Trädgårdsarbete och pepparkakor

Jag tänkte mig en lugn dag hemma då jag skulle göra absolut ingenting. Att göra ingenting hör dock inte till mina starkaste egenskaper men jag har i alla fall varit hemma. Har tänkt i några dagar att jag skulle ut och hämta in en adventsgran. Vi har ett gäng smågranar som växer i trädgården som vi ännu inte gallrat bort. Två drogs upp och planterades i krukor. En får stå på farstutrappen och den andra på mangeln i vardagsrummet. När jag ändå var ute i trädgården passade jag på att äntligen så vitlöken till nästa år. Det har varit en sådan där sak som jag länge tänkt göra men det har ändå inte blivit av. De enklaste små sakerna är oftast de svåraste att få gjort känns det som. Jag fixade med lite smått och gott i trädgården och när jag gick in kände jag mig färdig med den här trädgårdssäsongen. Nu kan det få vara vinter även om jag inte trivs med kyla och mörker så tycker jag om avslut. Allt måste avslutas för att något nytt skall kunna starta.

Adventsgranar på plats och lådan med adventspynt framplockad. Alltid lika mysigt att packa upp sakerna som får pryda vårt hem från år till år. Vissa år pyntar vi mer och andra år pyntar vi mindre. Varför det är så kan jag inte förklara men det känns mer eller mindre rätt att julpynta.

I morse gjorde maken pepparkaksdeg och vi kunde inte låta bli att provbaka lite lagom till lördagsmyset. Huset doftar fortfarande av nybakta pepparkakor och det dröjer nog inte länge innan vi också spelar julmusik! Även om vi inte pyntar på samma sätt varje år eller bakar exakt samma saker så finns det ändå något fint med att ha sina egna traditioner. Varje familj firar på sitt sätt och inget firande är precis som något annat även om de påminner om varandra.