vet varför jag valt motivet. En sådan är bilden på rosorna som tittar fram ovanför ett högt staket. Tyckte det var fint med kontrasten mellan det vita staketet och de röda rosorna. Tänkte sen inte så mycket mer på den bilden än i stunden då jag tog den för flera år sedan. Så kom jag märkligt nog att tänka på den för några dagar sedan. Ägnade tid åt att försöka klura ut när jag tagit den så det skulle vara möjligt att hitta den. Någonstans i mitt huvud hade en vision börjat ta form. En vision om att bygga ut rosenträdgården i Hult och låta rosor titta fram längst upp på ett högt staket. Hittade till sist bilden jag sökt och med det formades tanken från vision till plan. Det blir inte ett vitt staket och det blir kanske inte ens röda rosor. Däremot finns det nu en ritning över nästa etapp i rosenträdgården och det jag vet ned säkerhet är att det kommer att bli både fint och inspirerande. 

Tänk att en ögonblicksbild som togs för flera år sedan kan inspirera och bli grunden till en helt ny del i rosenträdgården. När jag väl är klar kommer rosenträdgården men också trädgården i sin helhet upplevas helt annorlunda. Längtar nu efter lite varmare dagar och med det möjligheten att sätta igång projektet.

Rosendrömmar

Till advent brukar vi sätta upp ett ljustnät i taket i rosenträdgården. Dessvärre höll inte det senaste nätet för en av stormarna som passerade Hult förra vintern vilket innebar att jag var tvungen att köpa ett nytt. Det är ju första advent om en vecka och då skall trädgården lysa upp som vanligt. Om sommaren har vi en rosenträdgård i Hult men om vintern blir det till en ljusgård istället. När  behagliett nytt ljusnät var inhandlat stannade tanken kvar i rosenträdgården och jag kände viss längtan till sommaren. Sommaren som gick ägnades till att bygga om köket vilket gjorde att det blev inte mycket tid över till trädgården. Sommaren som kommer då utgår jag från att det kommer att råda behaglig sommarvärme och jag flyttar ut i trädgården.

Alla dessa fantastiska rosor finns i min rosenträdgård redan idag men jag drömmer om fler. Jag har gjort en lång lista över vilka rosor jag vill ha och börjat läsa in mig på deras egenskaper. Planen för nästa år är att förtäta rosenträdgården samt att förlänga säsongen. Jag vill ha ett överflöd av blommor under så lång tid som det bara går. Både honungsrosen och rosen Flammentanz har växt till sig riktigt fint på några få år och blommar dessutom alldeles överdådigt. Dessvärre blommar de bara under en period vilket gör att jag nu söker efter en ros med samma egenskap, det vill säga att verkligen vräka ut sig, att blomma helt fantastiskt och dessutom hela sommaren. Skulle det dessutom vara en doftande ros då är det helt perfekt.

Det är smått fantastiskt ändå att när sommaren åter är här då kommer också alla dessa vackra rosor åter. Det är både en trygghet och en tröst när novembermörker och kyla råder.

Min rosenträdgård var verkligen ett oväntat intresse för mig. Idag har jag svårt att föreställa mig trädgården här i Hult utan alla mina rosor. Har så smått börjat inse att det som idag är en avgränsad rosenträdgård troligen inte kommer att räcka till. Med tiden tror jag att det kommer att växa rosor över hela trädgården och att trädgården som helhet blir till en rosenträdgård. Fast just nu råder november och rosenträdgården skall förvandlas till en fantasifull ljusträdgård.

Från höst till vinter

Veckan började i en årstid och slutade i en annan. I måndags fotograferade jag rosor i trädgården och nu är hela trädgården inbäddad i snö. Det kom några flingor redan för några dagar sedan men det allra mesta vräkte ner under natten. Märkligt nog gillar jag det tvära omslaget från höst till vinter trots att jag inte är någon som egentligen älskar vinter. Ett väder som under veckan som kommer ska vara stabilt med minusgrader uppskattas dock betydligt mer än grått och regn. Vem vet kanske är jag på väg att omvändas från att vara vinterskeptiker till vinterälskare.

I min rosenträdgård i måndags

Det är nästan som att resa från en kontinent till en annan när årstiderna har så tvära kast. Veckan inledes med en liten flirt med sommaren och luften kändes nästan ljum när solen sken. Idag har minusgraderna varit flera och vintern är ett faktum. Har flera gånger under dagen kommit på mig själv med att vilja börja julpynta.

Trädgården i Hult idag.

Snö och jul hör ju onekligen ihop så helt märkligt är det kanske inte med en önskan om att börja pynta för julen. Nu är trädgårdssäsongen helt lagd till handlingarna och det känns faktiskt skönt att bara ägna sig åt resten av livet så att säga. Jag älskar verkligen trädgårdsarbetet men ibland känns det svårt att hinna med allt som en skulle vilja. Snön får mig att vilja sitta i min fåtölj i mitt arbetsrum med en filt och en bok. Snön får mig att vilja sitta inomhus och njuta av värmen inne samtidigt som jag ser ut över kylan.

