Fulsnyggt

För några år sedan hittade jag en alldeles gräslig kofta på loppis och lyckan var total. Jag hade letat en tid efter en gräslig jultröja, en sådan där som de alltid har i amerikanska filmer men inte hittat någon. Besökte min syster som då bodde i Dublin och där var utbudet stort men jag kände mig lite snål. Även om jag ville ha en alldeles gräslig tröja som en kul grej så kändes det inte lika roligt att betala mycket pengar för ett plagg som inte kommer att användas särskilt ofta. Trenden med fula jultröjor hade inte slagit igenom här hemma ännu vilket gjorde att utbudet på loppisarna var tämligen begränsat. Faktiskt var det helt obefintligt insåg jag efter en tid och gav upp tanken på en jultröja. Så en dag när jag var på en loppisrunda och i stort sett var klar då hittade jag en kofta som hängde helt fel. Den var trasig på flera ställen och saknade någon knapp, trots det var den precis vad jag hade letat efter. Med tanke på koftans skick betalade jag nästan ingenting för den. Däremot fick jag lägga några timmar på att laga hål och att sy i den saknade knappen. Som tur var följde en extraknapp med i koftan vilket gjorde jobbet lite enklare. Funderar dock på att byta ut alla knapparna eftersom de är i plast och blivit ganska skavda med åren. Har därför börjat leta på loppis efter tjusiga guldknappar i rätt storlek för att göra koftan helt perfekt. Just knappar är något som jag alltid letar efter på loppis i första hand. Dels för att det blir betydligt billigare men också för att det är ett smart sätt att återbruka. Dessutom brukar knappar av äldre modell vara av god kvalitet och många gånger väldigt fina.

Lägg märke till fickorna som ser ut som vantar!

Det hade varit så enkelt att sortera bort julkoftan som ett hopplöst projekt. Den var ju trots allt trasig och inte i användbart skick. Även om det tog lite tid att laga koftan var det helt klart värt arbetet. Främsta anledningen till att det tog så pass lång tid som det gjorde beror på att jag inte är särskilt duktig på att sy. Jag kan sy men det tar tämligen lång tid och arbetet är ofta kombinerat med djupa suckar och ett antal svordomar. Trots mina tillkortakommanden när det gäller sömnad brukar jag som regel tycka att det är värt att lägga tid på att lappa och laga.

Julkoftan matchad med en blus i fyrtiotalsstil från Daisy Dapper och en kjol i samma stil

Min loppisfyndade julkofta är verkligen helt gräslig och alldeles underbar. Den är precis vad jag ville ha när jag började leta efter en jultröja och är nöjd över att jag inte föll för frestelsen att kliva in i någon av alla butikerna i Dublin och köpa en nytillverkad.

Julkofteselfie i spegeln

Gillar att koftan passar både till min lite tjusigare vintagestil och till ett par jeans och t-shirt. Känner jag att jag vill gå ett steg längre har jag dessutom ett par himla tjusiga julgransörhängen som kompletterar fint. Både kofta och örhängen är så fula att de helt enkelt blir snygga, fullt logiskt!

Vissa mornar

Vissa mornar finns möjligheten att när barnen gått till skolan att ta det lite lugnt. Då tar jag med mig en kopp kaffe och datorn och kryper ner i sängen igen till hundarnas stora förtjusning. Ebba och Ida fullkomligt älskar de där dagarna när jag går och lägger mig igen. Ebba kryper ner under täcker och lägger sig vid mina fötter medan Ida sträcker ut sig bredvid mig. Sen går jag igenom dagens mail och tar hand om sådant som kan hanteras via datorn. När kaffet är slut och alla mail lästa kan vi sedan ta en promenad längs älven. Så här års är det en frisk promenad då luften biter i kinderna. Ida fullkomligt älskar kylan och blir helt lycklig om det dessutom skulle vara snö. Ebba däremot avskyr kylan och vill helst att jag ska bära henne om det är snö eller frost på marken. Hon har en blå tröja som min mamma har stickat till henne som hon är mycket förtjust i. Tror faktiskt att hon skulle vägra att gå ut om hon inte hade sin blå tröja. När vi kommer in igen byter vi till en rosa luvtröja och det är svårt att hitta någon som är sötare än Ebba då.

Ebba

Det är givetvis inte möjligt att börja alla dagar på det här viset men de dagar det är möjligt känns särskilt fina. Just den här morgonen när regnet vräkte ner nöjde vi oss med att stanna kvar länge i sängen för att sedan göra en mycket snabb promenad. Inte en meter mer än nödvändigt när temperaturen är låg och hela världen är blöt.

Ida

Att umgås med Ebba och Ida är verkligen något som ger både glädje och energi. De blir glada när vi går upp för dagen och ännu gladare om vi går och lägger oss igen. De blir helt lyckliga över frågan om vi ska gå ut och gå men precis lika glada när vi går in igen. De är fullt nöjda så länge som de får lov att vara med och om de får en klapp då och då. Det är få relationer en har i livet som är så okomplicerade som relationen mellan människa och hund. Så länge som du ger din hund vad den behöver kommer den att älska dig villkorslöst. Särskilt fint är det att det spelar inte någon roll om jag är borta i tio minuter eller i några timmar, jag får ändå ett översvallande mottagande.

