I måndags sådde jag äntligen årets första fröer och med det inleddes en otålig väntan. Jag vet att det tar tid för ett frö att gro så pass mycket att det syns ovan jord. Trots det kan jag inte låta bli att titta flera gånger om dagen för att se om det går att se något. Jag är onekligen en otålig odlare som längtar efter konkreta bevis på att odlingssäsongen är i gång.
 |
| Nyskördade tomater intill växthuset |
Jag längtar efter allt odlandet innebär, inte bara att kunna skörda utan också att arbeta. Trädgårdsarbetet är konkret och tydligt vilket jag uppskattar i ett liv där mycket är abstrakt. Jag tycker om lugnet i arbetet i trädgården. Att höra fåglarna i skogen samtidigt som jag gräver eller vattnar i mina odlingslådor. Älskar att sitta i växthuset och lyssna på regnet och titta ut över odlingarna. Jag är normalt sett otålig och blir snabbt rastlös, men i växthuset och vid odlingarna gäller andra regler. Där är jag absolut närvarande i nuet.
 |
| Solvarma nyskördade tomater |
Den del av året då det är möjligt att odla och skörda då känner jag mig rik. Det känns som en fantastisk förmån att äta det jag själv har odlat. Att kunna skörda frukterna av mitt eget arbete och säkert veta hur maten har odlats. Alla mina tomatfröer är ju sådana jag själv tagit vara på år efter år vilket gör att jag även har kontroll över nästa säsong. Jag kommer aldrig bli rik av att odla men det skänker mig en känsla av rikedom och det är något alldeles särskilt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar