Frågor och svar

Då och då dyker det upp frågor i kommentarerna här på bloggen eller på Instagram. Jag har ständigt ambitionen att besvara dem men lyckas inte riktigt med detta. Alltså samlar jag ihop frågorna och ber om ursäkt för att vissa av svaren har dröjt.

Hur kan du redan vara mormor?
Min man och jag har ett alldeles ljuvligt barnbarn på 4 år som är en stor glädje för oss. Hennes mamma är vår äldsta dotter som fyller 24 i höst. Där är väl här frågan kommer in eftersom jag själv bara är 36 år. Jag hör till de lyckliga i livet som fått fyra barn fast jag inte kan få barn. Jag har alltså inte några biologiska barn men det där med biologin är i min mening inte det viktigaste. Det sägs att blod är tjockare än vatten men det där är bara strunt. Störst av allt är kärleken! Kärlek binder samman en familj och skapar tillhörighet inte vems gener barnen råkar bära på.

Vår bröllopsdag 11 september 2004. Här är våra stora flickor inte så stora

Manda hjälper mormor att baka tårta till morfar

Näst yngsta tösen och jag

Har vintage alltid varit din grej?
Ja det är nog faktiskt så att vintage alltid har varit min passion. Min allra första handväska köpte jag på en loppis som fyraåring och det är en vintageväska gissningsvis från 40-talet. Min första förälskelse som barn var nog i Marilyn Monroe. Hon var det vackraste jag någonsin hade sett. Inte bara för att hon som människa var vacker utan för de vackra kläder och skor och givetvis även väskorna hon hade på sig. Det gjorde intryck på mig och satte tidigt min tanke om hur kläder som är fina skall se ut. Jag älskar vackra kläder och har lovat mig själv att inte låta mina vackra klänningar hänga inne i klädkammaren. Om jag sparade dem till särskilda tillfällen skulle de mycket sällan användas och det känns verkligen som slöseri. Med tiden har jag vågat att ta steget fullt ut och har lärt mig att göra vackra vintagefrisyrer och vintagesminkning. Jag känner mig vacker och stark i mina vintageoutfits. Dessutom är de ett ställningstagande som jag ser det. Vintagekläderna är tillverkade på ett sätt som gör att de håller för användning 50 år senare. Det är något att tänka på idag när klädindustrin har fast fashion som förebild.

Det här med vintage har blivit till ett intresse för mig utöver mina egna kläder. Jag fotograferar och stylar ofta alla i min närhet som har lust att vara med (eller inte springer tillräckligt fort). Ibland har bilderna ett särskilt syfte, då ofta att publiceras i Livåleva men ofta tar jag dem bara för att hela grejen är så himla rolig.

Maken och jag på vår bröllopsfest när vi firade 10 år som gifta förra året

Ett loppisfynd i min favoritfärg

Näst äldsta dottern Anna

En fotografering för Livåleva och artiklar som aftonkläder

Ditt liv i Hult verkar så mysigt, har du alltid velat bo på landet?
Som tonåring bodde jag på landet fast då precis utanför Göteborg. Jag tyckte att det var en absolut mardröm att bo på landet och lovade mig själv att vid första bästa tillfälle flytta till en lägenhet i stan och aldrig se mig om igen. Jag hamnade aldrig i Göteborg utan istället i en lägenhet i centrala Kungälv. Inte riktigt vad jag tänkt mig men gott nog och jag älskade att bo på en plats med nära till allt. Raimo och jag hamnade i Hult lite av en slump och jag är tacksam över de irrvägar som förde oss hit och till vårt renoveringsobjekt för den händige. Även om jag älskar vårt hus och vår trädgård så är det inte alltid ett enkelt liv. Vi har ägnat 11 år åt att renovera vårt hus och är långt ifrån klara. Kanske är vi klara om vi lägger ytterligare 10 år men jag är inte säker att vi är klara ens då. Blir en någonsin klar med ett hus? Även om livet i Hult är allt annat än enkelt och det tveklöst finns hus som varit mindre utmanande att leva i så är jag nöjd med livet. Det här är min plats på jorden, platsen som är mitt hemma och där jag trivs.

