November till ända

Då var det novembers sista dag och hösten visar sina muskler genom rejält höstrusk. Jag är själv inte särskilt förtjust i snö, men snö är onekligen att föredra framför storm och regn. Nu vill jag bara ha vackert vinterväder och tid för julpyssel och mys. Inser med en titt i min kalender att detta är ett önsketänkande, alltså får vi schemalägga mys och pyssel så det säkert hinns med. Idag ska vi fortsätta renovera vardagsrummet, dock med lite lägre hastighet eftersom både Raimo och jag är sjuka. Fast man kan ju inte låta bli att bara måla lite. Golvet är färdigt och inspirationsbild utlovas till kvällen.

Även Ida blir passande klädd när julen närmar sig!

Breakfast at Tiffanys...

Eller kanske en middag hos Magda. Temat för kvällen var film och det var onekligen intressant hur olika detta tema kunde tolkas. Själv missar jag inte en möjlighet till lite glamour medan Sophie passade på att ta ut svängarna ordentligt. Hon hämtad sin inspiration från filmen Frankensteins brud från 1932. Jag är verkligen glad över möjligheten till att få vara både kreativ och barnslig och ha roligt tillsammans. Skulle tro att anledningen till att vi trivs så bra tillsammans är att alla vågar bjuda på sig själva.

Känner mig lika tjusig som Audrey Hepburn

Frankensteins brud

Alla damerna Sophie, Inga, Regina, Liza och kvällens värdinna Magdalena

Dammiddag

Sedan ett år tillbaka är vi fem väninnor i blandad ålder som träffas och har dammiddag. Det finns några givna förutsättningar inför varje middag, det ska givetvis bjudas på mat och kvällen skall ha ett tema. Igår var det dags för middag hos min väninna Magdalena och temat för kvällen var film. Magdalena själv hämtade sin inspiration från Harry Potter. Dock inte till maten skall tilläggas vilket jag tror att vi som gäster var tacksamma över. Själv hämtade jag min inspiration från Breakfast at Tiffanys och kände mig extremt glamorös när jag lämnade Hult igår. Idag råder det dock total kontrast mot kvällens tjusiga outfit, istället är det myskläder och ännu en extrem förkylning. Bilder på hur alla damerna tolkade filmtemat kommer inom kort

Bild från www.imbd.com

Ruskväder

Det både blåser och regnar idag så Ida och jag vi tog bara en kort promenad på morgonen när barnen åkt till skolan. Istället för att vara ute i rusket bestämde vi oss för att bädda ner oss i sängen och läsa lite kurslitteratur. Det måste ju göras och då kan det lika gärna göras lite mysigt också. Mysfaktorn blir onekligen hög med varma täcken, en kopp te, en kurrande katt och en Ida som snarkar.

Det är lätt att hitta vilse i universitetsbiblioteket. Mer inspirerande att läsa hemma

Ida börjar bli en bildad vovve!

Pepparkaksbak i Hult

Idag bakas det pepparkakor här i Hult. Jag verkligen älskar att baka pepparkakor, eller rättare sagt jag älskar att baka pepparkakor i ungefär fem minuter sedan har jag tröttnat. Märkligt nog glömmer jag detta från år till år och slås av insikten fem minuter in i bakningen. Som tur är har jag två små tjejer som verkligen inte tröttnar på att baka. Alltså kan jag övervaka arbetet, hjälpa till lite när det behövs och passa på att baka lite vörtbröd under tiden. De senaste åren har vi inte riktigt hunnit med det där med pepparkakshus så det känns som om det är ett måste att hinna med i år. Det är ju så mysigt och juligt med just pepparkakshus.

Hittade detta söta lilla hus på www.arla.se där det dessutom finns en tydlig beskrivning på hur man gör

Men hur ska det här gå?

Biblioteket är fyllt med alla vardagsrummets saker, en extra bokhylla står i köket och alla andra saker som var i vardagsrummet och hallen är spridda över huset. Igår när vi började tömma vardagsrum och hall, alltså halva undervåningen, då kändes det som en bra idé. Idag när jag inser att vi ska ha huset fullt av gäster om bara två veckor så undrar jag hur vi ska hinna bli klara med rummet tills dess. Lika bra att ställa tillbaka möblerna? Eller så var det kanske precis den tidspressen vi behöver för att bli klara någon gång. det här med vardagsrummet har blivit en never ending story. Det har flyttats möbler fram och tillbaka och nu får det vara nog! Alltså vet vi vad vi gör om kvällarna de kommande veckorna. Spacklar, målar, tapetserar och sätter nya lister. Känner att det är svårt att inte vilja åka och köpa nya möbler när det till sist är klart!

Dagens Boktips

Just nu slukar jag böcker av Sara Kadefors och kan inte annat säga än att jag är helt såld. Förstår inte hur det kan ha dröjt så innan jag upptäckt henne. Nåväl det betyder ju att jag får all rolig läsning nu. Fågelbovägen 32 var den första boken jag läste och har du bara tid att läsa en bok i år, läs den! Bokens huvudperson är en god och engagerad kvinna. Hon är gynekolog och jobbar dessutom på en mottagning för papperslösa flyktingar. Hon bor i en villaförort men känner att hon inte är som de andra i villorna. Inte alls så inskränkt som de andra i villaförorten där Karin och hennes familj hamnat som av en slump – ja, kanske rentav av misstag.

På mottagningen träffar hon Katerina från Moldavien som har lunginflamation och som arbetar hårt hos en överklassfamilj. Karin bestämmer sig genast: Katerina får följa med hem till henne och hennes familj. Där kommer hon i lugn och ro få hämta sig för att kunna ta itu med sitt liv.  Men inget blir som Karin tänkt sig. Katerina är inget offer som tacksamt tar emot - och själv är hon inte den goda människa hon trott sig vara.

Sakta börjar Karins liv falla sönder...

Avsked

Senare idag ska jag på begravning, vilket av förklarliga skäl inte är något jag ser fram emot. Den här gången är det inte egentligen jag som ska på begravning utan jag följer med min mamma som sällskap i en svår stund. Oavsett vems begravning det är drabbas jag alltid av stundens allvar och av vemod. Varje begravning väcker tankar på de begravningar man tidigare varit på, tankar om de nära och gärna som man under livet har förlorat. Det som förenar oss människor är de förluster vi bär med oss.

Somliga förluster kan vara sorgliga men ändå enklare att bära än andra. Att förlora den äldre generationen i mitt fall farmor och mormor, när farfar gick bort var jag för liten att riktigt förstå var svårt men ändå möjligt att acceptera. Farmor var en stor del av mitt liv och jag har saknat henne i nio år nu och önskar att hon fått träffa min man och mina barn. När en av mina jämnåriga väninnor dog för några år sedan var detta helt omöjligt att acceptera, jag har fortfarande inte vant mig vid tanken. Begravningar påminner om livets ändlighet och det sköra i tillvaron. Hur väl vi än planerar kan vi varken förbereda oss på hur det kommer att kännas eller när det kommer att ske.

Bemärkelsedagar, ett tillfälle att hylla och gratulera!

Tänker ibland att vi ägnar allt för lite tid till att hylla de människor som finns runtomkring oss. Ofta blir det bara födelsedagen som blir var och ens speciella dag. Egentligen borde vi gratulera varandra betydligt oftare. Ställa till med kalas, ge bort presenter och visa vår uppskattning. Så blir det oftast inte. Dessutom tror jag att man många gånger känner att det kan bli lite fånigt, tänk om hon/han tycker att jag är fånig när jag gör så här! Då är det trots allt tur att födelsedagen finns, en dag då vi inte riskerar att känna oss fåniga för att visa uppskattning eller för att komma med presenter. Eftersom idag är en sådan dag, en födelsedag tänkte jag passa på att komma med uppskattning till en klok kvinna som jag har äran att arbeta tillsammans med. Visserligen är alla dagar födelsedagar, det är ju alltid någons födelsedag!

