Gardenparty

Jag älskar hattar men har som svårt att känna mig bekväm med att använda dem. Tycker att det är så himla tjusigt och elegant med hatt och skulle gärna ha hatt lite oftare. Ett gardenparty är ett perfekt tillfälle för hatt, men hur ofta blir en egentligen inbjuden på ett gardenparty? Oftare än vad en skulle kunna tro även om kalaset kanske inte har just den etiketten. På lördag har vi kalas här i Hult då vi har en elvaåring att fira. Gästerna är inte inbjudna till ett gardenparty men det kommer att vara ett party i vår garden och således ett utmärkt tillfälle att ha hatt!

Min tjusiga vita sommarhatt köptes när jag var i Edinburgh i maj. Den är tålig och var så pass billig att jag inte behöver vara nervös när den skall användas. Egentligen kan ju en hatt vara en investering eftersom en hatt egentligen är ett riktigt konstverk. Till vår bröllopsfest i höst letar jag efter den perfekta hatten att matcha min vintageklänning med. Jag har en vision om hur den skall se ut och hoppas på att hitta en som är äkta gammal annars blir det till att testa lyckan som hattmakare.

Så kom sommaren

Till slut kom så värmen åter vilket genast märks i trädgården. Plötsligt tar allt ordentlig fart och växer igen. På bara några timmar slog flera blommor ut och i odlingslådorna växer det så det knakar.

I en av de första planteringarna vi gjorde i ordning växer nu praktlysing och blåklint tillsammans. Praktlysingen är verkligen otroligt vacker och blommar dessutom riktigt länge vilket gör den till en tacksam växt i planteringen. Framför dessa blommor växer två rabattrosor av sorten Ingrid Bergman. Vi hade rosor redan innan rosenträdgården men de har inte mått så bra eftersom jag inte tagit ordentligt hand om dem. I och med rosenträdgården väcktes dock mitt intresse för rosor och hur de skall skötas och nu blommar Ingrid Bergman åter vackert.

Här syns både rosenträdgård och uterummet nere från våra odlingar. Taket är på plats men nu skall arbetet pausas medan växthuset byggs klart. Den vita blomman heter förresten Astillbe och är en av få växter som fanns i trädgården när vi köpte huset. De fanns i en plantering som vi tagit bort men innan flyttades alla plantor noga och planterades i en ny plantering. Den blå blomman heter Kantnepeta och planterades först förra året och har tagit sig ordentligt i år. Har hört att den allas för nordens lavendel och onekligen är den lik lavendeln men trivs betydligt bättre i min trädgård.

Sen blommar det för fullt i min rosenträdgård. Bara två sorter som ännu inte blommar nu. Det är lite lustigt med rosor har jag märkt att det är inte alltid en får vad en har tänkt sig. Den gula blomman heter Flaming cover och är en krypros och skulle vara knallorange. Den förstår dock inte detta och är redan större än några av rabattrosorna. Längst ner till höger är dock en blomma som förstår att den är en krypros. Den heter Tommelise och fungerar nu som en fin marktäckare. I mitten är vackra New Dawn som är en alldeles perfekt ros. Ljust rosa med stora fylliga blommor. Efter morgonens planerade storstädning har jag tänkt plocka ett gäng av denna ros och sätta in i vardagsrummet. Känner mig rik som kan plocka rosor i min egen trädgård och sätta in i huset. Den sista rosen är en Linneaus och är en stamros. Än så länge står den i en kruka i rosenträdgården och vi har ännu inte bestämt om den skall vara i kruka eller planteras någonstans i trädgården. Nu är vi då äntligen lediga vilket innebär att idag väntar storstädning och trädgårdsarbete, en riktig hemester således!

Marknad, boxning och solsken

Det har varit en hektisk helg men nu väntar äntligen lite riktig ledighet. Fast jag skall verkligen inte klaga på helgens aktiviteter eftersom det har varit mycket roligt som har hänt även om också sådant som är roligt tar på krafterna. Lördagen inleddes med valarbete på Saltkällans marknad.

