Nästan som helg

Det är förvisso onsdag men det känns som helg. I vårt fall väntar inte en ledig dag imorgon men vi får ändå glädjas åt lite sovmorgon och det är onekligen bra. Dessutom ska vi ju fira första maj och det är något som jag verkligen tycker om. Nu när det kändes som fredag denna onsdag då valde vi att äta tacos här i Hult. För en tid sedan testade vi att göra egna tortilla bröd och även egen tacokrydda. Båda var riktigt lyckat men bröden var svåra att få till riktigt bra. De ska vara tunna, men inte för tunna och får inte heller bli för stora. Att kavla dem var lite svårt eftersom det krävde extra mjöl och då blev de lite väl torra.

Den här gången blev tortillabröden dock alldeles perfekta tack vare en snilleblixt från min man.

Tänk om vi skulle kavla degen i pastamaskinen!

Detta testades därför idag och så mycket enklare det plötsligt var att få till perfekta tortillabröd. Snabbt och lätt avklarat och dessutom så mycket godare än de bröd som kan köpas i affären. Dagens tortillas kompletterades med grönsaker och sojafärs och blev en synnerligen god middag.

Det är åter grönt i Hult och jag har ännu inte riktigt hunnit vänja mig vid detta. Efter middagen tog jag ett varv i trädgården tillsammans med kameran. Katten Elvis var dock ovanligt pigg på att vara med i bild vilket resulterade i många kattbilder och få trädgårdsbilder. Nåväl trädgården finns ju kvar imorgon när jag har firat första maj.

Ve och fasa!

På fredag åker Magda och jag till Edinburgh vilket skall bli riktigt roligt. Jag har ju varit där flera gånger förut, men för Magda är det första gången hon kommer till den skotska staden. Det skall bli härligt att komma iväg i några dagar även om väderprognosen visar på bättre väder här hemma än dit vi ska. Det som dock är ett bekymmer inför resan är att jag i fredags skadade min ena fot. Förvisso är det inte så illa som vi först befarade eftersom vi först trodde att foten var bruten. Däremot har jag sedan i fredags gått med stora svårigheter eftersom jag skadat ledbandet i foten. Magdas första kommentar var hur det skall gå när vi skall ut och resa eftersom vi har planerat att promenera mycket. Promenaderna tänker jag att de löser sig, det finns ju alltid bussar, tåg och taxibilar som kan användas istället för de egna fötterna. Det som är ett riktigt stort problem är istället att jag just nu endast kan ha på mig mycket fotriktiga sandaler med kardborreband. Det går ju inte att åka utomlands i sådana skor!

Passande skor när det skall resas till en stad är exempelvis de fina ljungrosa skorna Magda har lånat ovan. De där skorna får mig att känna mig längst i hela världen. Det behövs inte heller några smycken till sådana skor eftersom de på egen hand lyfter en hel outfit.

Skall sandaler användas då föredrar jag istället några som dessa. Just nu haltar jag dock fram i mina fortriktiga sandaler och maken påpekar att jag skall vara glad att läkningen går bra och att jag redan går så pass mycket bättre. Visst har han rätt, men det är ju ändå en smärre katastrof att behöva gå runt i fotriktiga skor!

Chokladbollar

Chokladbollar hör till favoriterna här hemma i Hult. Fast även om den klassiska chokladbollen är god så prövar vi gärna lite nya varianter också.

Chokladbollar med jordnötter
50 g smör
1 dl socker
4 msk kakao
3 msk kallt kaffe
1 dl hackade dadlar
1 dl hackade jordnötter
4 dl havregryn
Kokosflingor

Gör så här:
Blanda alla ingredienser. Forma till bollar som sedan rullas i kokosflingor. Ställ svalt innan servering. Går alldeles utmärkt att frysa samt att byta ut smöret mot laktosfritt smör.

Vårkläder

Strålande sol från en klarblå himmel i Hult idag. Tänkte att det då kunde vara passande att visa upp min mycket våriga outfit från påskafton. Klänningen är ett loppisfynd som jag vill minnas att jag gav tjugofem eller fyrtio kronor för. Det är en hemmasydd bomullsklänning som verkligen är otroligt söt. Så här om våren gör den sig bra tillsammans med en kofta och till sommaren är den en perfekt sommarklänning. Tidigare har jag varit lite feg när det gäller färgen och haft klänningen tillsammans med farmors ullkofta. Min älskade gröna kofta är förvisso inte äkta vintage men den hör till mina favoriter eftersom den verkligen passar till allt. Halsbandet, väskan och skorna är dock äkta gammalt. Skorna som syns lite dåligt på bilden är ett par svarta pumps från femtiotalet som jag köpte för femtio kronor för närmare tio år sedan. Jag kostade på dem tvåhundra kronor hos skomakaren som bland annat förstärkte klackarna. Sedan dess har jag nog använt dessa skor en gång i veckan ungefär vilket gör dem till ett synnerligen bra köp. Svarta pumps är ju otroligt användbart eftersom det är en sko som fungerar så väl till vardag som till fest. Även om jag tycker att äkta gammalt är roligast så är det ju inte alltid möjligt att hitta det jag vill ha till garderoben. Min garderob innehåller därför en blandad mix av gammalt och nytt men där det genomgående temat är vintage. Även det mesta som är nytt passar in i stilen som jag gillar. Förra våren skrev jag en artikel på Livåleva som heter Fixa retrostilen med lite tips om hur en retrostil kan skapas. Där finns även några riktigt fina bilder på några av mina favoriter i min egen garderob.

