På väg...

Det är tidig morgon och min resväska står packad i farstun och väntar på att vi åter skall ut på äventyr. När jag har tagit det sista på mitt morgonkaffe bär det av hem till Magdalena för vidare färd ut i vida världen. Den här gången står det London på flygbiljetten och jag känner hur det fullkomligt bubblar av förväntan inför det som komma skall. Fast egentligen är det inte riktigt London som är målet för resan utan bara en anhalt på vägen. Vi skall istället till Brighton och pröva på livet i en äkta engelsk badort. Vår plan var att möta våren i södra England. En plan som verkade väldigt klok och bra i början på januari. Vi hade inte riktigt kunnat föreställa oss den kyla som skulle råda i mitten på mars. Nåväl det är plusgrader i Brighton till skillnad mot i Hult och det ser jag som mycket positivt. Nu väntar några dagar med trevligt sällskap, långa promenader, en eller en annan god bok och badortsliv, vad nu det kan innebära!

Fina väskan får stanna hemma även om det känns lockande att resa med stil

Omställning

Här hemma i Hult försöker vi att tänka på de små sakerna i vardagen som gör livet lite bättre för miljön. Även om det kan vara svårt att ställa om till att bara handla ekologiskt så finns det mycket man kan göra som har betydelse. Att försöka äta efter säsong är klokt även om det innebär att man får motstå lusten att köpa jordgubbar i februari. Att välja att äta mer vegetariskt är också ett sätt att bidra positivt till miljön.

Att ställa om helt kanske som sagt inte är möjligt men alltid kan man göra något. När vi började försöka handla mer medveten valde vi ut mjölk, kaffe och potatis som varor som vi alltid handlar ekologiskt. Vad gäller potatisen är den vanliga potatisen hårt besprutad vilket innebär att varje ekologisk potatis verkligen gör skillnad.

När man väl har börjat att ställa om då går det av bara farten. Idag är det betydligt fler varor i vårt hem som är ekologiska och det känns skönt att veta att jag genom mina val kan påverka positivt. När barnen hade kompisar på besök i förra frågan fick vi en bra diskussion kring varför det står Eko på vår mjölk. Diskussionen hade fortsatt i skolan dagen därpå och det är ju verkligen bra.

Närproducerat är ju något som är riktigt bra när det gäller att försöka tänka mer miljövänligt. Jag var ju och hälsade på min väninna som har en bondgård för ett tag sedan. Då passade jag också på att handla ägg av henne. Jag måste verkligen ha kameran med mig nästa gång så jag får visa upp hennes tjusiga hönor för er. För några år sedan hade vi en granne som sålde ägg, men på senare tid har vi fått hålla tillgodo med butiksägg. Ägg från glada hönor som har fått ströva fritt är dock något helt annat!

Olika sorters hönor lägger olika sorters ägg

Gröna ägg känns lite spännande!

Bilfunderingar

För drygt ett år sedan köpte vi ny bil och valde då en familjebuss. Länge var vi helt förundrade över det stora utrymmet och den fina komforten. Jag är fortfarande riktigt nöjd och glad över mitt första bilköp på egen hand, men jag har också insett att jag funderar på att trots allt byta bil. Vår familjebuss rymmer sex sittplatser vilket är bra. Fast eftersom vi är fem i familjen här hemma innebär det att vi inte får plats både med äldsta dottern och barnbarnet i bilen när hela gänget är med. Alldeles för ofta hamnar vi i logistiska problem på grund av detta och jag inser att en bil med sju platser är att föredra. Vi har också dilemmat att vi inte har något drag på vår bil. När man bor på landet och dessutom ägnar fritiden till att renovera huset då är det helt hopplöst att inte ha drag på bilen. Ännu en källa till logistiska problem! Alltså inser jag att trots att vi har en familjebuss med sex platser så har vi inte tillräckligt mycket bil. Vi behöver något större och med dragkrok och så skall den ju vara snäll mot miljön också. Sen bara måste den ha automat eftersom jag avskyr att köra med manuell växelspak. Ja just det vi skall helst inte bli ruinerade och behöva leva på vatten och knäckebröd när bilen är betald heller. Känns som en intressant uppgift att lösa! Dessutom är jag nog så ointresserad det går att bli av bilar. För mig räcker det att den går som den ska, är säker och allt det där andra som jag redan har radat upp!

Väska och skor

Ett av mina senaste loppisfynd är en gammal projektorväska. Eller jag tror att det är vad den har använts till. Fast vad den har varit är mindre viktigt, mitt fokus ligger istället på vad den skall bli vilket är förvaring för mitt smink. Jag gillar smink och tycker om att kunna välja och vraka när jag skall sminka mig. Detta har resulterat i en stor mängd sminksaker som jag bara måste ha. Den dagliga makeupen förvaras i en liten sminkväska och det är inte så märkvärdigt. Det är allt det andra som är problemet. Ögonskuggor i regnbågens alla färger, olika sorters pennor till ögonen, glitter (ja man måste faktiskt glittra ibland!), läppstift, lösögonfransar och lite annat smått och gott. Hittills har dessa förvarats i flera olika små lådor vilket resulterar i att jag varje gång hamnar i läget att jag har öppnat dem alla innan jag hittar det jag behöver. Men no more! Nu får allt plats i samma väska och det är bara att välja och sätta igång! Ser fram emot när vi skall ha nästa fotografering för Livåleva. Jag kommer att känna mig som en riktigt makeupartist när jag kommer med min fina väska.

Att fotografera är inte helt enkelt när det finns små katter som vill vara med på bild. Elvis är en riktig linslus och har en tendens att alldeles för ofta komma med på bild när det inte är planerat att han skall vara med. Fast det är klart att det är en ståtlig kattherre så han gör sig onekligen på bild.

