November

Den elfte av årets månader är nu till ända och bara december återstår innan ett nytt år väntar. Känns som att jag gärna lägger det här året till handlingarna och hoppas att mycket gott väntar under nästa år. Det har onekligen varit en allt annat än enkel tid. Inte bara just november utan egentligen de senaste två åren. När livet är tungt är det lätt att fokusera på hur svårt allt är och missa allt det där fina som också finns. Det är ju sällan så att allt är nattsvart men ibland kan det vara svårare att se det som är bra när en är upptagen med att hantera sådant som är mindre enkelt. Det är därför jag tycker om mina sammanfattningar av varje månad som går eftersom de på ett fint sätt visar varje månad från sin bästa sida.

Vintagemässa i Trollhättan med fina fynd

November inleddes med att Sophie och jag åkte till Trollhättan på Vintagemässa. Den dagen hittade jag tre alldeles fantastiska klänningar och dessutom en riktigt fin gammal väckarklocka. Förutom att vi hittade fina fynd hann vi också med att strosa i solen och att fika. Onekligen en smått perfekt lördag i min mening.

Halloweenpynt, soffmys och trädgårdsarbete i Hult

November inleddes med höstlov och med fint väder och några sista timmar i trädgården innan årets första snön kom. Trappan pyntades fint med både ljung och pumpa och för första gången någonsin kändes november som en välkommen månad.

Oväntat mycket snö och framgång i köksrenoveringen

När årets första snö kom då kom den onekligen med besked och bäddade in hela Hult. Över en natt förvandlades höst till vinter och jag började längta efter julen. Funderade en stund på hur tidigt en kunde börja julpynta men valde sedan att fokusera på att bli klar med det nya köket. Det har tagit ganska många månader men nu är köket nästan klart. Det är några lister och handtag som saknas samt en köksö. Fast den där köksön skall jag inte bygga förrän efter jul har jag lovat mig själv.

Träning, bokprat och ett riktigt fint loppisfynd

November har varit en månad då jag haft förmånen att hålla flera föredrag om Berättelser från Gamlestaden vilket är otroligt roligt. Känner mig lika stolt varje gång jag har möjligheten att prata om den fina boken jag har varit med och skrivit. Att prata böcker är något jag tycker om och då inte bara om min egen bok utan även om andra. I Den röda bokcirkeln läste vi den här månaden boken Modeslavar vilket ledde till mitt beslut att under 2017 inte köpa nytillverkade kläder. Det enda undantaget från detta får vara träningskläder.

Familjetid, advent och skogspromenader

Månaden avslutas med ett hus som är både städat och pyntat och inväntar julen. Jag har hunnit med att umgås med både barn och barnbarn och göra viktiga saker som att julfika. Tänker att just det där med julfika måste vara det absolut bästa med att november nu skiftar i december. Julmånaden måste ju vara en tämligen bra anledning till julfika varje dag!

Samma som alltid

Vi är en bra bit in i oktober men än råder trädgårdssäsong. Det är förvisso lite kyligare att arbeta i trädgården än för några veckor sedan, men det är fortsatt riktigt härligt.

 Elvis följer som alltid med mig ut i trädgården. Vi är ett team Elvis och jag även om vi ibland har lite skilda åsikter om hur saker ska göras. Jag försöker att förklara för honom att det är mindre bra att han absolut skall sitta på mina axlar när jag gräver eller planterar. Han i sin tur menar att det är alldeles nödvändigt om han skall kunna övervaka arbetet på bästa sätt.

När jag fotograferar går det dock bra att ha katten på axeln och vi fotograferar just nu samma blommor som alltid känns det som. Leonardo da Vinci blommar vackert vidare vecka efter vecka.

 Mitt blå blickfång i den nya planteringen är fortsatt blått och fortsatt lika vackert.

New Dawn brukar ju som sagt vara översållad med blommor så här års men i år är det bara några enstaka. Men jag tror att den åter kommer vara fin nästa år.

