Septembers sista dag

Sol och ljumma vindar gör det svårt att tro att det faktiskt är septembers allra sista dag idag. Fast naturen skvallrar om att det faktiskt är så det varma vädret till trots. Vi är fortsatt sjuka här i Hult så allt går lite på sparlåga. Fast en stund i trädgården och att andas lite frisk luft är alldeles nödvändigt även för den som är sjuk. Det är helt otroligt så mycket som blommar och så mycket färg september har att bjuda på.

Att spirea trivs i vår trädgård vet vi eftersom större delen av trädgården varit täckt av förhatlig rönnspirea. Numera har vi faktiskt till och med lite rönnspirea i trädgården men den hålls under noga uppsikt för att den inte skall kunna spridas. Denna spirea ovan har jag glömt vad den heter men jag köpte den just för att bladen om hösten skiftar så vackert i rött.

Bladen på bergenian börjar även de skifta i rött vilket lyser upp i rabatten. 

Förra året hade vi gott om lejongap och jag passade då på att ta fröer från dem. Det tog ett tag innan de växte till sig men nu har de blommat vackert sedan i början av augusti. Har även kunnat samla på mig än mer fröer för att även nästa år kunna njuta av vackra blommor.

Kärleksörten har jag skrivit om flera gånger tidigare men den förtjänar verkligen sin plats bland höstens favoriter. Enkla vackra blommor i fin färg.

I samma plantering som den ena kärleksörten växer också jordgubbstoken. Plantan som är en korsning mellan ölandstok och jordgubbe. Den har blommat i omgångar hela sommaren och blommar även nu. Den får dessutom långa revor precis som jordgubbsplantorna och är således enkel att föröka och flytta runt i trädgården. Idag har jag satt nya plantor i ytterligare två planteringar och ser fram emot att de skall växa, frodas och blomma ordentligt nästa sommar.

Den där rosenträdgården

Det är många inlägg som har handlat om vår älskade rosenträdgård de senaste året. Inte så konstigt med tanke på att vi dels har spenderat mycket tid just där samt att vi lagt mycket tid på att bygga upp den. Den ä fortfarande i en uppbyggnadsfas men ju längre tiden går desto lättare går det att se hur det en dag kommer att se ut.

Till höger i bild klänger den vackra rosen flammentanz och när den blommade under sommaren var det smått spektakulärt. Sedan dess har den växt till sig än mer vilket gör att den kommer att bli än mer spektakulär när den blommar nästa år. Dessvärre blommar den bara en period vilket gör att när den väl har blommat över blir det tämligen tomt. När vi har planterat nya rosor har vi försökt att tänka på att det alltid skall vara rosor som blommar samt en balans i färgerna. Plattläggningen i rosenträdgården består av olika plattor vilket ger ett vackert mönster. Dessvärre trivs ogräs riktigt bra i springorna och vi har därför lagt mycket tid i sommar på att rensa ogräs. Nu funderar vi dock på att sätta backtimjan i springorna istället. Då blir det i alla fall vackert grönt som växer istället för ogräs.

Närmast väggarna i rosenträdgården har vi planterat klängrosor. Några av dem trivs fantastiskt gott och växer som bara den. Rosen sympathie vill däremot inte växa alls. Den planterades förra året men vekar inte trivas. Nu har vi fyllt på med mer bra jord och annat som rosor gillar och hoppas på att den tar sig igen. Annars får den nog ersättas med en annan ros till våren. Stenläggningen nedanför rosenträdgården är ny för i år och där har vi planterat buskrosor och en uppstammad ros. Tanken är att det på sikt skall bli ett hav av rosor från taket på rosenträdgården och sedan en bit ner i trädgården.

Den vackra rosen New Dawn blommar för fullt även nu i slutet av september vilket känns smått fantastiskt. Tänk att ha en blommande trädgård lång in på hösten! Vi har numera nitton sorters rosor i vår rosenträdgård men fortfarande finns det plats för många fler. Nästa år skall vi komplettera rosenträdgården med en pergola även över trappan som leder ner i trädgården och då får vi plats med ytterligare några klängrosor. Annars ligger fokus framöver på rabattrosor som skall planteras nedanför alla buskrosor.

Det har varit och är mycket jobb med rosenträdgården men ett trevligt sådant. Minnet är kort och nu går det knappt att föreställa sig hur det såg ut där tidigare. När vi tittar på bilderna från då är det nästan omöjligt att orientera sig. Är det verkligen samma plats?