Huset i Hult, det eviga renoveringsobjektet. Dock är bilden några år gammal så lite mer har hunnit ske

Sommartid är Hult både den vackraste och ljuvligaste platsen jag vet

Vårt hem är stort nog att rymma många människor till stora kalas vilket jag älskar

Jag har läst att du gjort en gastric bypass, varför valde du operation?
Under många år hade jag kämpat med vikten och till slut nått en punkt där min vikt var en fara för min hälsa. Det har gått tre år sedan jag opererade mig och jag känner varje dag tacksamhet över möjligheten att förändra mitt liv. Jag tror inte att jag hade haft möjligheten att på egen hand gå ner så pass mycket i vikt. Att vara smal har aldrig varit målet för mig. Att känna att jag har en stark kropp som orkar med tempot i mitt liv har varit min önskan. Så är det idag! Jag har fått fantastiskt fin hjälp och stöd från min omgivning vilket har kompenserat för den bristande eftervården från sjukhuset. Idag tränar jag regelbundet och känner mig frisk och stark. Jag orkar med mitt liv och konstaterar att operation var det rätta valet för mig.

Jag är fortfarande samma person som för tre år sedan men förpackningen ser lite annorlunda ut nu mot då

Jobbar du heltid med politik?
Det finns en vanlig uppfattning om att alla politiker är heltidspolitiker och att vi dessutom har extremt bra betalt. Låt oss med en gång slå fast att det inte stämmer. Jag är fritidspolitiker i Munkedal vilket innebär att jag lägger just min fritid på mina politiska uppdrag. När vi har möten i kommunfullmäktige eller i kommunstyrelsen där jag sitter då får jag arvode för den tiden och har även möjlighet att få förlorad arbetsinkomst om jag varit tvungen att ta ledigt från mitt arbete. Den övriga tiden, det vill säga all inläsning av material och de förberedelser vi har inför våra beslutande möten de sker utan betalning. Utöver att jag har kommunala förtroendeuppdrag är jag studieorganisatör för Socialdemokraterna i Munkedal. Studier och folkbildning är det jag brinner för och det som jag lägger det mesta av mitt politiska engagemang på. Det finns en gammal devis som heter samla, skola, påverka vilket jag tycker är en bra vägledning för politiskt engagemang. För att kunna påverka måste vi vara många, vi måste lära oss och sedan kan vi förändra världen.

Här är jag och delar ut valmaterial vid tåget vid klockan sju på morgonen i valrörelsen 2014

Du har fantastiskt vackra rosor i din trädgård, har det alltid varit din passion?
Jag fullkomligt älskar rosor och det tycks vara ett intresse som kan bli hur omfattande som helst. Däremot är det ett intresse som bara sträcker sig tre år tillbaka i tiden och är något som jag upptäckt lite av en slump. För tre år sedan var trädgården i Hult i ett hopplöst tillstånd och vi hade ärligt talat gett upp alla försök att få den att se ordnad ut. En bekant till oss föreslog att vi skulle anlägga en rosenträdgård mitt bland alla nässlor och ogräs och erbjöd sig att hjälpa till att rita och bygga. Det blev en rosenträdgård och plötsligt såg resten av trädgården ut som en möjlighet snarare än ett problem. Vi började med två rosor i vår rosenträdgård och sedan dess har jag hunnit plantera ytterligare tjugofyra sorter. Dessutom har rosenträdgården byggts ut och till nästa år ryms där säkert dubbelt så många rosor som nu.

New Dawn var den första rosen som planterades i rosenträdgården i Hult

Du reser mycket, finns det något favoritresmål?
Att resa hör till det som sätter guldkant på tillvaron och jag är mycket tacksam över möjligheten att ha fått se mycket av världen. Jag brukar hävda att det är min pappas fel att jag reser mycket och ofta känner rastlöshet och vill ge mig av. Min pappa var nämligen sjöman och som barn var det bästa jag visste att höra talas om alla platser han besökte.

Den plats jag ständigt återkommer till är Dublin. Älskar staden och landet och känner ständigt en längtan dit

Oftast reser jag tillsammans med min livskamrat Raimo. Otroligt fint att kunna dela alla upplevelser med någon.