Även Ida tycker om att vara med ute i trädgården. Till skillnad från Elvis så övervakar hon hellre på lite avstånd. Hon är en klok hund hon! Skulle jag däremot lägga ifrån mig det jag arbetar med då vill hon gärna klappas.

Jag skördar fortfarande mycket vilket nästan förvånar mig. Odlingssäsongen blev ju inte riktigt som jag tänkt mig. Tack vare att det var en så varm inledning på hösten har jag ändå kunnat skörda mycket. Har fortfarande gott om grönsaker att skörda i odlingslådorna och behöver nog sätta familjen i arbete för att allt ska hinnas ta om hand. Tomaterna har jag däremot skördat färdigt för i år. En av plantorna blommade så fint att jag ställde in den i köket för någon vecka sedan och den ser ut att stormtrivas.

Rosen Flammentanz blommar egentligen bara under en period men för andra året i rad har min valt att blomma en gång till. Onekligen märkligt men mycket välkommet, den är ju så otroligt tjusig.

Förutom att jag har flyttat in en av tomaterna till köket har paprikor, aubergine, chili och physalis fått flytta in i biblioteket. Bortsett från physalisen har de övriga gett gott om skörd men det kändes tråkigt att inte kunna skörda också det sista. Ska även testa att övervintra en av mina chilis då jag läst att det skall fungera. Borde kanske också testa att övervintra en av paprikorna, det borde ju också fungera tänker jag.

Oktoberträdgård

Luften har en ton av kyla i sig men solen värmer fortfarande. Ljuset blir så fint vid den här tiden på året. Det är som lite mjukare med en ton av guld i sig. Omöjligt att motstå helt enkelt.

En trädgård gör sig verkligen från sin bästa sida i höstsol. Tänk så mycket fint som fortfarande blommar. Kärleksörten har växlat färg från ljust rosa till en djupare ton.

Det börjar smyga sig in fler och fler blå inslag i trädgården. Det har inte riktigt varit planerat men det är onekligen fint och jag tänker att mer blått kan ju vara bli ännu finare.

Rosenträdgården blommar vidare även den. Vissa sorter är överblommade för i år medan andra blommar för fult. Rosen Leonardo da Vinci planterades förra året och ser verkligen ut att trivas.

New Dawn brukar vara alldeles översållad med blommor så här års. Så är det dessvärre inte i år eftersom den tog mycket stryk under vintern. Däremot ser den ut att ha växt till sig fint och jag håller tummarna för att den skall klara vintern bättre den här gången.

Tycker om att ta med mig kameran ut i trädgården eftersom jag då bättre hittar detaljerna i helheten. Genom linsen blir även det som är smått och annars lätt att missa till viktiga detaljer. Det är ju trots allt så att helheten består av alla de små delarna.

Även om säsongen närmar sig sitt slut finns det fortfarande mycket arbete kvar i odlingarna.Mycket som skall skördas och sedan än mer som skall städas undan. Det har varit en fin säsong även om resultatet inte blev riktigt som jag hade tänkt mig. Känner att jag har lärt mig mycket på den här säsongen som är värdefullt inför nästa. Till nästa planering kommer jag att tänka om och lägga ambitionsnivån lite annorlunda. Inte lägre utan just annorlunda. Jag ska fokusera på det jag tycker är roligt att odla, det jag tycker om att äta och som inte kräver extremt mycket tid. Ett annat år kanske jag ägnar mig åt lite svårare projekt igen men just nu vill jag mest bara ha bra utdelning på mitt arbete.