En äkta kaffetant

På senare år har jag verkligen blivit en riktig kaffetant. Lite märkligt det där eftersom jag förr om åren helst drack te. Hemma drack jag tidigare aldrig kaffe utan bara om vi hade gäster. Hur det gick till att jag bytte ut mitt te mot kaffe vet jag inte riktigt men numera är jag inte riktigt människa förrän jag fått mitt morgonkaffe. Kaffe skall dessutom enligt mig drickas ur kopp, det smakar som allra bäst då nämligen!

I en tid då de flesta dricker sitt kaffe ur en mugg som helst skall kunna diskas i diskmaskinen då känns det lyxigt att istället använda kopp. Tänk förr var en fin kaffeservis en viktig tillgång i ett hem men så är det inte längre. Istället kan hela kaffeserviser fyndas mycket billigt på loppis. Jag har ibland tittat på hela serviser men kommit fram till att jag trivs bättre med att blanda udda koppar. Jag är inte ett dugg brydd om kopparna är värdefulla, det viktiga är att de är vackra och känns bra att dricka kaffe ur.

Den här lilla kaffekoppen är kanske egentligen tänkt för esspresso med tanke på storleken. Jag tycker att den påminner mycket om Rörstrands Swedish Grace. Mönstret under blommorna är nästan samma. Denna servis är till skillnad från de övriga inte ett loppisfynd utan istället något jag fått av min väninna Sophie som i sin tur fått den av sin mamma.

Det här är ett av mina senaste fynd och kostade mig sju kronor styck på loppis. Totalt har jag fem koppar av dessa. Den är enkel men ändå elegant. Det kan ju lätt bli lite för mycket med guld och krusiduller men här funkar det.

Detta är nog ett av mina bästa fynd någonsin. Alla sex kopparna kostade mig totalt tio kronor så billigare kan det nästan inte bli. De har fått vara med på många kalas och fikastunder och är otroligt välanvända. Grämer mig enormt över det faktum att jag tidigare i år lyckades slå sönder en av kopparna när jag diskade. Håller sedan dess ständigt koll på om jag kan hitta fler, en kan ju ha tur tänker jag.

För den som har en rosenträdgård måste ju koppar med rosor vara ett måste! Tidigare hade jag tyckt att dessa var alldeles för gulliga för min smak men nu när jag blivit kaffetant kunde jag inte motstå dem. Femton kronor för fyra koppar var ju dessutom ett mycket överkomligt pris.

Det är nästan så att jag kan bli lite ledsen av att besöka loppisar och se dessa mängder med kaffekoppar. Visserligen blir jag glad över att göra fina fynd men det känns lite tråkigt att dessa koppar, fat och kannor som tidigare varit någons stolthet nu är något som de flesta väljer bort. Å andra sidan var de nog inte så ofta använda ens hemma hos dem som var stolta över sina kaffeserviser. Oftast stod ju sådant i skåpen och användes endast vid riktigt högtidliga tillfällen. Jag tänker som så att en kaffepaus i min rosenträdgård är ett högtidligt tillfälle som kräver en fin kaffekopp detta gäller även förmiddagskaffet vid datorn när jag jobbar eller när det kommer oväntat besök. Vardagen är något som är så otroligt viktig att den alltid borde ha det där lilla extra!

En tankeresa

Det är kallt och ruggigt och i Hult är vi fortsatt sjuka. Den här veckan har vi onekligen fyllt på vår dos vad gäller TV-tittande och läsning vilket inte riktigt hunnits med tidigare. Idag känner jag mig lite mätt på detta och är trött på att vara sjuk. Ägnar mig istället åt att planera vår kommande resa till Krakow och tittar igenom bilder från tidigare resor. I slutet av november förra året reste Raimo och jag till Rom. När vi kom hem hade vi fullt upp med advent och sedan jul och sedan gick månaderna innan jag hade tid att gå igenom bilderna från vår resa ordentligt. Jag tycker om att fotografera mycket när vi är ute och reser. Genom bilderna blir det nästan som att åter vara på plats. Minnena förstärks genom alla detaljer som kameran fångar men som jag annars kanske glömt.

Rom är en fantastiskt vacker och spännande stad och vi var där alldeles för få dagar för att verkligen hinna uppleva den. Att resa dit i slutet på november var alldeles perfekt eftersom det fortfarande var behaglig temperatur och dessutom inte högsäsong vilket innebar att det inte var extremt mycket turister. När jag för många år sedan besökte Rom var det miss i sommaren och det var nästan plågsamt varmt vilket gjorde det svårt att orka med att promenera runt och uppleva staden. I slutet av november var det behaglig temperatur och vi ägnade dagarna åt att promenera och uppleva staden. Rom är en mycket promenadvänlig stad och det finns verkligen något att titta på överallt. Dels finns det självklara som de historiska monumenten men sen finns alla de där spännande detaljerna. Gatukonst, skyltar, vackra gränder, intressanta människor, gatumusiker och god mat.