Sköna söndag

En ledig söndag med strålande sol från klarblå himmel måste onekligen vara något av det bästa som finns. Att ha möjligheten att inleda en dag med sen frukost och sedan kliva ut i trädgården. Älskar de här höstdagarna då det finns en antydan av kyla i luften men ändå är varmt och skönt.

Planen för dagen var att skörda det sista ur odlingslådorna samt att städa ut växthuset. Det är dock lätt att bli distraherad när det fortfarande är så mycket vackert som blommar i trädgården. Leonardo da Vinci blommar fortsatt vidare och är verkligen rosen som gett mest i år. Jag verkar ha hittat en plats där den verkligen trivs och kan frodas.

Luktärtorna blommar även de fast det är oktober. Jag borde väl egentligen ta bort dem eftersom de är planterade i två stora krukor. Vill ju inte riskera att kylan förstör krukorna. Samtidigt vill jag inte ta bort något som fortsatt blommar så fint.

I två planteringar har jag vacker kärleksört men jag tänker att det är något jag borde ha mer av. För två veckor sedan lade jag grunden till en ny plantering som kommer att bli en av de större i trädgården. Där tänker jag att det måste växa gott om kärleksört.

Elvis hjälper som alltid till i trädgården. Idag satt han på mina axlar under tiden jag satte några hundra lökar samt när jag skördade årets sista morötter och rödbetor. Börjar bli riktigt bra på att greja samtidigt som jag bär runt på en katt som vägrar att flytta på sig. Anar att han möjligen kan vara lite bortskämd.

Rosenholm är en av årets nykomlingar och blommar fortfarande fint. Ett år hade jag rosor fram till tredje advent. Känns som ett svårt rekord att slå men än har rosorna inte gett upp för i år. Nu är dock den här säsongen lagd till handlingarna. Växthuset är tömt och städat. Detta har firats med att grilla korv och njuta av möjligheten att ännu kunna sitta ute i trädgården.

Dessa dagar

Har haft många dagar då jag kunnat njuta av härliga promenader här hemma i Hult. Idag fick vovvarna och jag sällskap av Sophie på vår eftermiddagspromenad. Tanken var att vi skulle plocka björnbär men där det annars brukade vara fullt av bär var det idag helt tomt. Tur för mig att min gäst alltid har med sig goda kakor när hon kommer på besök. Fast snart, snart är mitt kök så pass färdigt att jag åter kan börja baka kakor. Känner hur jag kan andas lite lättare av att renoveringskaoset närmar sig sitt slut. Det i kombination med dagar som dessa med härlig höstluft och fin promenad är sådant som ger guldkant på tillvaron.

Det är september men märkligt nog blommar lupiner i dikena i Hult. De blommar inte samma överflöd som i sommarens början men tillräckligt för att sätta färg längs vägarna. Å andra sidan behövs det inte extra färgsättning just nu när hela skogen är som ett färgsprakande fyrverkeri. Alla dessa skiftningar från grönt till gult till orange och rött är verkligen fantastiskt vackert. Våren känns skir och och beskrivs bäst som ljuvlig. Hösten känns mer robust och då passar kanske ståtligt bättre som beskrivning.

Hittar små söta äpplen längs vägen. Söta enbart till utseende dock eftersom de smakade attans så surt. Fast trots det helt oemotståndliga när de är så små och helt ryms i min hand. Allt blir gulligt i miniformat.

Dagens promenad avslutades med fika i rosenträdgården. I stort sett alla rosor är översållade med knoppar och kommer snart att blomma igen. Väntar med förtjusning på att i nästa vecka kunna fika i en rosenträdgård som åter står i blom. Alltså beställer jag dessutom vackert väder som sällskap till mitt kaffe och mina rosor.

I rosors sällskap

Alltså september, denna ljuvliga månad! Dagarna är ljumna och soliga och min trädgård blommar vackert vidare. Efter en stunds paus hos de flesta av rosorna i rosenträdgården är det nu åter dags för blomning. Har jag tur håller den i sig i någon månad till. Oktoberrosorna är nog som allra vackrast eftersom då de är ganska ensamma om att blomma och med det verkligen lyser upp i trädgården.

Louise Odier är verkligen en otroligt vacker ros. Den i likhet med flera andra tog mycket stryk under vintern men har nu hämtat sig fint och blommar otroligt vackert.

Rosen Sympathie är vacker men har varit lite av ett sorgebarn ända sedan start. Konstaterar att den nog verkligen inte trivs på sin plats. Även mot den var vintern tuff och den har nätt och jämt hämtat sig. Låter den vara trots allt men tänker att om den överlever vintern är det nog klokt att fundera över en ny placering.

Leonardo da Vinci blommar alldeles fantastiskt just nu och är helt översållad med sina vackra rosa blommor. Den har inte pausat sedan den började blomma i juli utan bara fortsatt att vara vacker.