Lugn mitt i stormen

Det blåser storm i Hult denna kväll. Normalt sett brukar höstens första rejäla stormvindar få mig lite vemodig eftersom det så tydligt markerar sommarens slut. Nu ikväll sitter jag till min egen förvåning och myser med en kopp te och en filt. Mitt sommarkonto är fyllt till bredden efter helgens resa till Tyskland och nu längtar jag efter vintern. Ser fram emot att städa ur växthuset och förbereda trädgården för nästa säsong. Förra året hann jag inte riktigt med att städa ur trädgården vilket gjorde att jag fick börja säsongen med städning. Skönt att göra saker i rätt ordning om det är möjligt. Just när det gäller trädgårdsstädningen känns det fint att avsluta säsongen ordentligt och sedan börja planera för nästa. Fast än är det långt dit och jag njuter av hösten och av att vara precis här och nu. Det här något riktigt fint med att sitta i sitt eget varma hus och höra vinden vina runt knutarna. Nuet är smått fantastiskt och jag ser till att inte missa det.

Stranden i Prora i söndags

Dessa dagar

Har haft många dagar då jag kunnat njuta av härliga promenader här hemma i Hult. Idag fick vovvarna och jag sällskap av Sophie på vår eftermiddagspromenad. Tanken var att vi skulle plocka björnbär men där det annars brukade vara fullt av bär var det idag helt tomt. Tur för mig att min gäst alltid har med sig goda kakor när hon kommer på besök. Fast snart, snart är mitt kök så pass färdigt att jag åter kan börja baka kakor. Känner hur jag kan andas lite lättare av att renoveringskaoset närmar sig sitt slut. Det i kombination med dagar som dessa med härlig höstluft och fin promenad är sådant som ger guldkant på tillvaron.

Det är september men märkligt nog blommar lupiner i dikena i Hult. De blommar inte samma överflöd som i sommarens början men tillräckligt för att sätta färg längs vägarna. Å andra sidan behövs det inte extra färgsättning just nu när hela skogen är som ett färgsprakande fyrverkeri. Alla dessa skiftningar från grönt till gult till orange och rött är verkligen fantastiskt vackert. Våren känns skir och och beskrivs bäst som ljuvlig. Hösten känns mer robust och då passar kanske ståtligt bättre som beskrivning.

Hittar små söta äpplen längs vägen. Söta enbart till utseende dock eftersom de smakade attans så surt. Fast trots det helt oemotståndliga när de är så små och helt ryms i min hand. Allt blir gulligt i miniformat.

Dagens promenad avslutades med fika i rosenträdgården. I stort sett alla rosor är översållade med knoppar och kommer snart att blomma igen. Väntar med förtjusning på att i nästa vecka kunna fika i en rosenträdgård som åter står i blom. Alltså beställer jag dessutom vackert väder som sällskap till mitt kaffe och mina rosor.

I rosors sällskap

Alltså september, denna ljuvliga månad! Dagarna är ljumna och soliga och min trädgård blommar vackert vidare. Efter en stunds paus hos de flesta av rosorna i rosenträdgården är det nu åter dags för blomning. Har jag tur håller den i sig i någon månad till. Oktoberrosorna är nog som allra vackrast eftersom då de är ganska ensamma om att blomma och med det verkligen lyser upp i trädgården.

Louise Odier är verkligen en otroligt vacker ros. Den i likhet med flera andra tog mycket stryk under vintern men har nu hämtat sig fint och blommar otroligt vackert.

Rosen Sympathie är vacker men har varit lite av ett sorgebarn ända sedan start. Konstaterar att den nog verkligen inte trivs på sin plats. Även mot den var vintern tuff och den har nätt och jämt hämtat sig. Låter den vara trots allt men tänker att om den överlever vintern är det nog klokt att fundera över en ny placering.

Leonardo da Vinci blommar alldeles fantastiskt just nu och är helt översållad med sina vackra rosa blommor. Den har inte pausat sedan den började blomma i juli utan bara fortsatt att vara vacker.

Elmshorn är en lite enklare ros men jag älskar verkligen färgen. Den planterades förra hösten när rosenträdgården utökades. Tanken är att den och övriga rosor som planterades då ska skapa en blommande slänt. Just nu är det glest mellan blommorna men jag försöker att ha lite tålamod. När blommorna växer till sig kommer det bli riktigt bra. Det gäller bara att ge sig till tåls.