Italiensk mat är i mitt tycke smått fantastisk. Enkla rena smaker som verkligen tilltalar mig. På ett ställe beställde jag ravioli och blev lite fundersam när den kom in men fick snabbt ändra uppfattning. Har aldrig någonsin ätit godare ravioli och maken gav samma utlåtande om sin pizza. En måste ju ha prövat pizza i Italien! Fast jag fuskade och provsmakade Raimos pizza och det funkade ju bra det med. Kaffe är även ett måste i Italien och som tur är finns det små caféer överallt där det går alldeles utmärkt att pausa promenerandet och istället dricka lite kaffe.

Bäst av allt i Rom var dock inte de fantastiska  historiska monumenten, caféerna eller det vackra vädret. Nej bäst av allt var att det vid i stort sett varje gathörn gick att köpa rostade kastanjer. Jag fullkomligt älskar rostade kastanjer och att då komma till en plats där detta gick att köpa närhelst jag önskade var verkligen alldeles fantastiskt. Härligt att så här på en söndag göra en kort resa till Rom om så bara i tanken

Höstprakt

Vår och sommar är onekligen vackra men de kan inte tävla med hösten när det gäller färgprakt. Sen är det något visst med ljuset om eftermiddagarna om hösten. Det som tidigare bara varit vackert bjuder nu på en spektakulär färgföreställning. Att gå på promenad här hemma i Hult är därför just nu en härlig upplevelse.

Jag har funderat en del på hur jag skall kunna fånga höstens alla vackra färger i min trädgård. Den börjar onekligen se lite vissen ut och jag vill hellre se den sprakande. Kärleksört är en växt som jag kommit att tycka om mer och mer eftersom den blommar när det mesta är slut för säsongen. Har idag stegat runt i trädgården igen för att fundera över vart nya planteringar kan skapas. Vill ha en blommande trädgård från tidig vår till sen höst och då behövs fler planteringar. Har även fortsatt mina funderingar kring vart våra äppelträd skall planteras. Vi har kommit så långt att vi bestämt oss för de båda sorterna Aroma och Ingrid Marie. Det där med vart de skall sättas är onekligen svårt. Har insett att jag egentligen drömmer om en fruktträdgård med många sorters träd men detta ryms inte i vår trädgård. Det finns dock ett hygge precis i anslutning till vår tomt och kanske kan det vara en möjlighet att köpa eller arrendera tillräckligt med yta.

De båda äppelsorterna vi har valt ger vackert röda äpplen vilket kommer att tillföra färg i trädgården under hösten. Sen finns det även sådant som en inte räknat med att det blir vackert om hösten. Hallon får en otroligt vacker färg och blir då en prydnad istället för att bara vara en nyttoväxt.

En växt som hör till favoriterna om hösten är japanska lyktor. Under vår och sommar är den en söt grön växt med vita blommor. Om hösten kommer den dock till sin rätt ordentligt med sina orange lyktor. Tidigare i sommar flyttade jag mina japanska lyktor och har varit orolig att den inte skall trivas på sin nya växtplats. Den ser dock ut att trivas ordentligt och nästa år har den förhoppningsvis växt till sig än mer.

Prioriteringar

Det är kväll i Hult och vinden viner utan för husknuten. Vi tar det lugnt just nu, en dag i taget och fokuserar på det som är viktigt. Dagen har tillbringats i soffan med att titta på TV och hosta i kapp med varandra. Som sagt saker och ting blir inte alltid som en har planerat. Fast en sak är säker och det är att den här tempoväxlingen var alldeles nödvändig. Att ägna sig åt att göra just ingenting är så mycket viktigare än vad en kan tro. Märkligt hur jag ständigt behöver påminna mig själv om detta! Har ägnat mycket tid de senaste dagarna över att just fundera över vad som är viktigt. Jag skrev ju igår om att vi har otroligt mycket att vara tacksamma över. Så är det verkligen men samtidigt är det viktigt att med jämna mellanrum se över sina prioriteringar. Vad är viktigast för mig att hinna med i mitt liv? Familjen är givetvis alltid första prioritet men sedan då? Vad är viktigast i livet då? Vad kan jag inte tänka mig att vara utan? Det finns så mycket i livet som är viktigt och roligt men att få plats med allt är inte möjligt hur gärna en än skulle önska. Jag har svårt med det där att prioritera, fastnar gärna i att det mesta i livet är otroligt roligt, utvecklade och fantastiskt spännande och ganska snart snurrar allt lite för fort.

