Mitt växthus

Det första jag gör varje dag efter frukosten är att gå ut i mitt växthus och se vad som händer. Egentligen kan det inte hunnit hända särskilt mycket eftersom jag sent varje kväll vattnar och tittar till växthuset och mina övriga odlingar. Kan sitta länge på trappen in i växthuset och bara titta och känna lukten av alla tomaterna. Det är något särskilt med just hur tomatplantor luktar tycker jag. Just nu är det särksilt spännande eftersom tomater, chilli, aubergine, paprika och gurka blommar. Både tomater och gurka har kommit ytterliggare en bit på väg och har redan frukter på gång. Det som inte blommar alls ännu är physalis och melon. Skall bli spännande att se om det blir något av dem eller om jag kanske var sent ute med att så dem.

Vårt växthus är inte särskilt märkvärdigt i sig men det känns riktigt märkvärdigt att veta att allt som växer där inne har jag drivit upp från frön. Det är verkligen fantastiskt att se sitt eget arbete växa och frodas.

När vi bytte bord i matrummet då fick vårt gamla bord flytta ut i växthuset istället. Eftersom en och en annan snigel letar sig in även i växthuset känns det bra att få upp plantorna lite från marken och på så vis minimera risken för angrepp. Sen är det en lite mer bekväm arbetshöjd vilket jag uppskattar. Jag har försökt att utnyttja ytan inne i växthuset på bästa sätt för att få plats med så mycket som möjligt.

Tidigare hade vi bara två hyllor utmed långsidorna i växthuset men nu har vi även en hylla längs ena kortsidan. Känns luftigt och bra att få upp även tomaterna på lite högre höjd. Nu väntar jag bara på att kunna skörda frukterna av mitt arbete och kunna njuta av hemodlade grönsaker ända in på hösten.

Raw cake med smak av jordnöt och choklad

Raw food är en på många sätt spännande mattrend, särskilt när det gäller efterrätter och fika. Praktiskt också om en vill bjuda på något som är både glutenfritt och laktosfritt. Jag gillar att testa nya saker och det här receptet kom till efter att jag helt enkelt inte hittade något recept jag var helt nöjd med. Resultatet är en otroligt god kaka som passar utmärkt till kaffet eller som efterrätt.

Raw cake

Raw cake med smak av jordnöt och choklad

Botten

100 g mandlar

1 msk kakao

10 dadlar

2 tsk kokosolja

Fyllning

4 bananer, skivade och frysta

0.5 dl jordnötssmör

2 tsk kokosolja

1 msk kakao

Kakaonibs

Gör så här:

Hacka dadlar och mandel i en matberedare. Smält kokosoljan och blanda i tillsammans med kakaon till en deg. Tryck ut degen i en springform och ställ in i frysen.

Låt den frysta bananen tina en stund och mixa den till en slät smet. Blanda sedan i jordnötssmör, kokosolja och kakao. Bred fyllningen över den frysta bottnen och dekorera med kakaonibs. Ställ kakan i frysen några timmar innan den serveras.

Piontid

Hela året väntar jag på att vår vackra pion skall blomma. Kan stå och titta hur länge som helst. Varje blomma är helt fantastiskt vacker. Trots att pionen var helt överväxt när vi köpte huset för tio år sedan och sedan dess har flyttats två gånger så växer den och blir större och större för varje år som går. Nu har vi planterat ännu en pion som jag hoppas skall bli lika vacker på sikt.

Ett problem med pionen har varit att den inte riktigt klarar tyngden av sina egna blommor. Kommer det ett häftigt regn då klarar den inte av att resa sig igen vilket är riktigt tråkigt. Då får vi ju inte möjligheten att njuta av de vackra blommorna under den korta tid pionen blommar. För att råda bot på detta har vi i år byggt ett stöd åt pionen och nu nästan hoppas jag på regn för att se om detta kommer att fungera.

Livet på landet

Ibland känns barndomen väldigt långt borta och ibland alldeles nära och ibland känns den faktiskt som ett helt annat liv. Märkligt är dock hur vissa saker är konstanta. När jag var tolv köpte mina föräldrar ett hus på landet alldeles nära havet. Till en början älskade jag det men i den sena tonåren kom jag att hata det och svor på att aldrig på landet igen. Så snart jag kunde skulle jag flytta in till centrala Göteborg och aldrig någonsin bo landet igen. Intressant då att jag sedan sju år tillbaka bor på landet och då betydligt mer ocentralt än hur jag bodde som barn. Även om jag som tonåring tyckte att vi bodde vid världens ände så tog det ändå bara en halvtimme från vår dörr in till centrala Göteborg. Idag har jag betydligt längre resväg. Märkligt det där hur jag som barn tyckte att mina föräldrar hade gjort helt fel val som flyttade ut på landet. Jag såg mig själv som en stadstjej och kunde inte föreställa mig att jag någonsin skulle flytta ut på landet igen.

Sverker och Rufsan på trappen till mitt barndomshem

Även om mitt liv som vuxen på många sätt skiljer sig mot livet som barn så är det också mycket som är lika. Jag bor på landet i ett hus med stor trädgård vilket jag även gjorde som barn. Då delade vi vårt liv med två katter och en hund. Som jag hade längtat efter de där djuren. Det krävdes tio års övertalning innan jag äntligen fick en hund och när vi flyttade ut på landet fick vi även två katter. Ibland tänker jag att det är barndomens längtan efter djur som gör att vi idag delar vårt liv med hundar, katter, kaniner och marsvin.

En tur till Alaska

Den här dagen inleddes med strålande sol från från klarblå himmel vilket passade utmärkt för en utflykt. Planen för dagen var en utflykt till Alaska tillsammans med Regina och Sophie. Beroende på vilket Alaska en väljer att besöka blir resan olika lång. Eftersom vi skulle göra en dagsutflykt valde vi det Alaska som ligger utanför Strömstad. En otroligt vacker och inspirerande plats att besöka. Själva Alaska är en trädgård i sten belägen på ön Nord-Långö. Det finns otroligt vackra promenadstråk och dessutom härliga sandstränder och bohuslänska klippor. Så härligt med en dag utan några andra måsten än att njuta av omgivningarna, umgås med trevliga människor och äta god mat. Det är i min mening en perfekt sommardag.

På fest i tjusig klänning

I slutet av maj åkte jag på kongress i Västerås. Sedan dess har jag varit rejält sjuk och börjar först nu att hämta mig igen. Har aldrig varit med om en så enveten hosta förut. Kongressen var riktigt rolig och spännande och jag träffade många intressanta människor. Själva kongressens höjdpunkt är kongressfesten. Har en möjlighet att på på tjusig fest då måste en givetvis se till att vara extra tjusig.

Jag har övat, övat övat... och nu klarar jag av att få till de rätta snurrarna på pincurlsen och den andra locken. Alla små lockar har ett eget namn även om jag inte har lärt mig alla. Uppsättningen bak som dessvärre inte finns med på bild kallas för neck roll.

Min goda vän Pernilla såg till att ta ett kort på mig i min tjusiga kreation innan jag for iväg på festen. Tur att hon gjorde det så jag har tjusigheten förevigad. Har nog faktiskt aldrig känt mig så tjusig någon gång tidigare. Klänningen är nytillverkad och köptes bara några dagar innan festen. Den gula jackan och skärpet hör till en femtiotalsklänning i samma stil som denna klänningen. Den är dock sydd för någon med mycket märkliga kroppsproportioner vilket gör att den hänger oanvänd i garderoben. Skärpet hade fått en riktigt ful bläckfläck mitt fram. Tack vare en kombination av husmorstips lyckades jag få den att försvinna nästan helt. Handväskan är ett av mina bästa loppisfynd någonsin. jag vågar gissa på att den kommer från femtiotalet eftersom det låg en liten almanacka från 1953 i den när jag köpte den. Halsbandet är från samma tidsperiod och är en julklapp från min syster. Skorna är nytillverkade men med rätt stil och dessutom fantastiskt bekväma. De är ett par skor en faktiskt kan gå i en hel dag trots att det är ganska bra höjd på klacken.

En bild i svartvitt känns nästan alltid som ett måste när en har en tjusig vintageoutfit. Märkligt hur ett svartvitt foto får tiden att suddas ut. Är det ett kort från nu eller kanske ett kort från då? Nu hänger min tjusiga klänning i klädkammaren och väntar på att åter få användas. Får se till att komma på många bra anledningar för tjusiga kläder eftersom en sådan klänning förtjänar att användas ofta!

Det är inte alltid så roligt

Att odla och att ha en trädgård är inte alltid så roligt. Jag tycker verkligen att det är riktigt intressant och utvecklande att odla mina egna grönsaker men det är ibland också riktigt ledsamt. Som igår när jag fick kassera all ruccola eftersom den var så svårt angripen av småsniglar att den inte kunde räddas. Eller som när jag planterade ut våra vaxbönor och de först strök med på grund av kylan (i slutet av maj!) och sedan åts upp av samma småsniglar som gillar min ruccola. De lite större sniglarna är faktiskt att föredra har jag kommit fram till. De äter förvisso allt men är så pass stora att de är enkla att ta hand om. I Hult har vi klarat oss från angrepp av rådjur vilket jag är tacksam över när jag hör en del vänner berätta om vilken skada de kan göra. Vi har en varg som håller till runt Hult och kanske är det så. Jag tror dock mer på att det är vår katt Cleo som jagar bort dem. Hon hatar verkligen rådjur och håller noga koll på om någon skulle våga sig in i vår trädgård.

Sommaren för tio år sedan var vår första sommar i huset i Hult. Trots att trädgården till största delen var igenväxt gjorde jag ett försök att odla lite. Det gick så där trots att vi inte hade sniglar i Hult då. Erfarenheten avskräckte mig för många år framåt när det gällde odling. När jag väl började intressera mig igen konstaterade jag ganska snabbt att bristande kunskap var en av de främsta orsakerna till att jag gav upp. Idag har jag betydligt mer kunskap och har även investerat betydligt mer tid och pengar i mina odlingar. Trots det kände jag mig redo att ge upp efter angreppet av småsniglar och efter att jag hittat ett tiotal mördarsniglar inne i växthuset som mumsade på mina paprikor. Sen konstaterade jag att jag inte är någon som ger upp och definitivt inte mot sniglar.

Jordgubbstoken växer och frodas och hör inte till sniglarnas favoriter