Även juni har passerat

Jag vet att det låter lite som en klyscha det här med att tiden går så fort, men det känns verkligen så. Juni kan redan läggas till handlingarna och juli är redan här. Månaden som passerade bjöd på mycket fint och jag hoppas på ännu en månad med fina stunder.

Månaden inleddes med strålande vackert väder och sommarvärme. Dottern Annas pojkvän Marcus tog studenten och jag kunde fira att alla intervjuer till min mastersuppsats äntligen var klara.

Några dagar tillbringades i ljuvligt vackra Zadar i Kroatien. Är lite lätt förälskad i den där staden och hoppas på ett återseende inom en snar framtid. Har aldrig sett vackrare solnedgångar än de i Zadar.

Juni fortsatte med sommarlov för barnen och med det sommarlovsaktiviteter så som picknick med vänner i parken. Jag testade på yngsta barnets stora intresse boxning och blev helt förtjust. Tänk att boxning skulle visa sig vara så roligt. Hunden Ebba fyllde tre år och har nu bott hos oss en tredjedel av sitt liv. Tänk vilken skillnad det är på henne idag mot när hon flyttade till Hult. Idag är hon en trygg liten vovve med en svans som ständigt viftar.

Juni hör till mina favoritmånader eftersom det är då min ljuvliga rosenträdgård äntligen blommar igen. Första rosen att blomma i år precis som förra året var rosen Rose de Rescht. Konstaterade att gammelkatten här hemma i Hult fyllde 16 år och har nått en ansenlig ålder.

Junis höjdpunkt är tveklöst midsommar. För oss är det numera dessutom ett firande i dagarna två. Först på själva midsommarafton och sedan på Kaserna i Munkedal på midsommardagen. I år bjöd dessutom midsommarhelgen på ljuvligt vackert sommarväder.

Jag har hela våren letat efter ett par vita pumps med peeptoe och blev mycket glad när jag äntligen hittade ett par. Ännu gladare blev katterna som sedan dess turas om att sova i skokartongen. Inte mycket som krävs för att göra en katt lycklig.

Juni har även bjudit på frukostar i rosenträdgården, på loppisbesök, fika med vänner, läsning av de där böckerna som så länge stått i bokhyllan, av lite lugnare tempo vilket visade sig vara alldeles nödvändigt. Nu väntar flera i stort sett lediga veckor och då känns det allra viktigaste att prioritera att sitta och läsa i rosenträdgården och bara njuta av tillvaron och att jag har tid att göra just ingenting.