De där prioriteringarna får dock vänta för nu är vi fullt upptagna med att ta det lugnt och göra något så viktigt som just ingenting!

Allt om Fritidshus

Jag tycker om att bläddra i tidningar för inspiration. Idag har de kompletterats med bloggar men jag återkommer ändå till tidningarna. Det är något visst med att sitta och bläddra i lugn och ro. Jag har mina tidningar sorterade efter säsong och har precis skiftat från sommar till höst. En del av dem har jag sparat i flera år medan andra är alldeles nya. Jag tycker om dem som kombinerar inspiration med praktiska förslag på hur en själv kan göra saker. Tidningen Allt om Fritidshus hade jag inte sett förrän helt nyligen. Även om vi inte bor i fritidshus så känns den onekligen intressant eftersom där finns en intressant mix av artiklar och även handfasta tips på hur saker kan göras. Fritidshus är ju generellt sett ett lite enklare boende och det är ju vad vi har valt till vårt permanenta boende. I senaste numret finns dessutom en beskrivning på hur en bygger en trädgårdskompost vilket är ett projekt som vi precis står inför.

Just nu kan jag dessutom i samarbete med Allt om Fritidshus erbjuda mina läsare ett prenumerationspaket som för 99 kronor innehåller tre nummer av tidningen och dessutom två skålar ur Rörstrands serie Swedish Grace samt en fleecepläd med rosenmönster. 

Här är en länk till erbjudandet

Skålarna är nog egentligen tänkta som dessertskålar men jag tycker att de har perfekt storlek för sopplunch. Här en soppa med hemodlad paprika, mangold, tomat, kyckling och lök.

Trots att hösten är här hör min plats i rosenträdgården fortfarande till den plats där jag helst tillbringar tid. Här äter jag gärna dagens alla måltider samt sitter och läser. Nu när det är kyligare krävs en filt att svepa om sig för att inte frysa.

Det här inlägget är ett samarbete mellan VisaLiza och Allt om Fritidshus

Tacksamhet

Även om en dag till en början kan tyckas förutsägbar så är det sällan så. Jag tycker om det förutsägbara och för att få vårt livspussel att gå ihop krävs mycket planering. Men så kommer de där händelserna som inte går att förutse och inte heller planera för. Händelser som omkullkastar planer och väcker upp känslor. Idag var en sådan dag. Att vara anhörig till någon som är sjuk är inte alltid enkelt, särskilt inte när det är sämre än vanligt. Min pappa har alltid varit sjuk men jag lyckas ändå inte helt vänja mig vid stunderna när det är så mycket sämre. Samtidigt innebär det varje gång en stund att stanna upp. För mig blir det en påminnelse om allt gott i livet som jag har att vara tacksam för.

Har ägnat eftermiddagen åt att sitta i solen i rosenträdgården och dricka kaffe. Det om något är livskvalitet!

Särskilt om det är i sällskap med Ida och Raimo

Det är i slutet av september och det blommar fortfarande för fullt i vår rosenträdgård. Här är Penny Lane som just nu är översållad med vackra rosor. Idag planterade vi ytterligare två sorters rosor i rosenträdgården vilket innebär att vi nu har 19 olika sorters rosor där.

Wrams Gunnarstorp är ny för säsongen men har redan växt om några av klätterrosorna från förra året. Den doftar alldeles ljuvligt och färgen piggar upp bland alla blekrosa rosor. Känner ett lugn och en tacksamhet över att vara i vår trädgård. Ägnade en stund åt att plantera alla vårens lökar jag köpt. En syssla som jag egentligen tycker är fruktansvärt tråkig men idag var det precis vad jag behövde för att sysselsätta mig. När livet susar på i hög fart är det lätt att glömma bort allt fint som jag är tacksam över och då kan det vara bra att plantera lökar och få lite tid att tänka.

