Mitt eget paradis

Tidigare idag gick jag igenom mina bilder i jakten efter julbilder. Tänkte jag skulle inspirera mig själv till lite pyssel här hemma. Istället fastnade jag länge med att titta på bilderna från när jag för några år sedan besökte Läckö slott. Själva slottet var helt klart fint men det som verkligen gjorde intryck på mig var slottsträdgården. Den var alldeles fantastiskt vacker och bestod av ett helt otroligt överflöd av både blommor och ätbart. En synnerligen fin kombination av det vackra och det praktiska. Jag kunde inte se mig mätt på allt det vackra och ville helst fånga varje blomma och varje blad genom linsen på min kamera.

Dessa tjusiga tistlar föll jag särskilt för. Har en plan för vart jag ska plantera likadana i trädgården i Hult

Jag var som förlorad när det gällde all uppfattning av tid. Hade jag varit i trädgården i en timme eller en dag? Det var som att betydelsen av tid upphörde att existera. Det enda som fanns var nuet och allt det vackra. En upplevelse för alla sinnen och inte bara för ögat eftersom luften var mättad av dofter från trädgården och själva luften sjöd av liv och rörelse.

Minns hur jag där och då tänkte att precis så här är det jag önskar att min trädgård skall vara. En plats där växtligheten talar högre än ord och där en förlorar sig helt inför deras skönhet.

Trädgårdsland i slottsträdgården

Insåg att just kombinationen av nytta och skönhet i sig är vacker. Maten som odlas är inte bara praktisk odling även den är vacker.

Vackert blommande squash i trädgården i Hult

Så när jag bläddrade genom de senaste två åren av trädgårdsbilder från min egen trädgård här i Hult insåg jag att jag faktiskt har lyckats. Förvisso är min trädgård inte fullständig ännu men den trädgård som finns skänker mig samma glädje och känsla som slottsträdgården på Läckö slott. Jag har en kombination av det praktiska som skall ätas och konstaterar att det onekligen skapar vackra blickfång i trädgården.

Hemodlad gurka

Det ligger också en extra glädje i att odla grönsaker och se hur ens framtida middag växer framför en ögon. De där sommarmiddagarna på egenodlade grödor smakar bättre än allt annat. Särskilt som jag vet vad som har krävts längs vägen från sådd till skörd.

Alla de där blommorna som bara är vackra men inte kan ätas kan även de ses som föda. De är näring för själen helt enkelt, det där som gör att en känner sig lätt om både hjärta och sinne.

Numera kan jag förlora mig även i min egen trädgård. Särskilt när jag har kameran med mig på jakt efter fjärilar Då kan minuter bli till timmar utan att en ens har reflekterat över att det är så.

Här är då mitt eget lilla paradis i somras. Det är inte många veckor sedan jag stängde dörren till växthuset för i år och ställde undan mina spadar och verktyg men jag längtar redan. Har storslagna planer för fler planteringar samt att utöka odlingarna än mer. Behöver ta ner en gran till våren och sedan får jag plats med ett tunnelväxthus om jag så skulle önska. Dessutom har jag fyllt på önskelistan med rosor som är absolut nödvändiga att plantera i rosenträdgården. Nu skall jag fylla på med doftande rosor och på så vis skapa en trädgård för alla sinnen.

Odlingsresultat

Redan efter förra sommaren bestämde jag mig för att jag ville utöka våra odlingar. De odlingslådor vi byggt och växthuset som kommit på plats gav fin skörd och väckte tanken om att kunna utöka för att få än större skörd. För första gången i mitt liv ägnade jag vintern åt trädgårdsplanering. Läste på och funderade över vad vi skulle odla under den kommande säsongen. Mest gick jag efter sådant jag själv tycker om att äta och sådant som skulle vara enkelt att odla. Vi gick från att driva upp tomater till att driva upp betydligt mer vilket resulterade i totalt kaos bland plantorna. Efter att plantorna skolats om några gånger hade jag nämligen inte någon koll alls vilka sorters pumpor jag hade eller vad som var paprika eller chili.

Till nästa säsong har jag ett system som skall förhindra att det blir totalt kaos igen. Nu vet jag dessutom vad jag har att vänta i arbete vilket gör planeringen betydligt enklare. Längtar redan efter att komma igång med arbetet för nästa säsong.

Den här säsongen blev inte vad jag hade tänkt mig. När det var varmt och skönt väder redan i mars såg jag framför mig hur säsongen skulle bli ovanligt lång och givande. Nu vet vi att så inte var fallet. Istället kom det att bli en mycket utmanande säsong. Väljer dock att se det som att det var en säsong med ovanligt många lärdomar. Den andra stora utmaningen vid sidan om vädret var de mördarsniglar som fullkomligt invaderade oss. Tidigare har jag plockat några enstaka ur odlingslådorna men i år hade vi fått snigelägg i komposten vilket gjorde att varje odlingslåda fullkomligt kryllade av dem. Den första sådden åt de upp för mig och jag var förtvivlad över allt förspillt arbete. Till slut lyckades vi överfinna dem och u i oktober finns det gott om sallad, morötter och rödbetor att skörda. Fördelen med problemen var att jag insåg möjligheterna i en andra sådd. Det är en erfarenhet som jag ska ta med mig till nästa år och genom det utöka vår skörd.