Julmarknadstraditioner

För några år sedan var min väninna Sophie och jag ute och körde runt en decemberdag. Målsättningen var att besöka några julmarknader och ha en riktigt mysig dag. Vi hade en planerad rutt och det såg riktigt lovande ut. I själva verket blev det inte särskilt roligt alls eftersom marknaderna vi besökte inte alls var vad vi hade hoppats. Alltså satte vi oss i bilen och beslutade att åka och fika på ett närliggande köpcentrum istället. Precis innan vi skulle svänga ut på motorvägen såg vi en skylt där det stod Julmarknad. Sophie frågade om vi skulle chansa och se vad det var för marknad. Det var värt en chansning tyckte även jag och vi började att följa skyltarna som ledde oss fram till Hagalund Trädgård. Plötsligt befann vi oss på en julmarknad som var precis vad vi hade önskat oss. Sedan dess har vi varit där också på våren när de har påskmarknad och det har blivit en tradition att alltid åka dit.

Mysiga Hagalund trädgård

Det är en kombination av saker som gör att jag älskar att åka och fika på Hagalund trädgård. Det ena är att allt alltid är så genomtänkt. Det är alltid fint pyntat och dekorerat både ute och inne. Fikat är alltid gott och även det noga genomtänkt.

Bohuslän från sin bästa sida

Fast det som gör mest intryck har de som driver marknaden inte kunnat råda över. Utsikten från trädgården är verkligen helt fantastisk. Jag tror att det där är en sådan utsikt en aldrig tröttnar på. En sådan som är vacker oavsett tid på året och oavsett vilket väder det är. Skulle julmarknaden i övrigt varit lite medioker då hade utsikten ändå varit värt besöket.

Gott om fina blickfång

Julmarknaden är liten men vi brukar alltid stanna länge. Det är kallt inne i butiken men inne i cafédelen brinner alltid en brasa och det är varmt och skönt. Det är dessutom mysigt att behöva trängas lite för att kunna få plats. Den här gången trängde vi ihop oss fem personer kring ett runt litet bord. Talesättet Finns det hjärterum, finns det stjärterum kändes onekligen passade. Vi fick allt plats med alla koppar och fat men fick spara på de yviga gästerna.

Regina och jag

Jag har en tendens att glömma bort att ta kort på människor men Sophie lyckades fånga Regina och mig på bild vid fikat. Vi är verkligen tre små tanter Regina, Sophie och jag. Förvisso skiljer det ganska mycket i ålder mellan oss men jag har insett att tantigheter är tidlösa. En del väljer att se det som ett skällsord men jag tycker det är en synnerligen fin egenskap att vara tantig. Tanter gör som de själva vill utan att bry sig om vad andra tycker om det.

Hagalund i skymmningen

Vi kom i skymningen och åkte när det blivit helt mörkt och jag kände mig innerligt tacksam över det fina besöket. Det har funnits så mycket svårt och så mycket sorg under en tid och det har gjort att fina stunder som dessa blivit särskilt värdefulla. Så lätt att glömma bort det där enkla och fina i livet när en har fullt upp.

Grått men vackert

November var en grå månad med märkliga temperaturväxlingar. Från flera minus ena dagen till flera plusgrader nästa dag. För mig har månaden främst varit en månad då livstempot äntligen saktade ner lite och jag för första gången kände att jag hade tid till sådant jag vill göra och inte bara till sådant som jag måste göra.

Promenad längs älven

November har bjudit på många helt underbara promenader längs Örekilsälven. Konstaterar att den vägen är som vackrast att gå när vädret inte är perfekt. Skulle jag välja en enda bild som representant för månaden som gått då skulle jag välja den ovan. Känner att jag har hamnat på rätt plats och mår så gott av att varje dag ha älven precis intill huset.

Höstlov med ledighet, sovmorgon, promenader och hundgos

Månaden inleddes med att barnen hade höstlov. Fina dagar med mycket fika, möjlighet att ta långa sovmornar och att umgås mitt i vardagen. De där korta loven är verkligen en fin paus i vardagen. Då hinner en njuta av ledigheten men behåller samtidigt vardagens alla rutiner och struktur.

Invigning av ABF i Munkedal, höstmöte för socialdemokraterna och lite renovering

Precis i början av november höll vi en högtidlig invigning i Munkedal med anledning av att vi har en ny lokal för ABF och Socialdemokraterna. Nu äntligen får all vår verksamhet plats i lokalerna och det är verkligen riktigt roligt att det drivs så otroligt många härliga studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet i Munkedal. Att vara cirkelledare är något av det roligaste jag vet och det är onekligen både utvecklande och utmanande.

Vackra dagar och firande av Regina som fyllt år

Mellan de grå dagarna har det också varit några alldeles fantastiskt vackra dagar under november. Dagar då det märkligt nog har känts som att det är vår i luften. Det är nog kanske bara mitt undermedvetna som helst skulle hoppa över det här med vinter och gå direkt från höst till vår. Längtar redan efter nästa odlingssäsong och möjligheten att börja skapa något nytt i min nya trädgård.