Namibia

Maggy och jag i Windhoek 2008

Det finns ett land som är en favorit över alla andra och det är Namibia. Fast jag ser det inte riktigt som att resa bort när jag kommer dit. Jag ser det istället som att komma hem. Under hösten 2005 och våren 2008 hade jag möjligheten att under några månader vistas i det som har kommit att bli mitt andra hem. Det finns inte någon plats på jorden som har gjort mer intryck på mig än den. Där träffade jag otroligt inspirerande människor som berörde mig på djupet. En av dem visade sig även vara min själsliga syster och vi håller kontakten. Hon har varit på besök hemma i Hult och det tycks inte spela någon roll att det går år mellan att vi ses. Känslan är fortsatt där och fortsatt lika stark

Frustration och irritation i kvadrat

Att renovera köket är inte livsavgörande, men likväl viktigt. Varje dag blir det tydligt att vårt kök här i Hult inte är funktionellt och inte alls fyller de behov vi har av ett kök. Just därför var det så skönt att vi nu äntligen skulle börja renovera köket. I elva år har jag längtat efter en funktionell kök som tillåter matlagning för familjen och till kalas. Ett kök som känns inbjudande och blir till hemmets hjärta. Det är givetvis då problemen börjar att hopa sig. Det blev problem med leveransen av våra nya fönster till köket. Sedan visade det sig att diskhon vi bestämt sig för var så pass populär att den är helt slut hos leverantör och i bästa fall kan levereras i december men antagligen inte i år.

Att byta ut fönster i köket är tämligen väderberoende och borde ha varit något vi gjorde nu. Planen var att tömma köket, riva ut allt, byta fönster, ordna nya rördragningar och ny el och sedan bygga upp det nya köket. Allt enligt en bra tidsplan för att vara utan ordentligt kök så kort tid som möjligt. Nu faller hela vår planering för hösten och det är bara att konstatera att det blir inte något nytt kök i höst. Istället får vi sätta igång till våren och det är ju inte så farligt egentligen. Vi har ju levt med det här köket i elva år och då gör ju inte några månader till någon större skillnad. Fast just idag när vi tvingats avbryta när vi precis skulle börja då tänker jag tjura och sura.

Rårisplättar

Det bästa med helgen är i min mening att en ofta har lite mer tid till frukost. Jag älskar frukost och ser den som dagens absolut bästa mål. På vardagarna när en ska iväg blir det lätt stressigt så om helgen passar jag på att verkligen njuta. Tar gärna en andra kopp kaffe när måltiden är avslutad och sitter kvar vid bordet och läser eller pratar med familjen.

En av mina frukostfavoriter är rårisplättar. Det är även en favorit till mellanmål och kvällsmat beroende på vilket tillbehör jag har till. Rårisplättarna passar dessutom bra att frysa in så passa på att göra extra många. Lata stranddagar är det helt perfekt att ha med sig en matlåda fylld med plättar. De mättar betydligt bättre än vanliga plättar och är dessutom godare i min mening.

Rårisplättar

3 dl rismjöl

4 dl mjölk 

6 ägg

3 dl kokt råris

Gör så här:

Vispa samman ägg och mjölk, rör sedan ner mjölet. Blanda sedan ner det kokta riset. Stek i kokosolja i ett plättjärn. Stek någon minut på varje sida. Smakar gott både varma och kalla.

Kommentar

Till frukost smaksätter jag gärna plättarna med vaniljpulver, kanel och kardemumma eller bara en av dessa kryddor. Skall de istället frysas in gör jag dem utan smaksättning. Perfekt att servera som mellanmål med lite gräddfil, soltorkade tomater och syrad rödlök. De kan också serveras med skivad banan, hackade nötter och lite agavesirap. Jag tycker att plättarna blir bäst med cashewmjölk men det går givetvis bra att använda vilken sort en vill. Med hasselnötsmjölk blir mjölken i sig en extra smaksättning vilket är trevligt.