Elmshorn är en lite enklare ros men jag älskar verkligen färgen. Den planterades förra hösten när rosenträdgården utökades. Tanken är att den och övriga rosor som planterades då ska skapa en blommande slänt. Just nu är det glest mellan blommorna men jag försöker att ha lite tålamod. När blommorna växer till sig kommer det bli riktigt bra. Det gäller bara att ge sig till tåls.

Har en ny ros som inte bör vara en tålamodsprövning. Rosenholm har små vackra rosa blommor och skall tydligen ha ett mycket kraftigt växtsätt. Den ska som jag förstår verkligen kunna vräka ut sig och det hoppas jag på. Det är egenskaper som även min  honungsros besitter och det har verkligen blivit riktigt fint.

Rosenholm är helt översållad med knoppar och har redan hunnit växa till sig sedan den planterades för någon månad sedan. Nu pryder den ingången till den nya delen av rosenträdgården.

På andra sidan av den nya ingången finns en alldeles nyplanterad ros med namnet Uetersen Klosterrose. När jag körde hem den doftade hela bilen av den enda blomma som då blommade. Om en enda blomma kan dofta så pass intensivt då kommer min trädgård fyllas av härlig rosendoft framöver.

Rosor och åter rosor

Rosor och åter rosor i min trädgård och även på min semester. Tänk så märkligt att just rosor har blivit till en av mina passioner. Kan som inte riktigt släppa tanken på vilken fantastisk rosenträdgård jag skulle kunna anlägga om min trädgård istället låg i Skåne. Vem vet kanske får rosorna mig att vilja bli skåning framöver. Fast just nu njuter jag av alla rosorna i min bohuslänska trädgård. Även här trivs de. Jag måste tänka till lite när det gäller växtzon vilket gör att allt inte riktigt trivs här. Fast det som trivs det frodas verkligen och blir vackrare från år till år. Nu när rosenträdgården blommar med sitt överflöd är det svårt att föreställa sig att den faktiskt inte fanns för fyra år sedan. Det går så fort att vänja sig vid hur det är nu och då är det lätt att glömma att det inte alltid varit så.

Flaming Cover

Rhapsody in Blue

Bella Rosa

White New Dawn

Lite märkligt med denna ros som inte är en New Dawn utan en White New Dawn. Den skall således vara vit men helt ärligt ser den ut precis som min blekrosa New Dawn. Nåväl jag älskar min New Dawn så det gör ju ingenting även om det är lite märkligt.

Elmshorn

Jacqueline de Pre

Tantau Rose Goethe

Bella Rosa

Nya vinklar

Rosenträdgården är själva hjärtat i min trädgård. Den ligger precis mitt i trädgården och syns från nästan alla hörn. På bara några år har den växt till sig och blivit riktigt vacker. Detta trots att senaste vintern gick hårt åt de flesta rosorna.

Louise Odier

Till en början var det svårt att veta vart jag skulle placera de olika rosorna. Hur skulle de passa ihop och hur stora skulle de egentligen bli. Med tiden blev det enklare och numera vet jag redan på plantskolan vart jag skall placera en ny ros. Jag har en lång önskelista på rosor som jag bara måste ha i min trädgård. Ägnar mycket tid till att titta på rosor på plantskolan och planera och drömma. När jag sedan kommer hem är det bara att plantera och vattna och vänta på nya ljuvliga blommor.

Av någon anledning fotograferar jag alltid rosenträdgården ur samma vinklar. Så idag bestämde jag mig för att hitta några nya vinklar. Så fint att rosen Flammentanz börjar klättra upp på taket.

Honungsrosen täcker redan en hel vägg och en del av taket. Så vackert med blommande tak och väggar.

Här klättrar rosorna New Dawn, Louise Odier och Flammentanz.

Från början var rosenträdgården tänkt att bara klättra på väggarna men det passade så fint att låta den bli större. Några stora stenar hade lagts åt sidan när trädgården grävdes om för några år sedan och nu visade de sig vara på precis rätt plats. Tycker om kontrasten mellan stenarna och rosorna.

Bella Rosa

Min rosenträdgård är en plats som verkligen manar en till att stanna upp en stund. Att sitta ner en stund och njuta av doften av rosor.

Hemma bland mina rosor

Kvällen hann bli sen innan jag kom hem till Hult igen efter några dagar i Skåne. Trevligt att se något annat i några dagar men onekligen fint att komma hem och gå ett varv bland mina rosor. Det doftar fortsatt av honungsros och kaprifol, doften av sommar trots att det är tämligen svalt här hemma.

På bara tre år har honungsrosen lyckats täcka en hel vägg och del av taket i rosenträdgården.

Enkel blomma var för sig men otroligt tjusig så som den växer i klasar.

En vägg täckt av honungsros och den andra av en Flammentanz.

Denna vägg täcktes tidigare till stor del av rosen New Dawn. Dessvärre gick vintern hårt åt denna och flera andra rosor. Nu i sommar har den dock växt till sig ordentligt och jag hoppas att den hämtar sig helt och snart breder ut sig mer än tidigare.

New Dawn är verkligen fantastisk. Blommar från juni och sedan långt in på hösten. Rekordet hittills är att den blommat till tredje advent.