Liten älva

Det är inte så svårt att tro på älvor och andra sagoväsen med bilder som denna. Det fina kortet på vårt barnbarn Manda har hennes mamma Sofia tagit i lördags på vår bröllopsfest. En fantastiskt fin bild på en otrolig liten tjej. Kaserna där vi hade vår fest var verkligen en helt perfekt plats för barn. Ytorna är generösa med ett betryggande avstånd till vägen vilket skapar möjlighet till fri lek. Vi hade vädret på vår sida som gjorde det möjligt att leka ute hela dagen vilket bidrog till att göra festen till en riktigt bra tillställning även för barn. Inte en lätt uppgift att planera ett kalas som passar både barn och vuxna men jag tror att vi lyckades. Dels placerades alla barn vid samma del vid ett av borden och på så vis fanns utrymme för dem att kunna lämna bordet tidigare om de tröttnade. Våra barn hade dessutom packat med sig spel och pyssel för att kunna sysselsätta alla under hela kalaset. Fast kombinationen av en engagerad lekledare och vackert väder gjorde att barnen lekte utomhus och fullkomligt tröttade ut sig.

Äppledrömmar och tankar om julen

Att bli med äppleträd visar sig inte vara så enkelt som en skulle kunna tro. Det är många beslut som måste tas innan trädet eller som i vårt fall träden står på plats. Den första frågan är vilken typ av träd vi skall välja. Vi hade tänkte oss ett så kallat familjeträd med flera sorter på ett och samma träd. Men plantskolan rådde oss att istället satsa på två träd om vi känner att vi har ytan för dem. På plantskolan menade de att fördelarna var många med att välja två träd istället för ett familjeträd och så får det bli. Då återstår frågan om vart träden skall planteras och svårast av allt vilken sort skall vi ha? Vill vi ha tidiga eller sena äpplen? Röda eller gröna? Har egentligen aldrig tänkt så mycket över hur många sorters äpplen det faktiskt finns.

Det jag vet med säkerhet är att jag inte vill ha sura gröna äpplen utan mycket hellre söta röda. Vill också ha träd som ger mig frukt redan nästa säsong eftersom jag är utrustad med mycket dåligt tålamod. Att vänta är verkligen inte min starka sida. Faktiskt är det så att jag nog borde träna på det där med tålamodet,

Drömmer om att nästa sensommar skörda massor av äpplen och om allt gott som de kan användas till. Äpplemos och paj är givet men jag använder gärna äpplen även i sallad och gryta. Är dessutom lite nyfiken på att pröva göra egen äpplemust. Torkade äpplen hör till mina favoriter. Helst skulle jag hänga dem vackert på tork här hemma men så var det tålamodet som gör sig gällande igen. har därför investerat i en tork för bär, frukt och svamp som jag ser fram emot att pröva.

Förutom att äpplen är riktigt goda så är de också vackra att se på. Till jul brukar vi alltid ha ett stort glasfat som vi fyller med röda äpplen, clementiner, nötter och annat smått och gott. Vackert att titta på och gott att äta av. I år har jag tänkt göra dekorationer som inte är lika ätbara. Förra året var Sophie och jag på Hagalund trädgård där de kombinerat äpple och mossa till vackra dekorationer. Med tre månader kvar till julafton känns det faktiskt lite mysigt att börja tänka på julen som hör till mina favorithögtider.

Höst med sikte på våren

I augusti klagade jag på kyla och höstrusk. Helt klart var temperaturen då en skillnad mot den vi haft under juli. Nu råder dock ordentligt höstrusk och den här gången är det nog på allvar. Jag hade en förhoppning om några veckor till med milt och fint väder så det sista i växthuset fått möjligheten att växa till sig. Istället har jag skördat de sista tomaterna idag. Både röda och gröna och lagt i köksfönstret. Även paprika och squash har skördats även om skörden där inte blev så stor som jag hade hoppats. I mina odlingslådor finns fortfarande mycket kvar att skörda och min stora fråga just nu är när popcornmajsen egentligen är klar? Har ju aldrig odlat detta förut och har verkligen inte någon aning. Trädgårdssäsongen närmar sig onekligen sitt slut men arbetet är inte slut med sommaren. Jag håller som bäst på att planera för nästa års odlingar. Dessutom ska vi redan nu i veckan plantera fruktträd och kanske även lite bärbuskar. Vi har stegat upp vart potatislandet skall ligga nästa år och jag längtar verkligen efter att odla än mer.