Tänker att jag får passa på och visa upp ena tösens första loppisfynd som hon hittade samma dag som jag hittade min väska. Tror att den tösen brås på mig eftersom hon redan har ett intresse för skor av äldre datum. Hon är helt lycklig över dessa sandaletter men mindre glad över att mitt krav för att hon skall få använda dem är att hon lär sig att gå i dem först.

Visset

Huset i Hult ligger i en korsning och ligger i stort sett på vägen. Eftersom vi ännu inte har något staket händer det ofta att bilister så att säga genar i korsningen vilket gör att vägen kryper längre och längre in på tomten. När det gått så långt att bilarna passerade bara någon meter utanför husknuten då var måttet rågat. Lösningen på problemet var att sätta en stor hög kruka i korsningen och förse den med reflexer. Den första krukan ställdes upp för två år sedan och fick stå i fred till hösten då någon körde på den. Mitt hjärta hoppade till av förskräckelse över det som hänt. Inte för att jag brydde mig så mycket om krukan ( den var visserligen satans dyr eftersom den var så stor) utan det faktum att någon bilist faktiskt inte haft utrymme att stanna. När jag ställde upp den var jag noga med att själv köra förbi från båda hållen för att se om den syntes väl. Jag vill ju inte orsaka några olyckor! Krukan syns väl även om natten vilket innebär att den som mejat ner den måste haft en riktigt hög fart vilket fick mig att med olust tänka på vad som kunde ha hänt om det istället varit något av barnen, hunden eller katterna! Nåväl krukan fick bytas ut och nästa kruka försågs även med en liten lampa som en extra försäkring. Detta visade sig inte heller hjälpa eftersom vår snickare förra sommaren var på dåligt humör en dag och backade rakt på krukan och demolerade den, suck! Nåväl krukan gick att rädda och fick sällskap av ytterligare en. Min strategi har lyckats och bilarna kör nu allt längre ut i vägen på säkert avstånd från mitt hus. Sedan i höstas har de bara fått stå med höstens vissna blommor. När snön dolde dem var det inte så farligt men under den skarpa vårsolen ser det mest visset ut!

Måndagsmorgon i Hult

Det är isande kallt i Hult denna morgon och det är lätt att tro att vi fortfarande befinner oss i den bistraste vinter. Skillnaden är dock att solen när den tittade fram faktiskt värmer. På min och Idas morgonpromenad blev nästippen ordentligt frusen innan vi kom ut till de öppna fälten och till solen. Där var det varmt och skönt och vantarna behövdes inte ens. Tänk att det kan vara sådan skillnad på att promenera i solsken eller skugga. Idag är huset i Hult tyst och stilla och Ida och jag har något så ovanligt som en ensam dag hemma. Barnen är i skolan och Raimo på jobbet. Försöker att blunda för de saker som jag ser behöver göras i hemmet och istället fokusera på mina studier. Det är onekligen lätt att tänka att jag ska bara... sen har halva dagen gått utan att man riktigt vet hur det gick till. Nåväl idag känner jag mig fylld av energi efter en härlig morgonpromenad med Ida, precis vad som behövs innan man tar tag i veckans första dag.

Min älskade lilla Ida! Hon blir så glad när vi kommer ut till de öppna fälten eftersom hon vet att då kommer jag att släppa henne och låta henne springa fritt.

Att få utforska världen på egen hand är trots allt det bästa

Prövade att fotografera taggtråd i närbild men det visade sig vara stört omöjligt. Ägnade en lång stund åt detta och lyckades bara åstadkomma diffust sudd. Får läsa på lite om hur jag skall göra och sedan försöka igen.

Den mesta snön och isen i Hult är äntligen borta, men där solen inte kommer åt finns det fortfarande kvar.

Med så här härligt väder går det inte att vara på dåligt humör ens om man försöker!

Måndagen börjar bra och jag har en spännande vecka som väntar. På lördag far Magda och jag till Brighton för att fira att hon fyller 25 för femtonde gången!

En sak i taget!

De senaste dagarna har ägnats åt textproduktion och tänkande. Intressant hur det bara ryms en viss mängd tankar i huvudet. När jag går in i skolarbetet då ryms det inte något mer i mitt huvud, det blir ganska snart helt fullt. Normalt sett har jag en hög kapacitet i mitt skrivande men just nu går det långsamt. Känner mig fortfarande inte helt hundra efter att jag varit sjuk och dessutom rullar livet på i sin vanliga snabba hastighet. Att ha fullt upp fungerar oftast väl och jag gillar att ha ett högt tempo. Nackdelen är att när man bli sjuk och sängliggande i en månad då blir det enormt mycket som som ställer sig på kö och pockar på uppmärksamhet. Det känns nästan lite oöverskådligt att börja ta tag i allt som måste göras. Det är lätt att strunta i allt och bara göra något helt annat istället. fast sen vet jag att när jag väl är i kapp igen så tycker jag ju att det jag gör är roligast i hela världen. det är ju det här jag har valt. Alltså tillämpar jag den enkla principen en sak i taget. Jag börjar med det som är viktigt och det som är mindre viktigt få helt enkelt vara. Det skulle vara lätt att prioritera bort träning, men jag vet av erfarenhet att det är ett stort misstag. Träning ger energi och med det ökad kapacitet och således något som inte bör prioriteras bort! Att träna är dessutom en stunds vila för huvudet. Kroppen får slita medan hjärnan kan koppla bort sig nästan helt en stund och det är riktigt bra. Denna söndag började tidigt och förgylls av ett härligt solsken. Jag har längtat så efter ljuset att jag inte ens bryr mig om att det åter är isande kallt ute!

Även den brantaste trappa kräver att man tar ett steg i taget!