Hilmas Alaska

Blickar tillbaka över sommaren och konstaterar att den haft mycket fint innehåll. En av de allra finaste dagarna både när det gäller väder och sällskap var när Sophie, Regina och jag for till Alaska på Norra Långön. Alaska är en sådan där plats som jag i många år velat åka till men det har som aldrig blivit av. Det vill säga förrän i år. Till Alaska tar en sig med båt från Strömstad. Båtturen tar ungefär tjugo minuter och är verkligen trevlig. Väl framme väntar en ö med ett otroligt vackert läge, med badstränder, vackra promenadstråk och Hilma Svedals otroligt vackra trädgård.

Hilma är verkligen en intressant människa och genom Alaska kan vi idag se en del av hennes visioner och styrka. Hon föddes 1870 på en ö i närheten av Norra Långön. När hon var 26 år utvandrade hon till New York där hon under några år arbetade som hembiträde. Hilma var dock en kvinna som inte var rädd för utmaningar och prövade en ny karriär som guldgrävare i Alaska. På 1920-talet återvände hon till Strömstad och började att bygga sitt Alaska för egen hand. En imponerande bedrift för vem som helst men med tanke på hennes ålder än mer imponerande.

När vi besökte Alaska valde vi att börja med att följa stigen tvärs över ön där en sandstrand skulle finnas. Förutom att vi mycket riktigt hittade en otroligt fin strand fick vi också en riktigt vacker promenad. Dessutom passerade vi under Hilmas egen Golden Gate. Hennes bro stod dessutom klar innan dess förlaga i San Francisco.

Den första vintern på ön bodde Hilma i stugan på bilderna ovan. Den är bara ett enda litet rum och verkligen inte mycket till hus. Det krävs onekligen kraft och visioner för att klara av bedriften att göra något sådant. Hon byggde senare ett värdshus på ön som fick heta the Golden Inn och kom att bli mycket uppskattat. Dessvärre finns ingenting av detta kvar idag då värdshuset brann ner på 1960-talet. Statyn på bilden föreställer Hilma.

Det som finns kvar idag är en alldeles fantastisk trädgård bestående av både sten och blommor. Allt tillverkat av Hilma. Jag gillar verkligen kontrasterna mellan den hårda stenen och det levande i trädgården. Kontraster skapar spänning och intresse.

Trappor, valv, fyrar, urnor... det finns inte någon hejd på kreativiteten!

Jag fick mycket ny inspiration till trädgården hemma i Hult från besöket på Alaska. Sten är något vi har använt oss av sedan tidigare. Nu ser jag dock många fler användningsområden och möjligheter.

Något jag särskilt tycker om är alla de olika rum som har skapats i trädgården. Sten, trappor och växter har använts för att dela av och rama in. Det hade onekligen varit spännande att se denna trädgård i sin glans stora dagar.

Alaska är verkligen en fantastisk livsgärning och jag är riktigt glad över att ha varit där.

Alaska lämpar sig väl för en heldags utflykt. Även om trädgården inte är jättestor går det att förlora sig i all kreativitet och alla vackra blommor. Dessutom är badplatsen riktigt bra och vägen dit vacker. Vi hade med oss en välfylld picknickkorg och kunde både äta lunch och fika i lugn och ro i solen. Även på utflykt måste givetvis kaffet drickas ur kopp, något annat alternativ finns inte!

Augustirosor

Vädret gör att det verkligen känns som höst nu. Oavsett väder finns det fortsatt mycket fint att njuta av i min rosenträdgård. Jag har tre sorter i rosenträdgården som planterades tidigare under säsongen men som ännu inte har blommat. Nu har alla tre knoppar och när de till sist slår ut har hela rosenträdgården i Hult blommat.

Vår härliga honungsros är helt överblommad och vår Flammentanz blommar med sina sista blommor. Det känns lite vemodigt att deras blomning är över för den här gången. Fast när de blommat över brukar de växa till sig ordentligt vilket innebär att de kommer att bli än mer spektakulära till nästa år. Spektakulär är den enda beskrivning som till fullo gör dessa båda rosor rättvisa.