Har en ny ros som inte bör vara en tålamodsprövning. Rosenholm har små vackra rosa blommor och skall tydligen ha ett mycket kraftigt växtsätt. Den ska som jag förstår verkligen kunna vräka ut sig och det hoppas jag på. Det är egenskaper som även min  honungsros besitter och det har verkligen blivit riktigt fint.

Rosenholm är helt översållad med knoppar och har redan hunnit växa till sig sedan den planterades för någon månad sedan. Nu pryder den ingången till den nya delen av rosenträdgården.

På andra sidan av den nya ingången finns en alldeles nyplanterad ros med namnet Uetersen Klosterrose. När jag körde hem den doftade hela bilen av den enda blomma som då blommade. Om en enda blomma kan dofta så pass intensivt då kommer min trädgård fyllas av härlig rosendoft framöver.

Septemberträdgård

Jag älskar min trädgård året om men kanske älskar jag den som allra mest just nu. September är verkligen månaden då det är möjligt att njuta av trädgården. Det är lätt att glömma att även hösten hör trädgårdssäsongen till. Är hösten ljum då blommar trädgården en bra bit in i november. För två år sedan blommade det i rosenträdgården ända fram till tredje advent vilket onekligen var lite märkligt och kanske inte något som en egentligen önskar.

Tänker att precis här borde jag ha en bänk eller någon annan sittplats. Alldeles ljuvligt att kunna sitta och njuta av odlingarna och resten av trädgården. Det som inte syns i bild är barnens favorit som är precis till höger om mig där jag står för att ta kortet. Studsmattan är inte vacker men det är kul att se alla konster som sker på den. Alltså vore en sittplats verkligen något att ordna.

Kärleksörten är en av mina favoriter i trädgården. Helt klart är jag inte ensam om att tycka om den. Märklig blomma på sitt sätt. Bland det första att komma upp om våren men dröjer ända fram till hösten innan den blommar.

Slingerkrasse har även det blivit en riktig favorit i trädgården. Även om den bara är ettårig är den ett måste i trädgården varje år. Den är enkel att driva upp och kräver inte något arbete alls. För den ringa insatsen att så fröna lönas jag med otroligt vackra blommor i fantastiska färger.

Att planera en trädgård är lite av en konst och jag lär mig mer för varje år som går. Utmaningen nu är att ha en trädgård som blommar vackert från tidig vår till sen höst. Känner att jag börjar landa där och njuter verkligen av allt vackert som finns att titta på i trädgården i Hult. Sköldpaddsblomman fick jag ett absolut ha-begär efter när jag såg den i en vacker sensommarplantering förra året. Den är lika vacker hemma hos mig som i planteringen som inspirerade mig.

Även de anspråkslösa blommorna har sin plats i mina planteringar. Gillar att kombinera det enkla med det överdådiga.

Som alltid när jag är ute i trädgården har jag sällskap av katten Elvis. Är jag på möte om kvällen då sitter han och väntar på farstutrappen tills dess jag kommer hem. Det om något är kärlek!

Sommar om hösten

Det är lite märkligt med årstiderna numera. När jag så till sist hade accepterat sommarens uttåg och höstens ankomst då valde sommaren att komma åter. Det dessutom med besked, med högsommarvärme och sol som snarast hör hemma i juli än i september. Fast jag klagar inte, verkligen inte! Ställer om och passar på att njuta. Skolkar från eftermiddagens måsten en stund och lägger mig i solen en stund. Förvisso lite märkligt att sola samtidigt som träden i min trädgård skiftar i gult. Märkligt men ändå lite härligt och jag tar tillvara på varje soltimme. Efter en sommar som denna började jag så smått undra hur det skulle gå att överleva vintern. Fast jag älskar egentligen hösten och att det åter blir mörkt om kvällarna. En höst som denna är i mitt tycke alldeles perfekt. Varma soliga dagar som inleds med en morgon då luften är så där krispig. Det följt av kvällsmörker som verkligen uppmanar till att tända ljus.

