Bohus fästning -en favorit från barndomen

Så ljuvligt att september visar sig från sin bästa sida och bjuder på varmt och fint väder. Då kan det vara idé att plocka fram de där utflyktsplanerna som kanske inte hanns med under sommaren. Fördelen är att även om det är varmt och behagligt är det inte stekande hett vilket kan göra en del utflyktsmål lite extra utmanande. En plats som vi brukar besöka varje år är Bohus fästning i Kungälv men i år har det inte blivit något besök. Kanske kan det ändå hinnas med ett besök i år!

Bohus fästning byggdes 1308 och fungerade som en gränsvakt för Norge. Fram till freden i Roskilde 1658 var Bohuslän norskt. När Bohuslän blev svenskt förlorade Bohus fästning sitt strategiska läge och övergavs någon gång i mitten på 1700-talet. I slutet av 1700-talet tilläts stadens befolkning att ta sten från fästningen och den blev allt mer raserad. Många av husen längs Östra gatan och Västra gatan i Kungälv har stenar från fästningen i grunden. En bit in på 1800-talet förbjöds detta och i slutet av samma århundrade påbörjades utgrävningar och restaurering.

Att fästningen till stora delar är en ruin är nog en av anledningarna till att jag alltid har älskat den. Den befinner sig i ett mellanrum mellan att vara något och att ha varit något. Den är där men inte som den har varit och det väcker fantasin till liv. Som barn älskade jag att tillbringa hela dagar på fästningen och kunde inte riktigt få nog. Tror att mycket av mitt historieintresse är kopplat till att växa upp just i Kungälv där historien genom fästningen blir tydligt närvarande i vardagen.

Om en verkligen vill se hela fästningen då behöver en ha gott om tid eftersom det finns många vinklar och vrår att upptäcka. Å andra sidan räcker det nästan att ta sig till en utsiktspunkt och blicka ut över det omgivande landskapet. Oavsett riktning är det en spännande utsikt och det mesta av den är riktigt vacker. Förvisso hör inte fabrikerna i Bohus till det vackra men även de bär på en historia och är ett viktigt inslag i landskapet.

Tornet Fars hatt är det enda som finns kvar av fästningens torn. De har varit fler och haft lite lustiga namn som Fars hatt och Mors mössa. Generösa ytor gör att det är möjligt för barn att härja runt och rusa av sig. Viss försiktighet kan dock vara på sin plats eftersom det ibland kan vara murar med höga höjder.

Märkligt hur jag aldrig tröttnar på den här vyn. Har inte alls samma starka känsla för Carlstens fästning på Marstrand som även den hör till barndomens utflyktsmål. Vi hade båt på ön innan Marstrand och jag har tillbringat mycket tid även där. Kanske är det just det faktum att Bohus fästning genom sitt förfall väcker fantasin till liv och med det blir det blir till en fantastisk plats att besöka.