Nåväl idag gratulerar jag Regina som fyller år. Tänker dock inte skriva hur mycket hon fyller, inte av hänsyn till hennes ålder utan snarare för att det får mig att känna mig oändligt gammal. Sedan drygt ett år tillbaka driver vi MakeMyDay Event tillsammans. Det har varit ett oerhört spännande år med både motgångar och medvind. Det har satt vår vänskap på prov. Att driva ett företag tillsammans är något annat än att bara vara vänner, det blir ett partnerskap där både vänskap och ekonomi sätts på spel. Jag känner mig tacksam över att ha möjligheten att arbeta tillsammans med någon så kreativ, klok och smått galen som Regina. Stort grattis på födelsedagen!

Regina i loppisfyndad kappa.

Fotografen alltså jag övervakar arbetet noga

Hosta och tenta

Förra veckan inleddes med att jag hade tre sjuka barn här hemma. I mitten av veckan var barnen bättre men då var det istället min tur. Har varit sjuk i nästan en vecka och fortfarande inte någon bättring. Hostar om nätterna, sover dåligt på grund av detta och sedan är jag trött hela dagen. Trots detta skall tentan skrivas och mer än en gång de senaste dagarna har jag tänkt att nu struntar jag i allt, bäddar ner mig och tittar fram igen någon gång i vår! Jag har så mycket annat jag vill göra just nu än att hosta och snora. Tentan är egentligen jättespännande, litteraturen mycket intressant och föreläsningarna har varit mycket bra. Jag skulle gärna dyka ner ordentligt och verkligen inte tänka på något annat förrän tentan är klar. Istället blir det små ytliga plask mellan sovstunder och hostningar. Jag känner mig så eländig att jag till och med har uppdaterat på Facebook att det är väldigt synd om mig idag! Nåväl än är det flera timmar kvar att skriva eller sova på innan jag måste vara färdig. Hemmet och barnen lämnas med varm hand över till min make som när han kommer hem ska få förse mig med rykande varmt te resten av kvällen!

Ogräs och skridskor

Att barn växer som ogräs är knappast någon nyhet för den som är förälder. Själv har jag blivit ordentligt påmind om detta den senaste veckan då min stora tös fyllt 20 år. Småtjejerna är dock än så länge just små, men frågan är hur länge. De växer verkligen som ogräs och jag funderar på att det kanske är klokt att ge dem "sluta-väx" eller något liknande. Det känns som om vi konstant rensar i garderober och lådor eftersom det som ligger där blivit för litet. Så även barnens skridskor. Skridskor är något som måste finnas hemma, är fantastiskt trevligt att använda men görs alldeles för sällan. Att köpa nya känns uteslutet sett till hur många gånger de används per år. När de stora tjejerna var små hade jag skridskor i säkert sex eller sju olika storlekar hemma. Några var mina gamla och några var loppisfynd. Dessvärre har dessa rensats ut eller förkommit under åren. I helgen passade vi därför på att åka till pingstkyrkans second hand för att se om de hade några skridskor. Givetvis fanns det skridskor, dessutom så pass många att vi hittade rätt storlek och kunde välja mellan olika modeller. Priset var bra och att det dessutom hjälper människor i behov av hjälp känns riktigt bra!

"Nya" skridskor till småtrollen för 40 kr paret

Födelsedagsfirande!

Idag fyller min stora tös 20 år! Alldeles nyss var hon liten och nu är hon redan både sambo och mamma. Åren går fortare än vad man ibland skulle önska. Samtidigt skulle jag inte vilja ha det på något annat sätt. Var tid i livet har sin tjusning och att ha stora barn är en fas som jag gillar. Stort grattis till Sofia idag på hennes 20 års dag. Tänk nu är hon vuxen på riktigt och inte någon tonåring längre!