En helg med kalas, föreläsning, sol och en tjusig loppisoutfit

De saker som gjorde störst intryck på mig under månaden som gick råkade infalla under samma helg. Den började med att vi överraskade grannen i Hult med kalas på hans 50-års dag. Det blev en synnerligen lyckad kväll och jag uppfann en ny efterrätt. Vad sägs om en mustig chokladtårta toppad med karamelliserade popcorn med havssalt och dessutom rostade marshmallows? I min mening några av de bästa smakerna i kombination. Dagen efter kalaset tillbringades i Trollhättan då jag hade möjligheten att lyssna på Mirre Sennehed som pratade om sin superkraft ADHD. Otroligt inspirerande och spännande föreläsning. Tankeväckande och engagerande på alla sätt! I en av dagens pauser passerade jag en spegel och tänkte i någon sekund: vad gör mamma här? Insåg att jag i den dagens outfit såg ut precis som min mamma gjorde på 80-talet. Enda skillnaderna var att mina klackar är något högre, mitt hår rött istället för brunt och att jag är si så där tio år äldre än vad mamma var då. Men i övrig var det en märklig upplevelse att titta sig i spegeln och se sin mamma!

Läsning, träning och ordning hemma

Några saker som jag längtat efter under hösten när allt har varit hektiskt har varit att träna, komma i ordning i nya huset och att hinna läsa. Äntligen känner jag att jag faktiskt hinner med precis de där sakerna. Så otroligt lätt att tappa sin träningsvana och sin träningsmotivation men så otroligt svårt att hitta tillbaka till vanan och känna glädjen. Samtidigt är det ju så att om jag prioriterar träningen då orkar jag mer och allt känns mindre stressigt även om jag har lika mycket att göra.

Löpning, bokcirkel och start av en feministisk klubb

Finalen på november blev riktigt fin! Jag orkade äntligen att springa en mil igen, det trodde jag verkligen inte att det skulle vara möjligt. Vi hade årets sista träff på Den röda bokcirkeln där vi läst En droppe midnatt. Jag är inte riktigt färdig med boken men det blev fina diskussioner och jag håller som bäst på att läsa klart. Verkligen en tankeväckande bok som jag ser som viktig läsning. Viktigast av allt den här månaden var att jag var med och startade den socialdemokratiska kvinnoklubben FeminiSta. Helt underbart med en feministisk förening där vi kan lyfta frågor som intresserar oss och ha fördjupade diskussioner kring maktstrukturer, livet och politiken. Ser så otroligt mycket fram emot vår verksamhet under året som kommer.

Ljuvligt, härligt och alldeles förfärligt

Så länge jag kan minnas har jag älskat julen. Denna fantastiska högtid med ett skimmer och magi över sig. Som doftar av kanel och kardemumma och bäddas in i ett täcke av snö. Underbar på så många sätt men samtidigt helt förfärlig om en inte är uppmärksam. Det är så lätt att låta sig svepas med i alla krav och måsten som omgärdar julen. Att helt tappa fokus på vad du själv vill och istället försöka uppfylla andras föreställningar av hur det borde vara.

För några år sedan insåg jag att jag inte längre kände någon glädje inför det som alltid varit min favorithögtid. Jag kände mig stressad och pressad och all glädje hade försvunnit. Först på juldagen kunde jag andas ut och börja njuta av julen och ledigheten. Så en dag för några år sedan konstaterade jag att det där inte var tillräckligt för mig. Varför accepterade jag att stressa mig igenom den högtiden som jag egentligen älskar som mest? Alltså bestämde jag mig för att bryta stressen och pressen och istället fokusera på att njuta. Första steget för att nå mitt mål blev att fundera igenom hur jag själv vill ha min jul. Vad med julen älskar jag och vad kändes mindre viktigt? Pepparkaksbak, julmusik och gott om tid att umgås hörde till det som jag älskar. Däremot är jag inte särskilt brydd med traditionell julmat eller julklappar. Julgranen gör mig barnsligt glad och då undrar jag varför jag bara hade en enda?

Förra årets jul, en fin kombination av allt det där som gör julen särskilt härlig!

Jag gjorde en lista med det som var viktigt och en lista med det som inte kändes särskilt viktigt. Nu har det gått några år sedan jag gjorde mina båda listor och jag känner inte längre den där julstressen. Däremot så njuter jag av att gå på julmarknader, av att fika, spelar julmusik på hög volym och jag har flera julgranar. Några stora och flera små. Det är fortfarande mycket som jag vill hinna med innan julen är över. Skillnaden mellan nu och tidigare är att jag har gjort prioriterade val, har rensat bort allt som känns oviktigt och fokuserar på det jag verkligen vill ha. Då är julen åter ljuvlig och härlig och väldigt lite av det stressade och förfärliga. Jag gör helt enkelt så som jag själv vill och struntar i hur mycket eller lite andra pyntar och köper julklappar. Jag gör det som gör mig lycklig och njuter åter av den älskade julen.