Innan huset i Hult drömde jag om en trädgård men jag hade aldrig anat att jag skulle tycka att det var så roligt att så och skörda. Plantera och njuta av vackra blommor är inte heller så dumt. Att arbeta i trädgården har enligt mig alltid verkat så tråkigt men det är verkligen inte tråkigt. Jag trivs med att sysslorna skiftar mellan månaderna och beroende på väder. Att rensa ogräs är inte något jag älskar men samtidigt tycker jag om känslan som uppstår när allt ogräs har rensats bort. Tycker om att se hur mitt arbete ger belöning en tid senare. Förra hösten satte jag massor av lökar och i våras kunde vi njuta av vacker blomsterprakt. Nu är det åter höst och jag skall åter plantera lökar. Tycker om det där att uppgifterna återkommer år efter år. Förra året hade jag inte någon plan när lökarna sattes utan tryckte bara ner dem lite här och var i planteringarna där det fick plats. Det funkade absolut bra och det var onekligen spännande att se vad som dök upp. I år har jag däremot en plan för mina lökar och en tanke hur jag vill att det skall se ut till våren när det blommar. Får se om planerad plantering eller om huller om buller är den plan som passar bäst för vår trädgård. Nu återstår bara att vi skall kurera oss här i Hult så vi har kraft att ta tag i vårt trädgårdsprojekt

En dag i sällskap med skottar och engelsk överklass

Har tillbringat den här dagen nerbäddad i min säng och känt mig allmänt ynklig. Avskyr verkligen att vara sjuk men det har sina fördelar också. En sådan fördel är att med gott samvete kunna ägna en hel dag åt att att titta på TV-serier. Först ut av ett alldeles nytt avsnitt av Downton Abbey som jag fullkomligt älskar. Det är en otroligt välskriven serie med otroligt vackra miljöer, bra berättelser och mycket duktiga skådespelare. Dessutom är det vackra kläder och tjusiga tillställningar och en helhet som är helt otroligt bra. Jag får erkänna att jag är lite av en TV-serie nörd och gärna till och med läser på om serierna och dess skådespelare. Har med åren blivit tämligen kräsen samtidigt som utbudet är enormt. Idag när det är möjligt att titta när en själv vill då väljer jag bara att se sådant som verkligen intresserar mig. En serie som jag har väntat på länge men samtidigt inte riktigt velat se är Outlander som bygger på boken Främlingen av Diana Gabaldon. Främlingen är den första i en lång rad böcker om Claire och Jamie som möts trots att de är födda i helt olika tidsepoker. Jag läste den första boken någon gång i slutet på 90-talet och har sedan dess läst varje ny bok och haft svårt att släppa dem innan de är slut. Jag har genom åren läst om böckerna flera gånger eftersom de hör till mina absoluta favoriter. Just därför kändes det lite märkligt att se dem filmatiserade. Fast min tvekan försvann redan en kort stund in i första avsnittet och även Outlander är en otroligt välgjord TV-serie som innehåller allt jag tycker om. Alltså är det inte så dumt att vara sjuk en dag när den tillbringas tillsammans med några skottar samt lite engelsk överklass.

Den sista sommardagen?

Igår var det strålande sol och en perfekt sensommardag när vi firade vårt tennbröllop med bröllopsfest. Idag var det höst med regn och kyla när vi städade upp efter festen. Vi kunde verkligen inte haft mer tur med vädret än vad vi hade. Kaserna är alltid en fantastiskt vacker plats men i solsken är den trots detta något alldeles särskilt. Vi är fortfarande lite överväldigade över hela dagen igår. Allt var verkligen så bra som vi kunde önska oss. Vädret var vackert, gästerna tjusiga, maten god och vi otroligt glada över att alla ville fira vår dag tillsammans med oss. Festen var dessutom helt klart väl värd att vänta tio år på.

Min klänning var verkligen äkta vintage då den är från 1932 medan makens kläder var alldeles nya men i rätt stil. Regina och hennes familj var verkligen tjusiga och hon gjorde ett fantastiskt jobb som toastmaster. Det blev sen kväll innan vi var hemma i Hult igen och då var vi trötta men glada. Vaknade i morse med feber, ont i halsen och ordentligt förkyld. Det var som att kroppen sa att nu är valrörelsen och festen över så nu ska du vila! Tur att vi fick bra med hjälp att städa upp idag eftersom jag går lite på halvfart. Bäst att lyssna på kroppen och göra absolut ingenting i några dagar nu!

Dags för fest

Efter mycket planering och många förberedelser är det nu dags för vår bröllopsfest. I tio år har vi väntat på att ha bröllopsfesten och nu är det äntligen dags. Det är nästan så att det känns lite märkligt att dagen nu är här. Förberedelserna är i stort sett klara här hemma och i lokalen på Kaserna är det dukat och pyntat. Nu dags för frukost och sedan bär det av till Kaserna för de sista förberedelserna.

