Louise Odier är verkligen en otroligt vacker ros. Den i likhet med flera andra tog mycket stryk under vintern men har nu hämtat sig fint och blommar otroligt vackert.
Rosen Sympathie är vacker men har varit lite av ett sorgebarn ända sedan start. Konstaterar att den nog verkligen inte trivs på sin plats. Även mot den var vintern tuff och den har nätt och jämt hämtat sig. Låter den vara trots allt men tänker att om den överlever vintern är det nog klokt att fundera över en ny placering.
Leonardo da Vinci blommar alldeles fantastiskt just nu och är helt översållad med sina vackra rosa blommor. Den har inte pausat sedan den började blomma i juli utan bara fortsatt att vara vacker.
Elmshorn är en lite enklare ros men jag älskar verkligen färgen. Den planterades förra hösten när rosenträdgården utökades. Tanken är att den och övriga rosor som planterades då ska skapa en blommande slänt. Just nu är det glest mellan blommorna men jag försöker att ha lite tålamod. När blommorna växer till sig kommer det bli riktigt bra. Det gäller bara att ge sig till tåls.
Har en ny ros som inte bör vara en tålamodsprövning. Rosenholm har små vackra rosa blommor och skall tydligen ha ett mycket kraftigt växtsätt. Den ska som jag förstår verkligen kunna vräka ut sig och det hoppas jag på. Det är egenskaper som även min honungsros besitter och det har verkligen blivit riktigt fint.
Rosenholm är helt översållad med knoppar och har redan hunnit växa till sig sedan den planterades för någon månad sedan. Nu pryder den ingången till den nya delen av rosenträdgården.
På andra sidan av den nya ingången finns en alldeles nyplanterad ros med namnet Uetersen Klosterrose. När jag körde hem den doftade hela bilen av den enda blomma som då blommade. Om en enda blomma kan dofta så pass intensivt då kommer min trädgård fyllas av härlig rosendoft framöver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar