Perspektiv

Ibland är det viktigt att stanna upp för att få perspektiv på tillvaron. Ett viktigt perspektiv för min del handlar om min vikt. Den vikt som jag gått ner på vad som faktiskt är mycket kort tid. Jag kommer på mig själv att bli frustrerad över att all träning inte märks på hur kroppen ser ut. Att den märks på hur kroppen mår är jag fullt medveten om, men jag vill ju att det skall synas också. Känner mig frustrerad över all extra hud som numera bara finns och som inte riktigt vill se normal ut. När jag kommer på mig själv med att tänka sådant då gäller det att stanna upp och tänka till och blicka bakåt. Knappt ett och ett halvt år har gått sedan jag gjorde min gastric bypass operation vilket faktiskt är en mycket kort tid.

 Fast människans minne är kort och det går snabbt att vänja sig vid hur något är och samtidigt glömma hur det precis har varit. När vi har renoverat här hemma i Hult har jag varit noga med att fotografera mycket för att vi skall komma ihåg och reflektera över hur här faktiskt såg ut. När man befinner sig i ett gigantiskt renoveringsprojekt som vi gör då är det lätt att man glömmer bort allt arbete eftersom man snabbt vänjer sig vid de resultat man har uppnått.

Då kan det vara nyttigt att få en tankeställare ibland som ger de där perspektiven man behöver. Jag hittade fotografier på ett minneskort för några dagar sedan. Varför de aldrig hamnat i datorn vet jag inte men nu var de hittade. Tittade igenom den som hastigast och hann tänka tanken vem är det på bild med min familj. Sen insåg jag att det är ju jag!

Bilderna är tagna i augusti 2012 vilket är alldeles nyss egentligen. Då får jag äntligen det där nödvändiga perspektivet att saker tar tid!

Sista bilden är tagen i augusti 2013 och det är ju så här som jag har vant mig vid att jag ser ut. Fast det är en märklig känsla att knappt känna igen sig själv på bilder som inte ens är särskilt gamla.