Gradvis förändring

Jag har lite svårt att vänja mig vid hur det numera ser ut i trädgården här i Hult. Min hjärna har fortfarande inte tagit in att hela trädgården har förvandlats. Varje gång jag kliver ut på farstutrappen så känner jag knappt igen mig. Undrar hur lång tid det kommer att ta innan jag känner igen mig och inte tänker OJ varje gång jag går ut genom dörren. Det är onekligen spännande med förändring, men det är svårt att ta in när förändringarna är så pass stora. Tidigare när vi har jobbat i trädgården har förändringarna varit små och gradvisa. På så vis har jag hunnit att vänja mig vid dem under arbetets gång. Våra odlingslådor är ett bra exempel på detta. Även om de är ett nytt inslag i trädgården för den här säsongen så har det tagit tid innan allt har varit klart och på så vis har jag hunnit vänja mig vid dem.

Blir smått lycklig varje gång jag passerar och ser hur fint det växer i dem. I lådan närmast i bild växer det lök och morot. Konstaterar att vi kommer att få äta mycket lök här i Hult framöver så som det växer. Att lyckas så allt som skulle sås var dock lite av en utmaning. Från Magdalena hade jag fått en lista på vad som kunde växa tillsammans och vad som absolut inte ville växa tillsammans. Inser att det här med samplantering är en hel vetenskap. Nåväl det verkar ju som att det fungerar väl!

Vi valde att lägga grus runt odlingslådorna dels för att det ser trevligt ut, för att slippa ha växtlighet precis inpå och på grund av de förhatliga sniglarna. En snigel har jag hittills hittat i odlingarna men annars har det varit lugnt och det vi odlar får växa i fred. Allra mest ser jag fram emot när det är dags att skörda palsternackorna. Jag älskar verkligen palsternacka och det skall bli mycket spännande att skörda min egen.