Persiljerot

I år har jag testat att odla något som för mig är helt nytt, nämligen persiljerot. Hade aldrig ens smakat på persiljerot när jag såg fröna i våras. Tänkte som så att jag älskar ju persilja så detta borde vara något för mig att testa. Det som växer ovan jord ser ut precis som persilja men under jord döljer sig långa vita rötter.

I smaken tycker jag att persiljeroten påminner om en korsning mellan persilja och palsternacka. Kanske ska rötterna vara mer rejäla men så här har mina blivit. Klurade lite innan jag kom på vad de skulle användas till. Det finns säkert många användningsområden men jag har valt att riva rötterna riktigt fint och använda dem i dressing eller örtsalt.

Ett långväga samtal

Vi har fullt upp med alla förberedelser inför lördagens fest och börjar bli ganska trötta. Kanske inte så konstigt med tanke på all tid valrörelsen har tagit fram tills denna veckan. Märkligt dock hur något ganska enkelt kan få all trötthet att bara försvinna. Ett samtal från min älskade familj i Namibia gör att jag känner mig så otroligt glad. Dessa underbara människor som har funnits i mitt hjärta i nio år nu. Kan inte tänka mig tillvaron utan dem trots att avståndet oss emellan är så långt. Tanken var egentligen att jag skulle åkt till dem nu i november, men ännu en gång har jag av olika skäl fått skjuta resan på framtiden. Förhoppningsvis kommer jag iväg i början av nästa år och som jag längtar. Det är dock helt otroligt hur bra tekniken fungerar och gör avstånden betydligt kortare. Det gör det möjligt att på ett annat sätt vara närvarande i varandras vardag och se hur barnen växer och hur det ser ut hemma. Jag tittar åter på biljetter och tänker att januari eller februari i Namibia egentligen är helt perfekt. Då är det sensommar och den värsta värmen är över. Samtidigt är det då jag tycker det är som svårast att klara både mörkret och kylan här hemma. Förutom att jag saknar människorna som står mitt hjärta nära så längtar jag efter att åter få ha vardag där borta. En vardag som jag älskade trots att den håller ett mycket lägre tempo än vardagen här i Hult. Jag trivs oftast som bäst när det är full fart som gäller men fick jag välja helt fritt vart jag skulle vara just nu då är det där i Namibia i ett lugnare tempo.

Namibias huvudstad Windhoek på lite avstånd i april 2008

Kväll

Det är kväll och mörkt i Hult men vi tänder ljus och har det gott ändå. Märkligt nog dröjer sommaren kvar och jag är tacksam över detta. Dagarna är varma och kvällarna ljumma tills dess det är helt mörkt. Det går fortfarande att äta frukost i rosenträdgården och njuta av solen även om det är lite kallare än tidigare. Även nu om kvällen trivs jag i rosenträdgården. Tänder ljuslyktorna som hänger i pergolan och tar med mig en filt och en kopp te ut.

Förra året när rosenträdgården var klar hann vi bara sitta där en enda kväll innan det blev för kallt. I år har vi dock verkligen utnyttjat platsen ordentligt. Förra året satte vi upp ett ljusnät i taket till advent. Ett var dock lite för litet så i år blir det två och dessutom tänker jag att det är synd att vänta ända till advent med att sätta upp dem. Varför vänta på det som är fint?

Fast än är det onekligen sommar i rosenträdgården. Vår klängros New Dawn blommar för fullt.

New Dawn är enkel med sin blekrosa färg och milda doft, men ändå riktigt tjusig.

En kopp kaffe i rosenträdgården i sällskap med vackra Penny Lane ger mig sinnesro och möjligheten att varva ner lite. Det är bara några dagar kvar till vår bröllopsfest och nu äntligen börjar jag känna att vi har det mesta under kontroll. Påminn mig om att aldrig mer planera en stor fest en vecka efter ett val!

En känsla av oro

Sällan är jag mållös men så känner jag mig idag. Många tankar som far genom huvudet och en stark känsla av oro.  I valkretsen där mitt älskade Hult ligger blev partiet som representerar ojämlikhet och som inte står för alla människors lika värde det största partiet. Min oro är stark och jag känner mig ledsen ända in i själen. Idag måste jag dock ställa om mitt fokus och låta politiken pausa en vecka. Valrörelsen har tagit all min tid i anspråk i många veckor och nu har vi bara några dagar på oss att ordna allt inför vår bröllopsfest på lördag. Väderprognosen ser bra ut och än råder faktiskt sensommar här i Hult. Trädgården blommar och vi kan ännu skörda i vårt växthus varje dag. Det är onekligen något att vara tacksam över.