Att välja annorlunda

I år är det tio år sedan vi valde att köpa huset i Hult. Ett val som vi sedan dess har fått försvara fler gånger än jag minns. Dels från människor i vår omgivning som inte förstod varför vi valde att köpa oss ett hus långt borta från där vi bodde och även från människor i husets närhet som inte förstod vad vi skulle där och göra. Vad har stadsfolk på landet att göra? Visst var det så att vi inte fullt ut förstod omfattningen av renoveringsbehovet på huset här i Hult. Det vi dock med säkerhet visste var att vi ville ha ut något annat i livet än att bo i en liten lägenhet där det kändes som att varken vi eller barnen fick plats. Vi drömde om ett hus fyllt med liv och rörelse och helst på landet med en lummig trädgård. På den tiden bodde vi i Stenungsund och jag ville helst att vi skulle hitta det där huset i min hemkommun Kungälv. Det vi ganska snart insåg var att om vi valde att köpa ett hus där då behövde vi arbeta mer och med det ha betydligt mindre tid att njuta av det där huset. Olika händelser ledde fram till att vi hittade huset i Hult som var till salu till ett mycket lågt pris. Även när renoveringarna är klara kommer vi ha gjort en bra affär på så vis att våra huslån fortfarande är låga och gör det möjligt för oss att leva billigt om vi vill. Förvisso har vi spenderat åtskilliga timmar i både hus och trädgård. Skulle de timmarna räknas om till pengar då har vi onekligen gjort en riktigt dålig affär. Fast allt det där jobbet var ju en av anledningarna till att vi köpte huset här i Hult.

Vitsippor som växer i vår egen trädgård precis nu

Tänk så mycket vi har lärt oss under de tio år som har gått. Vi är fortfarande inte några snickare, men våra kunskaper inom renovering och återbruk börjar bli ganska stora. För tio år sedan visste jag inte någon annan som gjort samma val som vi. Att välja bort storstadsområdet till förmån för landsbygden. Gröna vågen hade jag visserligen koll på men det var ju en annan generation än vi. Idag är det inte ett särskilt märkligt val eftersom fler och fler väljer precis så. Underbara Clara som jag ofta inspireras av valde att flytta ut på landet. Hon och hennes man valde ett boende vars kostnader var så pass låga att de kan välja att arbeta mindre. I programmet De obekväma berättar hon om sitt livsval. För mig innehåller programmet en stor dos igenkänning och jag känner mig onekligen stärkt i mitt eget val när jag hör Clara berätta.

Valet vi har gjort är inte alltid lätt. Jag misströstar många gånger under vintern och till skillnad från Clara bor jag inte i Norrland utan istället i norra Bohuslän. Egentligen bor vi ganska nära det mesta eftersom vi bara har en och en halv mil ner till Munkedal och där finns det mesta som kan behövas. Fast när det är mörkt och kallt om vintern och pannan inte alltid vill fungera eftersom den börjar bli till åren kommen då tänker jag att valet vi gjort är ganska galet trots allt.

Nu är trädgården i Hult åter grön

Fast så snart ljuset kommer åter då försvinner de där tankarna igen. Konstaterar att från början av mars till början av november ungefär då känner jag att jag lever mitt liv på en alldeles ljuvlig plats. Tiden från novembers början till någon vecka i januari går det att stå ut med utan något större problem med tanke på julen som jag onekligen älskar. Då var det egentligen bara från mitten av januari till i början av mars som jag känner mig smått galen som valt att flytta ut på landet!

Den allra första

Eftersom vi fortfarande håller på och bygga om vår övervåning finns det många lådor som inte riktigt har sin plats just nu. Gick igenom en av dessa lådor en dag och hittade där den allra första handväskan som jag själv har köpt. Jag kan ha varit tre eller fyra år när mamma och jag var på en loppis i Kungälv och jag hittade denna väska. Den och ingen annan var väskan som jag skulle ha! Under en tid förvarade jag alla mina dyrbarheter i min väska och efter ett tag blev den till en älskad favorit i min utklädningsgarderob. Sen har den märkligt nog legat kvar bland barnens utklädningskläder innan den till slut packades ner i en låda. Idag har väskan dock fått följa med mig på tur till Munkedal och den känns märkligt välbekant trots tiden som gått sedan jag använde den senast. Det är nog närmare tjugofem år sedan mina egna utklädningskläder packades undan.