En grå dag som denna då lyser Flaming cover upp i trädgården. Har inte varit så förtjust i gula rosor tidigare men undrar nu varför. Det är ju som att plantera solsken i trädgården.

Funderar lite på att plantera en rabattros intill vår uppstammade ros. Tänker att effekten kan bli lite som att det är en rosenbuske med två sorters rosor på.

Rose de rescht hör till nykomlingarna i rosenträdgården. Till en början såg den inte riktigt ut att trivas men nu äntligen har den växt till sig lite och är helt översållad med blommor.

Även om honungsrosen har blommat över så skapar dess bladverk en vackert grön vägg. Dessutom blommar pelargonierna som hänger intill rosen vilket blir en fin kontrast.

Just kontraster är något som jag tycker om. Rosor mot rost blir verkligen till en vacker effekt. Här är rosen Penny Lane som har blivit till en favoritros.

Rosornas ros är dock New Dawn. Den är inte den mest spektakulära eller ens den som är vackrast av alla sorterna vi har. Däremot är den rosen som blommar även sedan frosten kommit och är dessutom först att blomma i början av säsongen.

Vår New Dawn har haft tre år på sig att växa och täcker allt mer av rosenträdgårdens ena vägg.

Här är då vår rosenträdgård och det går snabbt att konstatera att det krävs ytterligare några år för att den skall växa till sig ordentligt. Dessutom står det en fläder planterad alldeles intill som skall flyttas för att inte skymma våra rosor. Den planterades när vi fortfarande höll på att anlägga rosenträdgården och inte hade en tanke på hur mycket utrymme som egentligen skulle krävas. Alltså helt perfekt trädgårdsväder för oss nu. När det är varmt och torrt passar det inte alls att plantera om buskar och träd. Då återstår bara att komma på en ny plats till den där flädern. Jag tycker att det är märkligt svårt att hitta platser till träd och buskar. Alldeles för många gånger har jag i efterhand konstaterat att de platser jag valt varit helt fel. Vissa buskar i trädgården har därför fått flytta runt ordentligt innan de till sist fått en definitiv plats. Å andra sidan är det kanske inte något som är definitivt i en trädgård. Trädgården i sig är ju föränderlig och i en konstant rörelse genom årstiderna.

Pumpor och annat ätbart

Från vår nya altan har jag fin utsikt över våra odlingar. Den senaste tidens sol och de två senaste dagarnas regn har gjort odlingarna riktigt gott. Det växer så det knakar överallt vilket känns riktigt roligt.

Den nya altanen är dessutom en perfekt solaltan vilket jag verkligen har uppskattat när det till sist blev lite sommar. Altanen är förvisso inte riktigt klar ännu, det ska till lite staket och lite annat innan vi är helt klara. Fast det har varit mindre viktigt när solen har visat sig, då prioriterar jag hellre att kunna sitta i solen.

Mina pumpor ser ut att trivas gott. Jag har ju aldrig odlat pumpor tidigare och har inte något att jämföra med. Känner mig lite orolig att de inte skall hinna bli klara innan säsongen är över.

Efter all förvirring när alla mina plantor skolades om börjar jag nu få koll på vilka plantor som är vilka. Jag har gett bort många plantor eftersom jag ett tag hade alldeles för många. Eftersom jag inte hade en aning om vilken planta som var vilken sort var risken stor att jag gett bort alla av en sort. Nu när alla plantor fått pumpor kan jag andas ut och konstatera att jag har alla sorter kvar här hemma.

Jag sådde växthusgurka, frilandsgurka och västeråsgurka. Växthusgurkan blev bara en enda planta eftersom de övriga inte överlevde. Den har försett oss med riktigt goda gurkor under säsongen och jag hoppas fortfarande att det skall hinna bli fler. Frilandsgurkor har jag däremot inte en enda. Många av mina gurkplantor gick hädan och många gav jag bort. Däremot har jag riktigt gott om västeråsgurka och idag skall jag testa att lägga in den. Har aldrig gjort egen inlagd gurka tidigare så det skall bli intressant att se hur resultatet blir.