Min röst

Imorgon är det val till kommuner, landsting och riksdag. En viktig dag som kan förändra många människors vardag. Att rösta är för mig inte något som jag ser som en möjlighet utan något som är absolut nödvändigt. Demokratiska fria val är inte en självklarhet i världen och vi bör vara rädda om den möjlighet vi har.

För tjugo år sedan gjorde jag ett aktivt val att bli medlem i Socialdemokraterna. Jag ville förändra världen och göra den lite bättre och kände tydligt att SSU och Socialdemokraterna var rätt väg att gå. Jag har kanske inte förändrat hela världen under de år som har gått sedan dess men jag har kunnat påverka i frågor som jag tycker är viktiga. Det som är viktigt för mig är att alla människor skall få bra möjligheter i livet oavsett storleken på föräldrarnas plånbok ser ut. Alla barn skall ha rätt till en bra skola och med det få verktygen att skapa sin egen framtid.

"Socialdemokratisk politik bygger på gemensamt ansvar och solidaritet. Vi menar att alla människor ska omfattas av en solidarisk grundtrygghet som garanteras av att vi alla hjälps åt och tar ansvar. Plånbokens storlek får aldrig vara avgörande när det gäller rätten till grundtrygghet och därför skall välfärden finansieras via skatten. Vi bryr oss om alla människor och vill att alla ska ha det bra och för att uppnå detta krävs att vi alla tar ett ansvar för varandra och det samhälle vi lever i." Socialdemokraterna i Munkedal 2014

Det där med att välja med hjärtat istället för plånboken är ett viktigt vägval. Idag har jag en ekonomisk situation som gör att jag får mer i plånboken av alliansens skattesänkningar. Samtidigt vet jag hur det är att behöva vända på varje krona och inte veta hur månadens alla räkningar skall kunna betalas eller hur vi ska kunna betala för eventuella utflykter i barnens skola. Jag vet hur tufft det är att ha barn och att aldrig ha tillräckligt med pengar. Jag tror starkt på att det bästa är att vi gemensamt betalar för det som alla behöver sådant som skola, äldreomsorg, sjukvård men också vägar, tåg och räddningstjänst. Vi betalar efter förmåga och får efter behov och på så vis skapar vi ett system där även den som är svag får ta del av det den behöver. För egen del fick jag för två år sedan möjligheten att göra en gastric bypass operation. En operation som inneburit ökad livskvalitet och otroligt mycket bättre hälsa för mig men som jag inte hade haft möjlighet till om jag varit tvungen att betala själv. 

För mig som feminist och socialist finns det bara ett alternativ att rösta på eftersom jag vill ha ett bättre Sverige för alla! Jag vill se ett Sverige där klyftorna minskar och där rasism och främlingsfientlighet inte längre är ett samhällsproblem. Jag vill att Sverige skall vara ett land där mina barn och mitt barnbarn kan växa upp och leva i trygghet. Att de skall veta att om de blir sjuka eller arbetslösa så finns det ett samhällssystem som täcker upp när de själva inte har möjlighet. Imorgon röstar jag på Socialdemokraterna och på en annan färdriktning för Sverige!

Nyfriserad

Om någon undrar så kan jag meddela att jag har världens bästa frisör! Dels är hon riktigt duktig på sitt jobb men så är hon också en så otroligt inspirerande och kreativ människa. Idag var både Raimo och jag och klippte oss hos Sara på Rockstart i Dingle och passade även på att titta in i hennes otroligt fina butik Nostalgitrippen. Vi blev ordentligt friserade båda två och fick dessutom bröllopspresent av Sara. Dessutom fick jag en ordentligt tjusigt stylad frisyr och kunde inte annat än känna mig nöjd. Nu har jag en bra frisyr som passar fint nu när jag faktiskt börjar få lite längd på håret. Kanske blir det så här jag har håret på vår bröllopsfest nästa vecka!

En fastsatt lock fram har jag ofta men här kombinerades den med en pincurl vilket skapade ett annat intryck än bara en lock.

Även på andra sidan fick jag en pincurl och resten av håret lockades fint. Onekligen en tjusig frisyr för fest eller valarbete vilket jag ägnade eftermiddagen till.

En tjusig frisyr måste givetvis kombineras med rätt accessoarer och klädsel. Dagens outfit blev därför svart pennkjol med vit blus med svarta prickar och till det min älskade gröna kofta. Till detta även svarta skor och svart väska.