Det är dock intressant att den väska som jag valde själv för trettio år sedan är precis en sådan väska som jag skulle välja idag. Hur mycket av personligheten är redan färdig så tidigt i en människas liv undrar jag!

Hagalund trädgård om våren

Hagalund trädgård i Munkedal är en riktig pärla som Sophie och jag hittade när vi var på julmarknadsturné i december. Redan då längtade jag efter att få se platsen på våren eller sommaren. De har inte öppet så ofta vilket gör att det gäller att hålla koll. Det jag visste sedan tidigare är att de brukar ha öppet på påsk och så var också fallet i år.

Trädgården var verkligen ljuvligt vacker när den precis ska börja grönska.

Läget intill havet är onekligen vackert. En plats som jag utan att tveka hade kunnat flytta till.

Precis som vid julmarknaden fanns det en trevlig blandning till försäljning i butiken. Hittade en riktigt tjusig kalla i knallgult som jag köpte och hade med som gå-bort-blomma på påskafton. Riktigt tjusig blomma som jag dessvärre inte lyckades fånga på bild.

Det var isande kallt på långfredagen och efter en tur utomhus var vi tacksamma över den sprakande brasan i deras café. Barnen mumsade på nygräddade våfflor och vi vuxna på kaffe och kaka. Riktigt bra dessutom att det mesta på menyn var ekologiskt.

Vi gjorde faktiskt ett stopp till på vår utflykt på långfredagen. I norra Bohuslän är det alltid konstvandringen Kvirr om påsken. I år var det utställning i Möe kapell i Munkedal och dit passade vi på att åka. Kapellet såldes för några år sedan och sedan dess har det bland annat varit konsert i den tidigare kyrkan. Spännande miljö för en konstutställning även om lokalen gör att en väljer att viska istället för att prata med normal samtalston.

Tid att andas

Känns som om det just nu finns mycket få pauser i livet. Insåg på förmiddagen idag att jag behöver mer tid att bara vara, att fokusera på att bara andas en stund. Just nu kräver många saker i livet lite mer uppmärksamhet än vad de normalt brukar göra. Visst är nog permanent medan annat har ett slutdatum. För mig som är politiskt engagerad är det onekligen tydligt att det är val i år eftersom mängden möten och aktiviteter har ökat avsevärt. Krävande, utmanande och ack så viktigt men inte helt lätt att balansera med alla andra måsten i livet. Idag har jag därför spenderat en stor del av dagen då jag har fokuserat på att andas. Har suttit på altanen med en kopp kaffe och lyssnat på fåglarna och känt den lite väl kalla vinden. Har också umgåtts med min man och min far och bara varit och struntat i att känna dåligt samvete över alla måsten som jag helt enkelt har låtit bli.

Eftermiddagen och kvällen har dock ägnats åt politiska möten av den sorten som gör mig glad. Särskilt glad blir jag när min dotter Anna och Magdas dotter Alexandra är med eftersom de är två starka tjejer som vet vad de vill. Dagens ena möte handlade om att välja ämne till ett tal och jag imponeras verkligen över vilka frågor som de ser som viktigast att driva. Känns som att jag kan börja fundera på att pensionera mig politiskt när jag vet att framtiden ligger i goda händer!

Post påsk

Då är det åter vardag och påsken till ända. Vi befinner oss post påsk alltså efter påsken och dess ledighet. Tänk vilka ljuvliga dagar som ligger bakom oss. Strålande sol, ledighet och full fart på aktiviteterna. Vi inledde påskhelgen på långfredagen med ett besök på ljuvliga Hagalund trädgård där Sophie och jag var på julmarknad i december. Där är så otroligt fint och trevligt att den utflykten får bli ett helt eget inlägg eftersom detta annars skulle bli oändligt långt.

Påskafton i Hult inleddes med en brunch i trädgården. Kanske inte så påsktraditionell mat men mycket trevligt att för första gången i år kunna äta frukost utomhus. Vi testade att göra nyttiga frukostmuffins vilket blev riktigt lyckat. Barnen var lite skeptiska till att de skulle ätas med smör och ost men konstaterade snart att det faktiskt var gott.