Min vackra äldsta dotter

Enklare tillvaro önskas

Att sköta ett hem är inte så enkelt som man skulle kunna tro. För vår del försvåras det dessutom av ständiga renoveringsprojekt som gör att vi inte har några bestående lösningar här hemma. Minns att jag tyckte det var svårt att hinna med allt när jag bodde själv i min lilla etta med katten Selmer. Sedan dess har familjen fyllts på med barn och djur och hemmets yta är betydligt större än då. Tänker ibland att familjelivet kanske kräver att en person är hemma på heltid för att sköta all markservice. Att vara hemmafru är dock inte särskilt realistiskt eller för den delen önskvärt. Istället får man förlita sig till tekniken för en enklare tillvaro. Vi har under två månader varit utan diskmaskin och jag kan inte nog beskriva hur skönt det är att åter ha en här hemma. Är så innerligt trött på att diska! Disken efter en familj på fem blir ju dessutom ganska omfattande. Att plocka ur diskmaskinen förut gav nästan en frihetskänsla! Nu har jag äntligen fått tillbaka tid, tid som jag slipper lägga på det tråkigaste jag vet. Tidigare under hösten skaffade vi en annan tidssparare, nämligen en torktumlare. För min del har inte detta varit något prioriterat, man kan ju trots allt inte torktumla allt ändå. Nu förstår jag inte hur vi har kunnat vara utan den! Tänk att slippa hänga alla strumpor det är onekligen en tidsvinst.

Just nu pågår ett projekt här hemma som skulle kunna kallas förenklingsprojektet. Jag försöker förenkla vardagen, hitta tidsvinster (torktumlare och diskmaskin bra exempel på detta) och förändra vår förvaring. När vardagsrummet är klart går vi från tillfälliga lösningar till något permanent över tid och då behöver vi ha tänkt igenom det ordentligt.

Inspiration från oväntat håll

Inspiration kan komma vid olika tidpunkter i livet. Att ge sig ut och resa kan vara ett bra sätt att fylla på med intryck och inspiration. När vi var i Edinburgh i slutet av oktober besökte vi ett författarmuseum som var riktigt mysigt och just inspirerande. När vi gick därifrån visste jag precis hur jag vill göra i vårt bibliotek för att sudda ut gränsen mellan böckerna och rummet. Vart på museet hittade jag denna inspiration? På toaletten så klart!

Inspirerande toaletter

På väg till författarmuseumet fanns citat från kända skottska författare

Förstår inte ett ord men det låter onekligen roligt när man försöker att läsa texten högt!

Kvinnoideal

Sista tiden har jag funderat mycket över det här med kvinnoideal. Ämnet känns viktigt med tanke på att jag har fyra döttrar och jag vill skicka med dem kraft och styrka inför deras liv som vuxna. Känns som om det är tufft att vara ung tjej idag, tuffare än vad det var på min tid. Det är mycket fokus på hur kvinnor ska se ut. Vad som är rätt och vad som är fel. Tjejerna själva har extremt bra koll på vad som är rätt och inte. Till och med min åttaåriga tjej vet vad som är rätt och hur man som tjej "ska" se ut. Är man uppväxt med Top model är det klart att mycket fokus riskerar att handla om tjejers utsida snarare än insida. När jag själv växte upp var pressen inte lika stor, vi hade inte heller det enorma mediaflödet. Idag kan jag ta flera hundra bilder med min kamera på en enda dag medan jag då fick välja om det skulle vara en rulle med 24 eller 32 bilder. I bästa fall tog det några dagar innan bilderna framkallades, men det kunde lika gärna ta flera månader. Idag är man ständigt medveten om hur man ser ut, det är ju bara att ta en bild sen har man beviset framför sig.

