Jag vill gräva barfota

Redan i mitten av förra veckan när värmen kom kände jag en oemotståndlig lust efter att gräva. Alltså drog jag igång och började gräva i min trädgård. Jag grävde i odlingslådorna, i komposten och i potatislandet. Av bara farten grävde jag ner några rosor, en rhododendron och en doftpion. Det ligget något befriande i själva grävandet. Det är tungt men härligt och jag kan se vad mitt arbete har lett fram till. Gillar det där med synliga resultat. Först var jorden inte grävd, nu är den det, end of story!

Det gröna som tittar upp i odlingslådan är  palsternacka som jag sådde i höstas. Fick idén förra våren när jag skördade övervintrad palsternacka. Tänkte det kunde vara värt att testa att så om hösten och hoppas på tidig skörd. Nu är jag inne på andra omgången skördeklara palsternackor och tänker att nästa år måste jag så mer. Vill ju ha mer skörd redan nu! I övrigt finns det än så länge bara gräslök och rabarber att skörda. Inte så tokigt det heller men kan det finnas ännu mer att skörda så här års vore det givetvis riktigt trevligt.

Förra året fick jag hjälp att gräva ett nytt potatisland. Mot slutet av säsongen såg det mest ut som ett ogräsland. Nu gräver jag åter, den här gången för egen hand och tänker att det kanske skulle vara enklare att odla ogräs. Ogräset verkar onekligen frodas och vara enklare att driva upp. Då behöver jag ju inte ens gräva. Fast så var det ju det där med att det faktiskt är riktigt roligt att gräva. Dessutom är det sanslöst gott med hemodlad potatis. Gräver lite i taget och tänker att den där potatisen får komma i jorden när jag är klar. Varken den eller jag har ju egentligen någon brådska. Jag måste inte ha skördeklar potatis till midsommar. Jag kan ju välja att skörda när potatisen är klar oavsett när det råkar bli. På så vis slipper jag att stressa och det är onekligen bra.

Har tittat noga på min rosenträdgård idag och konstaterar att vintern har gått hårt åt mina älskade rosor. Däremot är det inte så illa som jag först befarade. Flera av de rosor jag trodde var helt döda har hämtat sig. Förvisso kommer det att dröja innan de åter har växt till sig, men de lever och det är ju det viktigaste. Nu återstår det att vänta in tre sorter som ännu inte visar några livstecken. Jag håller dock tummarna och hoppas på att även de kommer att hämta sig. Om inte så kommer jag att ersätta dem med samma sort längre fram under säsongen.

Har varvat arbetet vid datorn idag med att gå runt barfota i min trädgård och titta på allt fint som växer. Just nu blommar alla påskliljor för fullt och under helgen började dessutom kungsliljorna att blommar. De är några fler än förra året och de är verkligen otroligt fina. Känner mig onekligen rik som har möjligheten att både gräva i min trädgård och kunna gå barfota i den i ljuvligt sommarväder. Det är sådant som ger guldkant på tillvaron och gör livet riktigt gott.