Dagen fortsatte med trädgårdsarbete och jag fick hjälp av Anna och hennes Johan att gräva ur vår kompost. Där fanns fin jord att fylla våra odlingslådor med och nu står de färdiga och inväntar sådden. Imorgon skall vi dessutom åka och köpa virke till ytterligare fem lådor så vi kan odla riktigt ordentligt här i Hult den här sommaren. Känns verkligen roligt med vår köksträdgård och hur vi har möjlighet att odla allt mer. För några år sedan flyttade vi vår rabarber dit den är idag och nu verkar den onekligen trivas. På bara några dagar har den växt sig rejäl och fin och snart är det dags för en första skörd.

Påskaftonen avslutades sedan med kalas hos vänner. Magda förevigade min tjusiga vintageoutfit och då var jag givetvis tvungen att föreviga hennes lite mer coola stil. Det var ett kalas med god mat, trevligt sällskap, sång och lek. Roligast hade nog barn, ungdomar och Ida när det spelades fotboll. Johan var inte helt nöjd av att hunden lyckades finta honom och ta fotbollen.

På söndagen hade vi grillkväll här hemma i Hult och fick då bland annat långväga besök av Louise och Douglas som normalt sett bor i Edinburgh. Den senare trivs bäst bakom kameran men jag lyckades fånga honom på bild när han smög runt nere på hygget och fotograferade. Första gången jag fotat något annat än älg som promenerat runt där. När vi nu ändå hade gäster passade jag på att pröva lite nya recept som jag funderar på till Annas student. Från Vida som är ett år och två månader fick maten högsta betyg. Har sällan sett någon så nöjd över att äta mat. Glömde nästan bort att äta själv eftersom det var så kul att se hennes reaktion inför de olika smakerna.

Annandagen tillbringades i min barndomsmiljö, nämligen i Ytterby i Kungälv. Även om det är länge sedan som jag såg platsen som hemma så är det ändå något tryggt i att komma tillbaka. Mamma bor i samma område som vi bodde i de första åren av mitt liv och där är minnena många. Varenda liten vrå i området har noga utforskats och vissa platser var bättre för lek än andra. Även om det har gått nästan trettio år sedan vi flyttade därifrån så är området sig märkligt likt och till viss del har tiden stått stilla där vilket känns lite betryggande när Kungälv i övrigt har förändrats med ett rasande tempo under de dryga tio år som gått sedan jag flyttade därifrån.

Skynda

Påskdag, strålande sol och en härlig dag väntar. Har inte tid att vara här, nu skall jag istället skynda mig ut och njuta av min trädgård! Många saker väntar på att bli gjorda idag. Blommor skall planteras, frön skall sås, mat skall grillas och solstolen användas så nu har jag onekligen brått att komma igång med allt detta!

Efter regnet

Det är så vackert efter regnet om våren. Världen ser som ny ut och är redan så mycket grönare. Tänk om bara någon vecka kommer det att kännas fullt naturligt att världen åter är grön men än så länge känns det fortfarande som ett mirakel!

Det växer i vår rosenträdgård och nu planerar jag för fult för vad som skall planteras där i år. Förra året satt vi några buskrosor som med tiden kan bli ganska stora. Alltså gäller det att tänka till och ta med i beräkningen hur stora de blir så det inte blir för tätt mellan rosorna.

Än så länge dröjer det tills rosorna börjar blomma men det finns annat att njuta av i trädgården i Hult. Just nu blommar de vackra pärlhyacinterna och är fler än någonsin tidigare. Har även plockat in dem för att kunna njuta av dem ännu mer.

Katten Nemi följde med mig ut i trädgården men var allt annat än nöjd. Vart hon än satte ner sina tassar var det ju blött och det gillades inte av den här lilla damen. Skärtorsdagen är för i år snart till ända och imorgon väntar långfredagen. I delar av världen kallas långfredagen för good friday vilket låter betydligt trevligare än långfredag. 

En dag i solen

Strålande sol och utflykt till en av de vackraste platser jag vet gör det här till en riktigt härlig dag. Vi har kombinerat utflykt och fotografering vilket blev en bra kombination. Innan vi gav oss iväg ägnades en stund åt smink och hår här hemma i Hult innan vi gav oss av.

Picknick bland vitsipporna innan vi ägnades åt dagens uppgift. Min uppgift var att fotografera och barnen och hunden hade i uppgift att leka och ha roligt. Skulle hävda att alla var nöjda med arbetsfördelningen. Särskilt hunden Ida som älskar att få vara med och när det är många som ger henne uppmärksamhet.