Som tonåring kände jag stark press på mig att inte vara tjock, det värsta som kunde hända var nog att vara tjock. Som tonåring var jag inte tjock utan såg ut som de flesta andra, men rädslan över att kunna bli tjock styrde många av mina val. Jag tränade och åt rätt men inte i första hand med målet att jag skulle må gott och ha ett sunt liv utan istället för att jag inte skulle gå upp i vikt. Testade alla möjliga bantingskurer eftersom det trots allt var möjligt att vara smalare än vad jag var. Glömde ofta bort att äta eftersom jag alltid hade fullt upp, tänkte att det kanske bara var bra eftersom då höll jag mig ju smal. Nu långt senare har jag svårt att förstå de tankar jag hade då och hur jag gjorde mina val. Det värsta i livet är inte övervikt! Det finns oändligt många saker som är värre. När jag var runt 20 år började jag gå upp kraftigt i vikt. På några få år gick jag från att vara en normalviktig tjej till att vara någon med kraftig övervikt. Förändringen var inte enkel att hantera, inte på något sätt. Jag följdes ständigt över skuldkänslor och känslan över att inte ha kontroll. Hur kunde man låta sig själv förfalla så? Önskar att jag vetat då vad jag vet idag, att det inte handlade om dålig kontroll eller om förfall. Det handlade istället om en hormonrubbning, en sjukdom som heter PCOS som jag fick veta att jag hade när vi gjorde vår första fertilitetsutredning. PCOS påverkar inte bara möjligheten att bli med barn utan också vikten och mycket annat. För min del innebar det att jag äntligen kunde släppa alla känslor av skuld inför min egen vikt. Jag är jag och stolt över den jag är!

Det här är jag och det är helt ok att se ut som jag gör!

Kattresan

Även katterna här i Hult har förstått det här med att resa stilfullt. Elvis har väskan packad och väntar på att bege sig ut på äventyr!

Dagens bloggtips

Har hittat en blogg som skrivs av en inspirerande kvinna. Joanna bestämde sig för att förändra sitt liv och sin livsstil och lyckades genom det gå ner 80 kilo i vikt på egen hand. Hon driver bloggen och företaget Livsvinst där man kan följa med i hennes vardag. Livsvinst har utsetts av Aftonbladet till Sveriges mest lästa viktminskarblogg 2008 och årets bästa hälsoblogg 2009! Joanna är även utsedd till årets Kvinna av tidningen Hennes och Miss Gay Sweden Folkets röst 2009. Cool tjej som inspirerar helt enkelt! Länk till bloggen Livsvinst hittar du HÄR!

Johanna en cool och inspirerande tjej med grymt snygga kläder!

Fotograf till samtliga tre bilder är Gisela Gatenheim

Planeringsarbete

Sitter och planerar hur vi ska göra klart vardagsrummet. Av olika anledningar har det här med vardagsrummet dragit ut på tiden. Vi började redan förra året med att göra i ordning den delen av vardagsrummet som varit hall tidigare. Sedan fortsatte vi i våras med att sätta upp en ny vägg mellan vardagsrummet och köket och med att måla tak och golv. Sedan tog det stopp eftersom vi behövde besök av en rörmokare som kunde sätta in ett nytt element. Golvet ska målas en andra gång och det kunde vi inte göra förrän rörmokaren varit här eftersom golvet behövde brytas upp på ett ställe för att plugga det gamla elementet och för att sätta det nya på plats. Under sommaren hade vi fullt upp med annat och jagade inte riktigt den som skulle komma hit. När hösten kom insåg vi att det var nog dags att börja se sig om efter någon ny, någon som faktiskt tog sig tiden att komma hit. Sagt och gjort, en ny firma kontaktades och några veckor sedan satt ett nytt element på plats. Då var det bara att sätta igång nu då!? Med tanke på att det snart är jul känner jag starkt att jag vägrar ha ett renoveringskaos i huset samtidigt som vi skall fira jul. Vi har gjort det förut och det är inte någon höjdare. Alltså görs en tidsplanering över vad och när som skall göras. Till lucia skall det vara i stort sett klart så vi kan möblera och julpynta utan att känna någon stress.