Ja sådde tre sorters gurka för den här säsongen. Västerås-, frilands- och växthusgurka. Dessvärre drabbades de späda plantorna av sorgmyggor och i slutändan blev det inte riktigt som jag tänkt mig. Jag fick gott om västeråsgurkor, en tämligen stor skörd faktiskt. Frilandsgurkan blev det dock inte en enda planta av och växthusgurkan bara en enda. Även bland gurkorna var det ett tag kaos efter omskolningarna och det var först när jag såg själva gurkorna som jag säkert såg vilken planta som var vilken sort.

Physalis var en ny erfarenhet för mig och verkligen något jag gillade att odla. Skörden blev tyvärr ganska blygsam. Smaken var dock så pass god att jag kommer att odla dem även nästa år. Jag var inte riktigt beredd på att de skulle växa så pass långsamt. Hade läst att plantorna till stor del påminde m tomatplantor. Till viss del stämmer det men det är också så att physalis växer oändligt mycket mer långsamt.

Aldrig har jag haft så många tomater här hemma i Hult och aldrig har jag fått så dålig skörd. Riktigt tur att vi i år hade ett ordentligt växthus att ställa alla plantor i annars hade jag nog inte haft något alls att skörda. Det dröjde en bra bit in i augusti innan det alls fanns något att skörda vilket onekligen kändes mycket märkligt.

Den stora favoriten för i år är squash. Jag odlade squash även förra året men då bara två plantor som jag dessutom drev upp tämligen sent. I år hade jag många plantor och fick gott om skörd. Har egentligen inte varit så imponerad av just squash. Har faktiskt knappt använt den i maten innan i år. Nu förstår jag inte hur jag någonsin har klarat mig utan, den passar ju bra i allt. I sommar har vi hyvlat den i tunna strimmor i salladen, vi har kokat den istället för tagliatelle, haft den som bas i gratäng, rivit den och haft i både plättar och i köttfärssåsen. Vilken otroligt användbar grönsak. Till nästa säsong vill jag dessutom pröva fler sorter och då gärna någon som lämpar sig för vinterförvaring för att öka vår grad av självhushållning. Mitt mål med odlingarna är att vi från juni till oktober skall vara helt självförsörjande på grönsaker. Sen skulle jag också vilja att skörden räckte så pass bra att vi kan vara självförsörjande på vissa saker under vintern och våren. När det gäller dill, persilja, oregano och gräslök är vi helt självförsörjande vilket känns otroligt bra. Kan tyckas vara en liten sak men det innebär att vi har tillgång till våra örtkryddor som vi själva har odlat och det känns otroligt bra. Hoppas verkligen på att kunna lägga till mer till listan över sådant där vi är självförsörjande.

Nya smaker

Vårt växthus är äntligen på plats och fyller sin funktion. Det är visserligen lite kvar att göra innan det är helt färdigt men det tar vi allt eftersom. Nästa vår skall vi bygga drivbänkar i växthuset så odlingarna får gott om plats att växa på. I år kör vi dock med hyllor och har plantorna i krukor och det går också bra. Till nästa år skall växthuset även få ett litet trädäck och en vägg precis utanför dörren. Tanken är att jag ska sätta hyllor på väggen och sedan stå där och påta med mina växter. På altanen är det också tänkt att rymma ett litet bord och två stolar så vi kan dricka kaffe och se ut över odlingarna.

Odlingarna har onekligen blivit större i år. Igår kompletterades de dessutom med ytterligare två odlingslådor. Dessa är av lite mindre storlek och har byggts av spillvirke från uterumsbygget. Härligt att kunna ta tillvara även det som bara är spill. Frågan som nu har dykt upp när odlingarna blir allt större är hur vi skall ta tillvara det vi odlar. I år har jag varit lite mer på när det gäller att verkligen ta tillvara det som odlas. Jag har lärt mig att rädisor går alldeles utmärkt att tillaga vilket resulterade i att vi i år inte har några rädisor som står kvar i landet och till slut rensas bort. Har även lärt mig att ruccola är otroligt användbart och kan användas på samma sätt som spenat och mangold. Annars har det också varit en sådan sak som vi fått alldeles för mycket av. Igår testade jag att förvälla och frysa in ruccola samt att ha den i hemmagjort örtsalt vilket fungerade riktigt bra båda delarna.

Att söka nya användningsområden för det vi odlar har lett till att jag hittat många recept i helt andra riktningar. Tänk så mycket spännande mat som jag inte hade en aning om. Dagen igår blev lite av en prövningarnas dag eftersom varje måltid innehöll sådant som vi aldrig testat förut. Till frukost blev det chiapudding med frukt. Har läst om chiapudding länge men inte riktigt vågat pröva. Började dock bli lite trött på att alltid äta overnight oats till frukost och testade något nytt igår. Övriga familjen var inte imponerad men jag tycker att det var riktigt gott. En håller sig mätt länge också och det är riktigt bra. Till lunch hade vi sill och potatis med kokta gulbetsstänger som tillbehör. Jag har tidigare använt rödbets/gulbetsblast som är späd i sallader och i pesto. Läste i helgen att även när den dragit iväg och blivit stor kan själva stammarna användas. De kokas en stund i lätt saltat vatten eller buljong och smakar riktigt gott. Middagen blev med inspiration från min nya favoritblogg när det gäller mat, nämligen Våra oköttsliga lustar. De har otroligt många spännande recept. Vi valde att äta kyckling till en otroligt god potatissallad gjord på ungsrostade potatisklyftor. Till detta serverades hummus och nu äntligen har jag fått köpt tahini och konstaterar att den lyfte smaken på hummusen till nya höjder!