 Vår Ida var givetvis med hela dagen men hennes nye kompis Nicke orkade inte riktigt med utan somnade gott.

Det bästa med marknaden är marknadsgodis.

Dagens höjdpunkt var dock inte marknaden utan Ultras föreningsdag då Valhall boxningsklubb visade upp sin verksamhet. Yngsta barnet har varit med i klubben i drygt ett år och igår var det dags för första uppvisningen. Nervositeten var stor innan och stoltheten efteråt än större. Jag känner mig fortfarande ambivalent till boxningen eftersom det faktiskt handlar om att slåss. Samtidigt är föreningen och träningen helt fantastisk och jag tycker verkligen att den är otroligt bra.

 När nervositeten väl var borta drabbade barnen samman ordentligt och konstaterade att det kan inte vara enkelt att vara sumobrottare! Känns onekligen fantastiskt att helgen avslutades med värme och solsken. Nu skall vi vara lediga och verkligen njuta av sommaren och då passade det bra att den äntligen kom hit.

Bloggvänner

I augusti är det fyra år sedan jag började blogga på VisaLiza och det har onekligen varit spännande och utvecklande år. Det som jag inte förutsåg när jag började blogga är den gemenskap jag har hittat i bloggvärlden. Hur jag upptäckte att det fanns människor som i likhet med mig renoverade fallfärdiga hus på landet och har en förkärlek för vintage och höga klackar. Många av de bloggar jag läser har jag läst i flera år även om jag till en början inte riktigt förstod vikten av att kommentera. Genom att kommentera en blogg blir det ju till en dialog och jag talar om att jag läser det du skriver och har tankar om det. Idag är antalet bloggar jag läser betydligt större än vad det till en början var och nu får jag ofta prioritera att läsa istället för att kommentera, men det känns ändå viktigt att tala om att jag finns kvar. Jag tycker om det där samtalet det blir då. Tycker också om variationen i bloggarna och de många olika ämnena. Jag följer bloggvänner som skaffar höns och odlar ekologiskt, som har flyttat till främmande land eller kanske flyttat tillbaka hem igen. Som försöker få livspusslet att fungera och samtidigt ordnar spännande DIYprojekt. Sen är det även det där svåra och tunga som många väljer att dela med sig av. Som skilsmässor och dödsfall och sådant som i grunden förändrar en människas liv. Det är både glädje och sorg och alla dessa bloggar är en spännande och levande del av min vardag idag. Mina bloggvänner ni engagerar och inspirerar och lär mig så mycket varje dag. För detta är jag innerligt tacksam!

Utan bloggen hade jag nog aldrig upptäckt att jag älskar att fotografera! Idag är det omöjligt att tänka livet
utan min kamera som är med och dokumenterar allt som intresserar mig

Potatis & tomat

I år har vi utökat våra odlingar med ytterligare två odlingslådor och snart kommer även vårt växthus att vara på plats. Jag gillar verkligen vårt växthusprojekt eftersom det är ett riktigt återbruksprojekt. Själva stommen till växthuset har vi fått från en granne. För några år sedan när det stormade gick alla rutor i växthuset sönder utom två. Riktigt god ventilation således i det växthuset. Glaset skall dock ersättas av plast uppspänd på träramar så den blir som rutor som bara är att skjuta på plats. Plasten är sådant som blivit över vid tillverkning och annars skulle slängas. Växthuset kommer också att ställas på en grund av lecablock. Dessa block blev över vid ett bygge och blir perfekta till detta projekt. Det kommer dessutom att bli riktigt bra för tomater, squash, aubergine, paprika och pumpor att få komma in i växthuset. Tomater har jag odlat tidigare men övriga grönsaker är det första gången jag odlar.

I odlingslådorna finns det det också lite som är nytt för i år. Popcornmajs är första gången vi odlar och även persiljerot. Dill har vi i överflöd det här året och bara det jag har gallrat bort var mer än vi fick i skörd på hela förra säsongen. Märkligt hur det kan skilja sig åt mellan åren. Förra året hade vi persilja i överflöd men i år nästan inte någon persilja alls.

