Höstens första månad

Det känns som om hösten precis har börjat men i själva verket har vi redan nått halva oktober. Jag skrev någon gång i våras att det är mycket liv i livet just nu. Konstaterar att det stämmer bra bortsett från tidsangivelsen just nu. Jag befinner mig i en tid i livet då det konstant är mycket liv i livet. Var tid har sin charm och även den här tiden då det händer mycket är spännande att befinna sig i. September börjar kännas avlägset men är fortfarande inte summerad vilket känns synd när det var en månad som innehöll så mycket fint.

September inleddes med att fira min födelsedag hemma i nya huset. Regina och Sophie kom på besök och jag bjöd på trerättersmiddag. Efterrätten innehöll plommon som jag plockade från mina egna plommonträd i den nya trädgården. Det var en riktigt trevlig middag och dagen till ära invigde jag en fin blus som jag fyndat på loppis på själva födelsedagen.

Det finns så mycket vackert att titta på under september då trädgårdarna fortfarande blommar och träden börjar skifta från grönt till gult och orange. Själv valde jag att matcha den färgsprakande årstiden med en ny hårfärg. Det är spännande att ha en ny trädgård att utforska och upptäcka. Favoritupptäckterna så hår långt är plommonträden och vindruvsrankan, men jag kan tänka att mer väntar på att upptäckas. Andra helgen i september fick yngsta barnet och jag möjligheten att tillbringa helgen själva. Förvisso fint att umgås hela familjen men också skönt att umgås med ett barn i taget. Vi hann med att hänga en stund på köpcentrat i närheten och testa smink, åt gott och hade en filmkväll hemma i soffan. Kanske inte så märkvärdiga saker men något jag verkligen uppskattar att ha tid att göra. 

Nästan en hel vecka tillbringades i Stockholm med många spännande saker på agendan. En konferens om folkbildningsforskning samt utbildning tillsammans med Olof Palme internationella Center. Galet många intryck under intensiva dagar men otroligt givande och spännande. Det tar alltid lite tid att sortera intrycken men märkte redan där och då vilken nytta jag hade av kunskaperna jag fick med mig.

 Väl hemma igen fick jag möjligheten att se Västsverige i höstskrud och hann besöka Göteborg, Borås, Tidaholm och åter Göteborg under loppet av tre dagar. Hade en riktigt rolig workshop i Göteborg på temat tillgänglighet och normer. Spännande när en själv håller workshop och får med sig nya perspektiv och tankar hem.

Månaden avslutades hemma i nya huset med fika på altanen, långpromenad med hundarna och min fyraåriga lilla kompis och loppisbesök och middag med dottern Anna. En avslutning son innehåller allt det där som jag gillar allra mest i livet. De båda yngre barnen var iväg på eget håll och gick sin första politiska kurs vilket onekligen gör mig både glad och stolt. 

Månadens kalenderflicka

Idag för precis ett år sedan gjorde jag något alldeles galet och helt fantastiskt. Jag blev fotograferad till Pinup Akademins kalender för 2017. Det var verkligen en fin upplevelse och jag träffade så starka coola kvinnor som i likhet med mig anser att det där med skönhetsideal är fånigt när hela världen består av skönheter. När kalendern väl kom ut fick jag många frågor kring det här att vara feminist och vara med i en pinupkalender. Egentligen en märklig fråga eftersom feminismen handlar om att kvinnor får vara och göra precis vad de vill. Att vi inte skall hållas tillbaka av normer som säger att vi måste vara på ett visst sätt för att passa in i rollen som kvinna. Det jag verkligen gillar med Pinup Akademins kalender är att den är kroppspositiv och helt struntar i vilken storlek du råkar ha. Skönheten sitter inte i en storlek! Jag tycker också om att de har använt sig av en kvinnlig fotograf som inte har återskapat en manlig blick. Istället består kalendern av kvinnor som tillåts vara agerande subjekt istället för stillastående objekt. Jag är med på mina villkor och har fått en fantastisk möjlighet att vara med i en kalender som speglar tolv vackra starka kvinnor! Jag är både stolt och glad över att ha varit med i den här fina kalendern och känner att det skickar bra signaler till de fyra flickor jag är mamma till. Att kvinnor ser ut precis som de själva vill och att kvinnor får lov att vara precis som de vill vara. I min mening är det till stor del vad feminism handlar om. Att kvinnor och män skall ha samma möjligheter och skyldigheter och att könet inte skall vara avgörande för dina möjligheter i livet.

Bilden som var med i kalendern

 För mig personligen var fotograferingen lite av en seger. Jag har gått från att ständigt försöka komma ner i vikt till att acceptera mig själv och trivas med den vikt jag har. Tiden efter att jag gjorde min gastric bypassoperation var jag helt besatt vid att gå ner i vikt och såg det som ett personligt nederlag när jag inte minskade i vikt. När jag en period gick upp lite i vikt skapade det ångest och en känsla av att  vara misslyckad. Tror att det var fotograferingen som fick mig att landa och acceptera mig själv. Det är så här jag ser ut och jag gillar det!

Klänningen i fotograferingen är en riktig favorit men en som dessvärre har blivit alldeles för stor. Fint att ändå kunna använda mig av den tänker jag. Inser dock att nästa steg med mitt köpstopp är att börja göra mig av med kläder jag inte kan ha och då är detta en klänning som på sikt ska säljas. Tänker mig att det egentligen är en alldeles ljuvlig bröllopsklänning även om det inte är vad den har använts till.

Det här är min månad och det känns onekligen som en ära och jag är så himla glad över att ha fått lära känna kvinnorna inblandade i kalendern. Nästa års kalender har redan fotats och jag är övertygad om att den kommer att bli helt spektakulär. Dessutom går allt överskott till Bröstcancerfonden och det i sig är ett skäl att köpa en kalender för 2018.

Det här är min månad!

Bild från en artikel i TT/Ela i december