Det har varit en härlig dag i solen och jag ser att jag till och med lyckats få lite färg i ansiktet. Har ägnat en stund av kvällen åt att gå igenom dagens bilder och känner mig både nöjd och stolt. Dels kan jag se att jag har utvecklats som fotograf vilket onekligen är roligt. Dessutom har jag fått arbeta med Alexandra som onekligen har blivit en riktigt duktig fotomodell. Bilderna kommer på sikt att användas i Livåleva. Tänker så ofta på vilken spännande resa det är både att blogga och att driva ett nätmagasin. Tänk så många ämnen jag har läst in mig på till alla olika artiklar. Nätmagasinet är ju en utmaning på ett annat sätt än bloggen. Där skriver vi artiklar som vi vill skall intressera och inspirera. På bloggen kan jag lite friare skriva vad jag vill men i en tidning krävs en högre grad av närvaro. Regina har även dokumenterat dagen i bilder

Sött och syrligt

Vi plockade mängder med röda vinbär i somras med tanken att göra både saft och sylt. Så har det ännu inte blivit vilket innebär att det finns gott om bär  frysen. Vinbär smakar sommar tycker jag och just nu när våren är här och vi kan ana sommaren känns det lämpligt att också provsmaka sommarens smaker. När vi i söndags hade planeringsmöte för vår bröllopsfest bjöd vi på en kaka med maräng och röda vinbär. Sött och syrligt i en riktigt god kombination.

Kaka med maräng och röda vinbär

3 ägg

2 dl socker
50 g smör
4 dl mjöl
3 tsk vaniljsocker
3 tsk bakpulver
1,5 dl mjölk
2 tsk kokande vatten

Maräng
3 äggvitor
3 dl socker
2 tsk vaniljsocker
5 dl röda vinbär
(flagad mandel)

Gör så här:Smält smöret och låt svalna. Vispa ägg och socker vitt och poröst. Blanda ihop mjöl, bakpulver och vaniljsocker och rör ner det i äggsmeten varvat med smör, mjölk och vatten. Rör till en slät smet och häll sedan i liten långpanna. Smord eller med bakplåtspapper. Grädda i mitten av ugnen i 200 grader i 15 minuter.Under tiden kakan är i ugnen vispa äggvitorna fluffigt och tillsätt sockret försiktigt. Efter 15 minuters gräddning ska marängsmeten bredas över kakan. Bred äggvite-blandningen över kakan. Strö över vinbären och eventuell mandel och grädda ytterligare 5 minuter.

Kakan jag gjorde skulle vara gluten- och laktosfri vilket gjorde att mjölet ersattes med hälften mjölmix och hälften mandelmjöl vilket gav en fin och saftig kaka. Mjölken ersattes med mandelmjölk men det går givetvis bra med annan laktosfri mjölk också. Smöret byttes även det ut mot ett som var laktosfritt. Eftersom det var både mandelmjöl och mandelmjölk i kakan valde jag att strö flagad mandel över kakan.

13 april genom åren

Förr om åren skrev jag alltid dagbok. Med tiden fanns det mindre tid till dagboksskrivande och det blev längre och längre mellan gångerna. Känns på sätt och vis lite tråkigt eftersom det onekligen är spännande och gå tillbaka och läsa. Vad gjorde jag idag för ett år sedan eller för tjugo år sedan? Vissa dagar sticker ut och blir något som jag alltid kommer att minnas men de där helt vanliga dagarna glöms bort. Tråkigt eftersom de där vanliga dagarna är smått fantastiska. Genom att jag med åren har blivit en flitig fotograf har jag åter en dagbok fast i bildform. Det är mycket sällan att det går en dag utan att jag tagit ett enda kort. En bild säger mer än tusen ord sägs det ju och så är det verkligen. Genom att titta igenom mina bilder minns jag saker som aldrig skulle rymmas i minnet. Mina bilder blir till ett skattkista av vardagligheter som det onekligen är trevligt att titta i. Nu är det lätt att se vad gjorde jag idag för ett år sedan. Dock sträcker sig mitt digitala bildbibliotek bara sex år bakåt i tiden så några års glapp har det blivit mellan dagboksskrivandet och fotograferandet. Spännande att så se många olika saker jag genom åren har gjort på samma datum.

Centrala Windhoek i Namibia

 2008 var jag utbytesstudent och bodde i Namibias huvudstad Windhoek. Just den här dagen hade jag intervjuat en företrädare för en HBTQ-organisation i Namibia. Bilden är tagen under min promenad från det mötet på väg till centrum där jag skall ta en taxi för att komma tillbaka till universitetet UNAM. Det var ett omtumlande möte med en person som berörde mig på djupet. Ett sådant där möte som jag kommer att bära med mig genom livet. Få människor har gjort så stort intryck på mig som hen gjorde.

 2009 hade det gått ett år sedan vi flyttade till huset i Hult och ett år sedan jag var i Namibia. Då fick vi istället besök av Namibia här i Hult. Vi bjöd in de namibiska utbytesstudenterna på högskolan Väst i Trollhättan att komma och fira påsk hos oss i Hult. Vi hade aldrig träffats tidigare men hade en otroligt trevlig påsk tillsammans då vi grillade, spelade kubb och pratade långt in på natten.

