fredag 11 oktober 2013

Vägarna i Hult

Tänk varje höst blir jag lika förvånad över höstens färgprakt. Tänker alltid tanken om det verkligen var lika färgsprakade förra året. Höstens färgprakt känns dock lite bitterljuv, det varar ju så kort. Fotograferade här hemma i Hult för bara några dagar sedan och redan har det blivit kalt på många träd.


Här i Hult så bor vi mitt i en korsning, nästan precis på vägen. Från min altandörr är det precis fyra steg från dörr till väg. Anledningen till närheten till vägen är att vårt hus en gång i tiden var en affär. Fördelen med att huset ligger precis vid vägen är att trädgården blir större och att dess kvadratmeter utnyttjas bättre. I huset i Hult är det omöjligt att inte ha en relation till vägarna som omger vårt hus. Själva använder vi vägarna till transport och promenad. Samma gäller för våra grannar. Jag har blivit en riktig lantis som tittar nyfiket från mitt köksfönster när det går förbi någon som jag inte känner igen. De allra flesta kör lugnt och fint genom vår lilla by, men det finns dessvärre en del trafikgalningar även här. Bilden ovan är vägen som leder till civilisationen. Det är vägen till Munkedal och resten av världen. Varje resa vi gör ut i världen börjar på just den vägen. Tänk att vägen i Hult leder till platser som Dublin, Berlin och Rom!


Vägen mot Hedekas går mot norr och används inte lika ofta av oss. I Hedekas finns barnens skola och fritids men annars har vi inte så ofta ärende uppåt. När vi väl är där försöker jag dock alltid att köpa något på affären eftersom det känns viktigt att det i ett litet samhälle som Hedekas finns en affär. Det här är också vägen som leder till vårt favoritpromenadstråk samt den väg jag väljer när jag springer här hemma.


Vägen mot Kärnsjön är vägen vi använder mer sällan. Om sommaren åker vi där nästan varje dag med den härliga stranden som mål. Det är också en väg med vackra vyer som lämpar sig väl för promenader.

Om vintern är vägarna i Hult en ständig källa till oro. Kommer de att vara plogade så vi kommer till arbete och skola? Om våren när tjälen släpper förvandlas vägarna till en lerbana och det krävs starka nerver för att klara av att köra bil på dem. Vägarna är vår kontakt med resten av världen och låter även världen komma till Hult!

5 kommentarer:

Anonym sa...

Otroligt vackert,men - Förstår att det kan bli besvärligt Vinter/Vår!
Ha en skön Fredag/Kram

jennie sa...

Så vackert ni bor och vilka vackra vägar! Ja tänkt att de kan leda precis vart man vill :)

Tack snälla du för dina fina och omtänksamma ord, det värmer gott.

Ha en härlig fredag <3 Jennie

choicesbyannie sa...

Ljuvliga vägar, tänkte precis på höstens skönhet när jag åkte hem igår. Träden var gula och löven virvlade i höstblåsten samtidigt som solen värmde. Fantastiskt.

Kram än en gång, nu har jag läst ikapp mig, du är en flitig bloggare du och det gör mig så glad att läsa dina inlägg
Annie

Under mina lockar sa...

Vilket härligt inlägg om vägar! Vackra verkar de vara vägarna runt er. Gillar speciellt det där om att en av vägarna leder ut i världen. Allt handlar ju om vilken inställning man har. Att se möjligheter istället för hinder. Väldigt fint. Trevlig helg! Caroline

Hannis sa...

Vackert!!
Dom där vägarna som oftast är tysta tycker jag om.

Själv har jag varit på plogmöte idag. Så hade vi bott i samma stad hade jag kunnat lugna dig på den fronten.
Det tillhör en av mina arbetsuppgifter att se till så att plogbilarna från mitt företag sköter sitt jobb. Nästa vecka börjar plogjouren och jag ryser vid blotta tanken. Vintern och snö är inte min grej!

Härlig helg/Kram Hannis

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...