Dessutom älskar jag min trädgård som mest precis nu. Den största arbetsinsatsen är avklarad och nu handlar det bokstavligt om att skörda det jag har sått. Om några veckor är det dags att börja städa trädgården och stänga ner den här trädgårdssäsongen. Just nu är det dock den allra bästa tiden att bara njuta av trädgården och ta sig lediga stunder så snart som solen skiner.

Säsongens slut

Det har varit ett riktigt härligt höstväder idag. En sådan där solig höstdag som jag kan komma på mig själv att längta efter under resten av året. Helst hade jag velat spendera hela dagen i trädgården hemma i Hult men hade annat som var tvungen att göras och fick därför tid för trädgården först när dagen var sen.

Det är ljuvligt att sitta på den nya trappen i trädgården när solen skiner. Lätt att fastna där och bara njuta av utsikten och solen istället för att jobba. Även om säsongen närmar sig sitt slut finns det fortfarande mycket arbete som skall göras. Märker att vissa uppgifter är lätta att ta tag i medan jag drar mig för att ta tag i andra. Att plantera lökar är en sådan uppgift som jag gärna hittar på ursäkter för att kunna slippa. Det måste göras men är ju så attans tråkigt. Undrar varje år hur jag tänkt när jag köpt så otroligt många lökar. Hur tråkigt det än är att plantera dem så kommer jag att vara mycket nöjd med ansträngningen nästa år när alla nya blommor tittar upp. Tre hundra lökar skall ner i backen den kommande tiden och det skall verkligen bli roligt att se resultatet till våren.

Det finns fortfarande mycket att skörda även om mycket också är slut för den här säsongen. Det finns några få tomater kvar ute i växthuset men ganska gott om paprika och aubergine. Pumpor, gurka och squash har jag skördat det sista av. Nja kanske inte växthusgurkan som helt plötsligt har fått för sig att bli helt översållad av små gurkor. Kanske hinner de växa sig stora nog att skördas. I år har jag för första gången odlat physalis. Idag kunde vi äntligen provsmaka dem och vilken lön för mödan vi fick. Tidigare har jag bara ätit physalis som jag köpt i affären. De är goda men kanske inte någon sensation. Som så ofta när en odlar själv är det hemodlade något helt annat när det gäller smaken. Våra hemodlade physalis är så otroligt goda att jag redan planerar för en mycket större odling nästa år. Nu vet jag dessutom att fröna tar lång tid på sig att gro och kan planera efter det.

I odlingslådorna växer det fortfarande ordentligt och vi skördar lite varje dag. Igår plockade vi in det mesta av persiljan och frös ner för vintern. Sedan vi började odla persilja har det blivit en av mina absoluta favoritkryddor. Förra året ville sig inte persiljeodlingen ordentligt men i år har vi tagit igen det ordentligt. Förra året hade vi mycket gott om dill men i år har vi nästan inte fått någon dill alls. Märkligt hur stor skillnad det kan vara från ett år till ett annat. Förra året trivdes det mesta mycket gott i trädgården men som sagt märkligt nog inte persiljan. I år har vi dock tillräckligt för att kunna klara oss genom vintern vilket är mycket positivt.

Kvällens projekt var att anlägga en lavendelodling i anslutning till våra odlingar. Förhoppningsvis kommer lavendeln att växa och frodas så pass ordentligt att vi får gott om skörd att använda i både matlagning och bakning. Märker hur jag mer och mer fokuserar på nästa säsong nu. Samtidigt som jag skördar planerar jag för hur jag ska göra nästa gång. Nu har vi så många odlingslådor som vi tänkt oss, växthuset är på plats och det kommer göra nästa säsong betydligt enklare. Förvisso har vi planerat att komplettera med en odlingstunnel men i sammanhanget är det ett mindre projekt. Innan vi anlade våra odlingar och på allvar började arbeta med vår trädgård hade jag ingen aning om vilken glädje trädgården skulle ge mig. Det gör gott för både kropp och själ att spendera tid i trädgården oavsett om syftet är arbete eller vila.