Nemi tio månader och mycket busig

 2010 var jag sjuk den här dagen och katten Nemi försökte med alla medel att få min uppmärksamhet. Inte lätt att vara kattunge och inte lyckas få någon uppmärksamhet när en är på lekhumör!

Utsikt från Krokstads kyrka i Sörbygden

 2011 hade vi en riktigt galen dag! Dagen började med att barnen hade dansuppvisning i Munkedal på förmiddagen. Sedan var det bara att sätta sig i bilen och köra tre mil norrut för att komma till Krokstads kyrka. Där var det dags för familjegudstjänst och framträdande av barnkören. Efter detta var det åter dags att sätta sig i bilen för vidare avfärd mot barnkalas. När vi till sist kom hem den kvällen var hela familjen trött och stupade rakt i säng!

2012 var jag denna dag i Göteborg och på universitetet. Då pågick ett hektiskt arbete med boken om Gamlestaden som skulle vara klar i maj. Sen är det en definitionsfråga det där med att vara klar. Texterna var i stort sett klara då i maj men sedan dess har det varit mycket arbete med att finputsa dem och att hitta finansiering för att kunna publicera boken. Då var vi studenter på mastersprogrammet Kulturarv och modernitet och nu är vi medlemmar i Aldir kulturkooperativ och närmar oss allt mer en publicerad bok. Vet att jag den där dagen 2012 hade huvudet fullt av tankar efter en lång arbetsdag men trots det blev stående länge för att betrakta de vackra blommorna.

Manda och mormor är linslusar!

2013 hade vi dottern Sofia och barnbarnet Manda på besök här hemma i Hult vilket alltid är mysigt. Då skulle Manda snart fylla två och nu är hon snart tre och stora damen. Det är onekligen stor skillnad på att vara två år och att vara tre år.

För att kunna planera krävs goda kakor och mycket kaffe!

13 april 2014 har ägnats åt träning och till planering av vår bröllopsfest i september. I år är det ju tio år sedan Raimo och jag gifte oss och redan innan bröllopet bestämde vi oss för att själva festen skulle hållas för att fira när vi varit gifta i tio år. Vi är omgivna av fantastiskt fina människor som vill vara med och planera och genomföra vår bröllopsfest och det känns verkligen helt fantastiskt. Planeringen kom lång idag och många pusselbitar börjar att falla på plats. En bröllopsfest skall ju vara festernas fest och det mest märkvärdiga en arrangerar i sitt liv. Efter den här dagen är jag övertygad om att vår bröllopsfest kommer att bli helt oförglömlig.

Blogginspiration

För lite mer än tre år sedan började jag att blogga på VisaLiza. Hade tidigare prövat på det där med bloggande när jag var utbytesstudent i Namibia men såg då bara bloggen som ett enkelt sätt att uppdatera familj och vänner om vad jag gjorde där i en annan del av världen. Då uppdaterade jag så ofta jag hade tillgång till internet och lyckades aldrig förstå hur det funkade att lägga in bilder i bloggen. På sommaren 2010 föreslog min väninna Regina att jag borde börja blogga och skriva om alla mina olika renoveringsprojekt. Just då var jag som besatt i att måla om möbler. Många av möblerna här i Hult gick från att vara i en brokig färgskara till att alla bli enhetligt vita. I början av mitt bloggande kände jag mig nästan nervös inför varje blogginlägg och ville att allt skulle vara perfekt innan jag tryckte på publicera. Det resulterade i mycket få blogginlägg och lika få läsare. Det som fick mig att börja våga lite mer var att jag började läsa fler bloggar och konstaterade ganska snart att det perfekta inte finns. Däremot hittade jag otroligt inspirerande bloggar som fick mig att vilja utveckla min egen blogg, mitt skrivande, mitt hem och min förmåga att fotografera. Ibland kan jag höra från andra att vi bloggare bara sysslar med kreativa pyssel för att få uppmärksamhet när vi lägger upp dem på bloggen. Det stämmer att jag gör betydligt fler kreativa projekt sedan jag började blogga än innan. Fast som jag ser det handlar det om att den kreativa processen det är att läsa och skriva bloggar helt enkelt föder en önskan till mer kreativitet. Under en tid läste jag flera intressanta bakningsbloggar och inspirerades av detta och kände en otrolig lust att lära mig att baka. Känner mig mig otroligt tacksam över förmånen att kunna inspireras av alla otroliga bloggare inte bara i Sverige utan också runt om i världen. Genom bloggandet har jag lärt känna människor som jag annars inte hade mött och även det är något att vara tacksam för.

VisaLiza är för mig betydligt mer än de ord och bilder som jag publicerar.
Det är min källa till kreativitet och något som gör mig glad varje dag!