Höstutflykt

Det mesta av höstens färger har försvunnit när november månad tagit sin början. Tänker att jag skall dela med mig av några härliga bilder från lite tidigare i höstas när min klass besökte Äskhults by. Känns lite rart att vara över trettio och åka på skolresa med klassen. I höstas började jag läsa ett masterprogram i Kulturarv och modernitet som är tvärvetenskapligt för arkeologi, etnologi och historia. Var lite fundersam först, var detta verkligen något för mig? Nu har jag inte längre några tvivel, det här är verkligen riktigt roligt.

Besöket i Äskhults by var onekligen både spännande och intressant. Bra att kunna vandra runt i ett landskap som vi annars bara läser om. Byn har behållit sin karaktär av tät gårdsbebyggelse samlad kring ett gemensamt bytorg från 1700-talet eftersom byggnaderna aldrig flyttades ut till markerna vare sig vid storskiftet
(1825-1827) eller vid laga skiftet (1861-1864). Boningshusen och ekonomibyggnaderna ligger
sida vid sida och är byggda av ekträ och furu med tak av halm, spån eller tegel.
De äldsta byggnaderna är från tidigt 1600-tal. Byns läge på krönet av en skogsbevuxen höjd är också karaktäristiskt för äldre bylokalisering. Markerna runt byn håller dessutom på att ställas om från skog till ljunghedar.

Känner du dig lockad att göra ett besök kan jag tipsa om att 26 november firas gammaldags jul 11-15 för mer info besök deras hemsida som du hittar HÄR!

Oändligt vackert och pittoreskt. Lätt att glömma bort att livet på gårdarna var både hårt och tungt

Lite av den här känslan önskar jag mig i min egen trädgård i Hult

Inne i den av stugorna som var bebodd fram till 40-talet

 

Utsikt från byn som ligger på en höjd nära en sjö

Här är skogen borta och marken ställs om till ljunghed

Jordbruket bedrivs idag med häst. Man har en museibonde på gården

Inspirationspåfyllning!

Att ge sig ut och resa är bra för att få ny inspiration. Under våren upptäckte jag hur himla kul det är att baka. Ju svårare desto bättre. Favoriten bland favoriten är cupcakes i alla former. Passade på att titta runt i hyllorna med bakprodukter när vi var i Edinburgh och konstaterade att det fanns mycket spännande där. Fanns nästan väl mycket spännande och det var till slut svårt att välja mellan allt. Det som till sist fick följa med hem för kommande experiment var olika smakessenser  bland annat mandel, samt glitterglasyr. Glittriga cupcakes låter onekligen spännande. Dessutom köpte jag med mig helt underbara små tårtkartonger för cupcakes. Onekligen en perfekt present att ge bort.

Glittrig cupcake från Skottland

Sådant här får mig att tänka tillbaka på bardomens födelsedagskalas. Rosa glittrigt och gott!

Hem ljuva hem!

I över en vecka har jag varit bortrest och det har onekligen varit både trevligt och avkopplande. Att komma hem och inse hur mycket man har saknat sitt hem känns verkligen trevligt. Trots att årstiden är grå och mörk kändes det inte alls svårt att lämna storstan bakom sig och bege sig hem till storskogen igen. Skulle önska jag hade lite mer semester så jag hade tid att gå här hemma och bara vara ett tag. Just nu är dock livet inne i en märkligt aktiv fas så det dröjer nog innan jag har tid att bara gå och skrota. Nåväl jag ska inte klaga, snarare tvärtom! Jag känner en enorm tacksamhet för mina barn, barnbarnet ja hela familjen och vårt hem här i Hult. Blir visst lite sentimental så här på kvällskvisten, kanske är det effekten av att äntligen vara hemma igen!