Inne i växthuset växer det än så länge två stora auberginer. Det är inte någon större skörd men det är dubbelt så mycket som förra året. Alla aubergineplantorna har haft gott om blommor men det är bara två som har burit frukt. Än är det dock många som blommar så kanske finns det fortsatt möjlighet till mer skörd.

Vet att jag har skrivit om detta tidigare men det kan vara klokt att påminna sig om. Årets odlingar har ju inte blivit som jag hade tänkt mig och då är det viktigt att fokusera på allt jag trots allt har lärt mig. Nästa år skall jag driva upp färre pumpor eftersom jag i år hade fler än vad jag kunde klara av. Däremot skall jag odla mer squash eftersom det är en grönsak jag verkligen kommit att uppskatta i vardagen.

I balans

Jag befinner mig just nu på resande fot. Har tillbringat större delen av dagen med att ka tåg genom Sverige. Har sett ett vackert sommarlandskap utanför mitt tågfönster och kunnat njuta av det vackra vädret fast lite på avstånd. Anlände till huvudstaden sen eftermiddag och checkade in på mitt hotell. Hade egentligen flera planer på saker jag skulle passa på att göra när jag för ovanlighets skull befann mig i Stockholm. Valde istället att promenera genom staden, äta middag och sedan ta en tidig kväll. Har läst i en bra bok, skrivit lite på ett skrivprojekt och haft gott om tid för tystnad. Nu närmar sig kvällen natt och jag känner mig för första gången på länge helt nervarvad. Märkligt att det skulle krävas en resa till en storstad för att jag skulle hitta utrymme att göra just ingenting. Imorgon väntat en lång dag med fullt program innan jag åter beger mig hem till Hult. Ser redan fram emot tågresan då jag skall fortsätta med att göra just ingenting. Dagen imorgon kommer garanterat bli riktigt bra den med, men jag har svårt att tro att någonting kan slå känslan av att faktiskt vara helt i balans.

En sommarfavorit

För drygt två år sedan hittade jag en alldeles ljuvlig vintageklänning på loppis för tjugofem kronor. Den passade inte men jag kunde inte låta den hänga kvar på sin galge, den var ju så himla fin. Så några månader senare prövade jag den igen och till min förvåning passade den då. Sedan dess har klänningen varit en av mina favoriter i garderoben. Tidigt på våren passar den fint tillsammans med en kofta. Precis när våren börjar har jag sådan längtan efter sommarkläder och då är det perfekt att ha en somrig klänning som går att använda även om vädret är svalt. Klänningen är i bomull vilket gör att den är sval att bära även de riktigt varma sommardagarna. En alldeles perfekt klänning således.

Önskar så att jag kunde sy. I så fall hade jag gjort ett mönster efter denna klänning och sytt mig många fler. Den är på alla sätt den perfekta klänningen. Kanske skulle jag förutom att lära mig sticka i höst även lära mig att sy?!

Håret är uppsatt med hårkammar. Onekligen världens enklaste sätt att få till en retroinspirera frisyr. Hade letat länge efter sådana utan resultat. Fick då tipsen att kolla i mataffären, att gå i de affärerna som de äkta tanterna handlar i. Testade genast tipset och kunde till min förvåning välja mellan flera olika typer av hårkammar. Har haft dem i några månader nu och begriper inte hur jag klarade mig innan jag hade dem.

Halsbandet är även det ett loppisfynd. Älskar de där plastiga pärlhalsbanden och kan inte låta bli att köpa dem när jag hittar dem på loppisar. Särskilt inte när de kostar tio kronor som detta gjorde. Har dem i rött, blått, grönt i två olika nyanser och vitt.

Väskan är också ett loppisfynd. Perfekt med en liten väska när en ska på utflykt. Har ofta två väskor med mig. En stor där jag lägger saker som kofta, vattenflaska, bandkläder och annat som kan behövas en sommardag. Där ryms även en liten handväska som är lätt att plocka med sig vid stopp längs vägen. Exempelvis vid någon trevlig sommarloppis. Skorna är däremot inte något loppisfynd men de kan nog snart räknas som retro tänker jag. Har haft dem sedan sommaren när jag fyllde sexton år vilket är precis tjugo år sedan nu.