Bloggandet har blivit en del av min vardag och idag är det svårt att tänka sig ett liv utan bloggen. Delar av mitt liv speglas på bloggen men inte helheten. VisaLiza är mitt kreativa utrymme där jag har möjligheten att leka med både ord och bild. Det är en ständigt pågående process av lärande och på så vis en otrolig resa att befinna sig på. Ibland saknas inspirationen helt men då räcker det med ett besök ute i bloggsfären för att åter finna inspiration. Det finns så otroligt många kloka och kreativa människor som jag ständigt känner mig tacksam över att få följa. Har du själv funderat på att börja blogga? Tveka inte! Det måste inte vara perfekt men det kommer garanterat vara roligt. Läs gärna min artikel på Livåleva om att börja blogga som inspiration för att komma igång.

Ett år senare...

Idag är det precis ett år sedan vi var hos veterinären med vår katt Elvis och fick veta att han var svårt sjuk. Så pass sjuk att han i bästa fall om han svarade på medicineringen skulle leva i några veckor till. Han svarade på medicineringen och började må mycket bättre och veckorna och dagarna gick. Plötsligt hade hela sommaren passerat och vår Elvis fanns fortfarande hos oss och vi gjorde ett nytt besök hos veterinären. Nya röntgenplåtar och undersökningar konstaterade att han var fortsatt lika sjuk och egentligen inte borde må bra. Samtidigt konstaterade veterinären att Elvis onekligen är en välmående katt som trivs med livet. Veterinären menar att katten egentligen inte borde leva och definitivt inte vara stark och orka leka och klättra i träd. Elvis själv verkar inte förstå det märkliga i att han finns kvar hos oss. Han är fortsatt busig och kelig och vill vara med överallt. Så fort jag tar fram min kamera kommer han springande. Vet inte hur många kort som fått tas om för att det kommit med en bit av Elvis som inte borde vara med på kortet. Han får medicin varje dag och specialkost men annars är livet som vanligt för honom. Under vintern hade han det svårare och hostade mer än tidigare och vi konsulterade åter veterinären som rådde oss att hålla katten inne vid minusgrader. Efter några dagar försvann det mesta av hostan och vi kunde åter andas ut. Veterinären säger att katten inte borde vara i livet men att han märkligt nog tycks kunna leva och må gott sitt tillstånd till trots. Det håller säkert inte för evigt men vi har fått ett helt år till med vår älskade lille vän och för det är jag enormt tacksam!

 

Här har vi Elvis om morgonen när han och jag väntar på skolbussen tillsammans med barnen. För stunden sitter han stilla men alldeles nyss var han längst upp i granen på andra sidan vägen. En stund senare jagar han katten Nemi över gräsmattan och hamnar längst upp i en björk. Nu ligger han bredvid datorn och försöker att hjälpa till och trycka på tangenterna. Inte helt lätt att skriva när en har en katt som vill hjälpa till!

Lila bollar till trädgården önskas

Vårvärmen har tagit lite paus och vi har haft flera regniga dagar här i Hult. De regniga dagarna kan dock användas åt att drömma om sommaren och planera för framtiden. Vi har varit ute och rest en del de senaste åren och då besökt många inspirerande trädgårdar och parker. Bilder från dessa har jag samlat i en inspirationsmapp på datorn. Känns onekligen lyxigt att ha ett eget inspirationbibliotek och min trädgårdsentusiast Magda att tillgå.

Flera av projekten här i trädgården har jag hittat inspiration till när vi varit ute och rest. De allra flesta projekten kommer dock från Magdas kreativa hjärna. Utan henne hade det fortfarande varit en enda ogräsdjungel här i Hult. När jag satt och tittade igenom mitt inspirationsbibliotek fastnade blicken på dessa fantastiska lila bollar. Undrar så vad det är för sorts växt. Skulle hemskt gärna vilja ha dem i trädgården i Hult om det är möjligt. Kortet är taget i den botaniska trädgården vid slottet i Malahide på Irland och det är ju inte helt säkert att allt som trivs där också trivs i Hult.

I en bild lite på avstånd blir det tydligt vilket blickfång de är med sin tjusiga lila färg. Det går liksom inte att motstå den där färgen. Med på bild finns också något annat jag önskar mig...

Nämligen ett så här fint växthus! Jag vet att vårt växthus kommer att vara mycket funktionsdugligt och vara till mycket glädje för oss. Kan dock inte låta bli att önska att det skulle se ut som detta växthus. Nåväl i framtiden någon gång när vi inte längre renoverar på huset i Hult då kanske vi kan komplettera det praktiska växthuset med ett som är vackert.

Hur många par skor kan någon behöva?