I odlingslådorna har vi använt jord från vår kompost vilket ger spännande resultat. Dels har vi två stora potatisplantor som breder ut sig. Dessutom har jag idag grävt upp två rejäla tomatplantor ur en av de andra odlingslådorna. Skall bli spännande att se vilken typ av tomater vi får skörda från de plantorna.

Grundlurad!

Det börjar bli lite av en tradition att lura maken på hans födelsedag. För två år sedan drog vi iväg med honom på semester i Värmland vilket han var helt ovetande om. Förra året blev det en pickickfrukost som blev födelsedagens överraskning och båda gångerna var Raimo lika förvånad. I år hade ett möte inplanerat i Göteborg som inte gick att ändra på vilket innebar att det blev svårare att hitta på en bra överraskning. Svårare men givetvis inte omöjligt.

Hela familjen åkte med ner till Göteborg och jag föreslog att efter mötet var slut skulle vi gå på Bohus fästning i Kungälv. Det maken inte visste om var att jag konspirerat med kamrater och de familjemedlemmar som inte var med i bilen och planerat ett kalas. Bohus fästning var en bra plats eftersom det där finns möjlighet att vara under tak. Detta var allt nödvändigt en dag som denna då regnet tidvis vräkte ner.

Jag föreslog att vi skulle börja vår tur på fästningen med att gå in i tornet Fars hatt. Där inne väntade uppdukad mat och gäster samt presenter. En helt fantastisk miljö för ett spontant kalas i trevligt sällskap.

Födelsedagsbarnet hade önskat sig en cajuntrumma vilket han också fick. Fars hatt visade sig ha en fantastisk akustik vilken Raimo och Åke testade med en spontan konsert. Även barnbarnet Manda testade den nya trumman med stor förtjusning. Efter mat och konsert serverades kaffe och tårta. Här duger givetvis inte några plastmuggar utan det dukades givetvis med riktigt porslin. Allt smakar ju så mycket bättre då.

Ett kalas är ju inte komplett utan vår älskade hund Ida. Dessutom är det även hennes födelsedag idag. Fyra år har vovven hunnit bli och varje dag känner jag tacksamhet över att hon delar vårt liv. Hon har ett fantastiskt humör, är alltid glad och älskar att vara med överallt. Manda och Ida har varit bästa vänner från starten. Nu är Manda äntligen stor nog att kunna hålla Idas koppel vilket gjorde henne mycket glad och stolt. Efter några timmar var båda födelsedagsbarnen ordentligt firade och kalaset packades ihop för hemgång. Raimo konstaterade att han återigen var grundlurad men var mycket nöjd med detta.

Sommarsemla

Något som smakar ljuvligt gott och passar utmärkt att äta just nu är sommarsemlor. Själva semlan som koncept är ju egentligen väldigt smart så varför inte utnyttja den lite oftare? Bulle, fyllning och grädde kan som inte bli fel. När jag bakar semlebullar har jag mycket kardemumma i eftersom det passar så bra med mandelmassan. Till sommarsemlan ersätter jag dock kardemumman med vanilj istället.

Den här sommarsemlan fylldes med hemmagjord lemoncurd, jordgubbar och grädde. Just kombinationen av lemoncurd och jordgubbar är fantastiskt fin. Båda är lite syrliga men balanserar varandra fint ändå. Jag tycker att när det är grädde med i ett bakverk så krävs det något som bryter av lite och det gör både lemoncurd och jordgubbar.

Semlorna serverades med en lite extra jordgubbar och den fina rosen Katharina Zeimet som just nu blommar så fint i rosenträdgården. Bilden ovan är tagen på ena trappsteget från rosenträdgården. Fint med fat och semla mot det hårda betongsteget tänkte jag mig. Vad jag inte förutsåg men borde ha kunnat tänka på var det som hände sekunden efter att bilden togs. Först kom katten Elvis farande och hoppade över både semlan och mig. Efter Elvis kom hunden Ida i full fart vilket resulterade i att fatet for åt ett håll, semlan åt ett annat och hunden täcktes av jordgubbar och grädde! Det går vilt till här i Hult!