Det där med antalet skor är en intressant fråga. I mitt tycke går det inte att få för många par skor. Längs ena väggen under snedtaket i min klädkammare förvarar jag de flesta av mina skor. Försökte få med dem alla på bild men lyckades inte. Det är lite knepigt att fotografera inne i klädkammaren eftersom där dels är trång och dålig belysning. Försöker komma på en bra lösning på belysningen eftersom det nästan inte är ståhöjd någonstans i klädkammaren. En vanlig taklampa fungerar således inte. Har prövat att sätta upp en ljuslist vilket fungerar bra och nu skall den kompletteras med en till. Däremot är det fortfarande svårt med bra ljus ända in till skorna. Nåväl tids nog kommer jag på en bra lösning och jag slipper ju famla i mörkret.

Så många skor och så många roliga minnen. De blå och de svarta längst fram som var med på kongressen i helgen är onekligen två favoriter men det är egentligen svårt att välja vilka som är de absoluta favoriterna. Olika skor är rätt för olika tillfällen. Märkligt nog kan dessutom ett par skor som känns helt fel en tid plötsligt vara helt rätt igen. Ett par skor som varit ett par älskade favoriter är i min mening alltid klokt att spara om de är hela. Även om de känns fel för stunden så kommer du troligen att älska dem igen! Allt kan en givetvis inte spara på men just älskade favoriter tycker jag att det kan vara klokt att behålla. Även om alla kanske inte känner att de har behov av si så där femtio par skor så kan det vara klokt att ha fler par än ett. En brist i min skogarderob var länge ett par bra promenadskor. Klackar i all ära men skall en ut på långpromenad är det troligen inte det bästa valet av sko!

Klackar och kongress

Jag åkte iväg i lördags morse och kom hem igår eftermiddag. Var bara borta i drygt ett dygn men tänk vilken skillnad ett dygn kan göra så här på våren. Det har regnat i Hult i helgen så jag möttes av än mer grönska när jag kom hem.

Det var två intensiva dagar på kongress där det fattades beslut om riksdagslistor och även om en stor mängd motioner i alla möjliga ämnen. Fast det roligaste med att vara iväg är att träffa alla människor både nya och gamla bekantskaper som alla har gemensamt att vi är politiskt engagerade i samma parti. Är det kongress så är det givetvis klackar som gäller. Alla tillfällen som ger utrymme för elegans måste givetvis utnyttjas! Min fina svarta kavaj från 40-talet fick också följa med på kongressen. Den har blivit en riktig favorit i garderoben vilket gör att priset per användning redan är lågt, således en riktigt god affär.

Två intressanta och roliga dagar men allra bäst är det ändå att få komma hem till familjen. Kongressförhandlingar ersattes med brödbak och en tur i trädgården.

Det är så vackert i trädgården efter regnet.

Förra året hade vi inte någon gräsmatta här. Då var där en enda djungel av rönnspirea. Nu är den delen av trädgården istället som en omålad canvas. Det vi hittills har tänkt oss är en häck som skall löpa längs tomtgränsen mot vägen till. Känns trevligt att skärma av trädgården och slippa insyn från alla håll. Blir dessutom mysigare då och mer möjligt att skapa olika rum i trädgården.

 Vid björkarna tycks vi inte längre ha gräsmatta! Den har istället omvandlats till en mossmatta.  Till höger i bild syns ett litet skjul. Det är vår utebur för kaninerna och marsvinen. Inte så vacker att titta på men otroligt uppskattad av våra små vänner. Den är byggd av gamla lastpallar och annat material som vi hade liggandes. Det enda som köptes nytt var hönsnätet som vi klätt tak och väggar med och dessutom grävt ner en bit. Tanken är att det inte skall gå att varken komma in eller ut ur buren.

En ny vecka har tagit sin början och den har onekligen börjat bra. Känns så härligt nu när kvällarna blir allt längre och ljusa.

Mysig shopping

Det är lördagsmorgon och den här helgen skall ägnas åt politisk kongress. Just nu känns det lite avlägset när jag hör barnen titta på TV och maken rumstrerar runt i köket. Det doftar kaffe här i Hult och idag hade jag gärna gett mig av ut på utflykt med familjen. Fast det kommer att bli roligt även med kongress och kul att träffa alla människor som jag inte ser så ofta. Nåväl en liten stund till tänker jag drömma mig bort idag. Inatt drömde jag att jag var och shoppade på Avoca i Malahide. Undrar hur det kom sig egentligen? Avoca är dock en mycket trevlig butik så kanske tyckte mitt undermedvetna att vi är i behov av nytt porslin eller kanske att jag behöver en ny klänning?

När vi var i Malahide i juni kunde jag inte låta bli att fotografera inne på Avocabutiken där. En så otroligt mysig och inspirerande butik. En sådan där det är mysigt bara att titta även om en inte har tänkt handla.

Har sedan dess letat efter en liknande fåtölj. Tror den skulle passa perfekt i Hult!

Spännande boktitlar!

Då så dags att kliva upp och ta tag i en ny dag. En dag då många kloka beslut är tänkta att tas!